Boken al-I'lam bi-hudud qawa'id al-islam - översatt med titeln Islams grunder: De fem pelarna enligt malikiskolan - författades av den berömde malikitiska rättslärde Abu l-Fadl `Iyad ibn Musa al-Yahsubi al-Sabti (476-544/1088-1149). Den behandlar islams fem pelare: trosbekännelsen, bönen, fastan, allmosan (zakat) och vallfärden (hajj). Den första delen om trosbekännelsen behandlar islams fyrtio grundläggande trossatser på ett lättillgängligt språk, baserat på Koranen och den profetiska traditionen. De fyra efterkommande delarna innehåller koncisa men samtidigt detaljerade utläggningar av de övriga pelarna som människan är ålagd att utföra. Boken utgår från den malikitiska rättstraditionen som är en av de fyra kvarlevande sunnitiska rättsskolorna. Skolans namn kommer från den medinske rättslärde Malik ibn Anas (d. 179/795), som började systematisera det medinska folkets rättsförståelse (fiqh). Malikiskolan brukar ofta benämnas "det medinska folkets rättsskola" på grund av dess förankring i förmedlingen från de första generationerna av muslimer i Medina - det vill säga följeslagarna och efterföljarna till profeten Muhammad, må Guds frid vare över honom.
