Europas expansion under 1500- och 1600-talen innebar att efterfrågan på järn ökade på världsmarknaden. Järn behövdes inte bara till vapen, stora mängder gick också åt för att förse de växande handelsflottorna med fartyg och de expanderande städerna med hus. Sverige blev under 1600-talet en ledande järnproducent i Europa, vilket innebar att riket tidigt integrerades i den europeiska världsmarknad som växte fram vid denna tid. Järnnäringens expansion medförde också förändringar av dess sociala organisation. Den småskaliga och hushållsbaserade produktionen fick ge vika för en storskalig tillverkning, ägd och administrerad av köpmän och handelskapitalister. Föreliggande studie diskuterar social- och könsarbetsfördelningen inom den svenska bergshanteringen under främst 1600- och 1700-talen. De båda begreppen genus och producentroll är centrala. Fördelningen av sysslor efter kön ses som nära relaterad till producentrollen och den sociala organiseringen av produktionen. Genom en studie av kvinnoarbetets utveckling vid Jäders bruk visas hur proletariseringsprocessen var en rörelse som inte bara drabbade mannen utan hela hushållet. Den innebar att kvinnan skars av från arbetsuppgifter hon tidigare hade haft inom ramen för familjeekonomin och att hennes insatser marginaliserades. Hon gick dessutom miste om den trygghet hushållsegendomen hade utgjort vid makens död. Änkor kom att bli en viktig målgrupp för tidens fattigomsorg. Urholkningen av hushållsproduktionen förefaller således i särskilt hög grad ha drabbat kvinnorna. Anders Florén är docent och lektor i historia vid Uppsala universitet. Han disputerade 1987 på avhandlingen,Disciplinering och Konflikt. Den sociala organiseringen av arbetet: läders bruk 1640-1750. Han arbetar för närvarande med att utveckla analysen av den svenska järnhanteringen i ett internationellt komparativt perspektiv.

Europas expansion under 1500- och 1600-talen innebar att efterfrågan på järn ökade på världsmarknaden. Järn behövdes inte bara till vapen, stora mängder gick också åt för att förse de växande handelsflottorna med fartyg och de expanderande städerna med hus. Sverige blev under 1600-talet en ledande järnproducent i Europa, vilket innebar att riket tidigt integrerades i den europeiska världsmarknad som växte fram vid denna tid. Järnnäringens expansion medförde också förändringar av dess sociala organisation. Den småskaliga och hushållsbaserade produktionen fick ge vika för en storskalig tillverkning, ägd och administrerad av köpmän och handelskapitalister. Föreliggande studie diskuterar social- och könsarbetsfördelningen inom den svenska bergshanteringen under främst 1600- och 1700-talen. De båda begreppen genus och producentroll är centrala. Fördelningen av sysslor efter kön ses som nära relaterad till producentrollen och den sociala organiseringen av produktionen. Genom en studie av kvinnoarbetets utveckling vid Jäders bruk visas hur proletariseringsprocessen var en rörelse som inte bara drabbade mannen utan hela hushållet. Den innebar att kvinnan skars av från arbetsuppgifter hon tidigare hade haft inom ramen för familjeekonomin och att hennes insatser marginaliserades. Hon gick dessutom miste om den trygghet hushållsegendomen hade utgjort vid makens död. Änkor kom att bli en viktig målgrupp för tidens fattigomsorg. Urholkningen av hushållsproduktionen förefaller således i särskilt hög grad ha drabbat kvinnorna. Anders Florén är docent och lektor i historia vid Uppsala universitet. Han disputerade 1987 på avhandlingen,Disciplinering och Konflikt. Den sociala organiseringen av arbetet: läders bruk 1640-1750. Han arbetar för närvarande med att utveckla analysen av den svenska järnhanteringen i ett internationellt komparativt perspektiv.

Europas expansion under 1500- och 1600-talen innebar att efterfrågan på järn ökade på världsmarknaden. Järn behövdes inte bara till vapen, stora mängder gick också åt för att förse de växande handelsflottorna med fartyg och de expanderande städerna med hus. Sverige blev under 1600-talet en ledande järnproducent i Europa, vilket innebar att riket tidigt integrerades i den europeiska världsmarknad som växte fram vid denna tid. Järnnäringens expansion medförde också förändringar av dess sociala organisation. Den småskaliga och hushållsbaserade produktionen fick ge vika för en storskalig tillverkning, ägd och administrerad av köpmän och handelskapitalister. Föreliggande studie diskuterar social- och könsarbetsfördelningen inom den svenska bergshanteringen under främst 1600- och 1700-talen. De båda begreppen genus och producentroll är centrala. Fördelningen av sysslor efter kön ses som nära relaterad till producentrollen och den sociala organiseringen av produktionen. Genom en studie av kvinnoarbetets utveckling vid Jäders bruk visas hur proletariseringsprocessen var en rörelse som inte bara drabbade mannen utan hela hushållet. Den innebar att kvinnan skars av från arbetsuppgifter hon tidigare hade haft inom ramen för familjeekonomin och att hennes insatser marginaliserades. Hon gick dessutom miste om den trygghet hushållsegendomen hade utgjort vid makens död. Änkor kom att bli en viktig målgrupp för tidens fattigomsorg. Urholkningen av hushållsproduktionen förefaller således i särskilt hög grad ha drabbat kvinnorna. Anders Florén är docent och lektor i historia vid Uppsala universitet. Han disputerade 1987 på avhandlingen,Disciplinering och Konflikt. Den sociala organiseringen av arbetet: läders bruk 1640-1750. Han arbetar för närvarande med att utveckla analysen av den svenska järnhanteringen i ett internationellt komparativt perspektiv.