När friskolereformen genomfördes 1992 upplevde många i skolvärlden det som att ett fönster öppnades och frisk luft blåste in. Efter decennier av offentligt monopol växte en mångfald av skolor med olika pedagogiska inriktningar fram. Den skolpeng som knöts till varje elev gjorde att landets föräldrar fick större frihet att själva bestämma vilken skola deras barn skulle gå i. Och för pedagoger och skolledare innebar förändringen att de nu kunde välja mellan olika arbetsgivare.

Den här boken berättar om friskolornas framväxt och utveckling och i ett längre perspektiv än bara de 30 år som gått sedan friskolereformen. Skriftställaren Anders Johnson inleder med att beskriva den svenska skolan från den första folkskolestadgan 1842, via nydanande privata flick- och samskolor och det offentliga skolmonopolet, fram till friskolereformen 150 år senare.

Därefter beskriver vetenskapsjournalisten Nils Johan Tjärnlund tiden efter friskolereformen, i en essä där han intervjuat aktiva inom skolan de senaste 30 åren.

I ett avslutande kapitel resonerar sedan skolledare och pedagoger inom friskolan om sina erfarenheter, om framtiden för den svenska skolan och om att alltid ha elevernas bästa för ögonen.

När friskolereformen genomfördes 1992 upplevde många i skolvärlden det som att ett fönster öppnades och frisk luft blåste in. Efter decennier av offentligt monopol växte en mångfald av skolor med olika pedagogiska inriktningar fram. Den skolpeng som knöts till varje elev gjorde att landets föräldrar fick större frihet att själva bestämma vilken skola deras barn skulle gå i. Och för pedagoger och skolledare innebar förändringen att de nu kunde välja mellan olika arbetsgivare.

Den här boken berättar om friskolornas framväxt och utveckling och i ett längre perspektiv än bara de 30 år som gått sedan friskolereformen. Skriftställaren Anders Johnson inleder med att beskriva den svenska skolan från den första folkskolestadgan 1842, via nydanande privata flick- och samskolor och det offentliga skolmonopolet, fram till friskolereformen 150 år senare.

Därefter beskriver vetenskapsjournalisten Nils Johan Tjärnlund tiden efter friskolereformen, i en essä där han intervjuat aktiva inom skolan de senaste 30 åren.

I ett avslutande kapitel resonerar sedan skolledare och pedagoger inom friskolan om sina erfarenheter, om framtiden för den svenska skolan och om att alltid ha elevernas bästa för ögonen.

När friskolereformen genomfördes 1992 upplevde många i skolvärlden det som att ett fönster öppnades och frisk luft blåste in. Efter decennier av offentligt monopol växte en mångfald av skolor med olika pedagogiska inriktningar fram. Den skolpeng som knöts till varje elev gjorde att landets föräldrar fick större frihet att själva bestämma vilken skola deras barn skulle gå i. Och för pedagoger och skolledare innebar förändringen att de nu kunde välja mellan olika arbetsgivare.

Den här boken berättar om friskolornas framväxt och utveckling och i ett längre perspektiv än bara de 30 år som gått sedan friskolereformen. Skriftställaren Anders Johnson inleder med att beskriva den svenska skolan från den första folkskolestadgan 1842, via nydanande privata flick- och samskolor och det offentliga skolmonopolet, fram till friskolereformen 150 år senare.

Därefter beskriver vetenskapsjournalisten Nils Johan Tjärnlund tiden efter friskolereformen, i en essä där han intervjuat aktiva inom skolan de senaste 30 åren.

I ett avslutande kapitel resonerar sedan skolledare och pedagoger inom friskolan om sina erfarenheter, om framtiden för den svenska skolan och om att alltid ha elevernas bästa för ögonen.