Denna licentiatuppsats syftar till att undersöka vad digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever i årskurs nio i slöjdundervisning. Licentiatuppsatsen består av två empiriska studier, som benämns lärarstudien och elevstudien. I lärarstudien producerades det empiriska materialet genom intervjuer med slöjdlärare, och i elevstudien producerades empiriskt material genom klassrumsobservation, fältanteckningar och ljudmemo-inspelningar i grundskolans slöjdundervisning. Resultaten från lärarstudien och elevstudien är sammanflätade genom en deduktiv sociomateriell analys baserad på deras resultat. Anna Segelman har sedan hösten 2020 varit samverkansdoktorank i slöjd inom ramen för FoBoS, Nationella forskarskolan i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Samverkan har skett mellan Göteborgs universitet, där hon genomfört sina licentiatstudier och Stockholm Stad, där hon arbetat som slöjdlärare på en grundskola. Anna, som varit verksam slöjdlärare sedan 1994, är i dag förstelärare med uppdraget att arbeta med skolans estetiska vision. Licentiatuppsatsen bygger på ett sociomateriellt perspektiv, då fokus i denna licentiat-uppsats är riktat mot vad digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever i slöjdundervisning. Sociomateriellt perspektiv har valts för att belysa vad som händer i intra-aktionen mellan eleverna i undervisningssituationen och de digitala verktyg de använder å ena sidan, och de uppfattningar av digitala verktyg som uttrycks under intervjuer med slöjdlärare å andra sidan. Sociomateriellt perspektivet bidrar genom att rikta uppmärksamheten mot materielens inverkan på hur utforskande processer ger mening åt slöjdutbildning, den meningsskapande som sker i intra-aktionen mellan material, eleven och verktygen, snarare än att fokusera på människan. Resultaten visar att slöjdundervisning och digitala verktyg erbjuder både möjligheter och utmaningar, och vad dessa verktyg erbjuder beror på olika förutsättningar. Digitala verktyg kan stödja och förbättra undervisningen på många sätt, men deras betydelse för slöjdundervisningen beror på hur och när de används. De slutsatser som dragits från lärarstudien, elevstudien och den sammanflätade studien är: 1) digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever förutsättningar utifrån olika behov, 2) slöjdlärare och elever skapar förutsättningar utifrån de digitala verktygens erbjudande, 3) digitala verktyg öppnar upp för nya förutsättningar för slöjdlärare och elever i slöjdundervisning, 4) digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever förutsättningar som skapar en dynamisk sociomateriell miljö och 5) digitala verktyg erbjuder elever förutsättningar i slöjdprocessen

Denna licentiatuppsats syftar till att undersöka vad digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever i årskurs nio i slöjdundervisning. Licentiatuppsatsen består av två empiriska studier, som benämns lärarstudien och elevstudien. I lärarstudien producerades det empiriska materialet genom intervjuer med slöjdlärare, och i elevstudien producerades empiriskt material genom klassrumsobservation, fältanteckningar och ljudmemo-inspelningar i grundskolans slöjdundervisning. Resultaten från lärarstudien och elevstudien är sammanflätade genom en deduktiv sociomateriell analys baserad på deras resultat. Anna Segelman har sedan hösten 2020 varit samverkansdoktorank i slöjd inom ramen för FoBoS, Nationella forskarskolan i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Samverkan har skett mellan Göteborgs universitet, där hon genomfört sina licentiatstudier och Stockholm Stad, där hon arbetat som slöjdlärare på en grundskola. Anna, som varit verksam slöjdlärare sedan 1994, är i dag förstelärare med uppdraget att arbeta med skolans estetiska vision. Licentiatuppsatsen bygger på ett sociomateriellt perspektiv, då fokus i denna licentiat-uppsats är riktat mot vad digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever i slöjdundervisning. Sociomateriellt perspektiv har valts för att belysa vad som händer i intra-aktionen mellan eleverna i undervisningssituationen och de digitala verktyg de använder å ena sidan, och de uppfattningar av digitala verktyg som uttrycks under intervjuer med slöjdlärare å andra sidan. Sociomateriellt perspektivet bidrar genom att rikta uppmärksamheten mot materielens inverkan på hur utforskande processer ger mening åt slöjdutbildning, den meningsskapande som sker i intra-aktionen mellan material, eleven och verktygen, snarare än att fokusera på människan. Resultaten visar att slöjdundervisning och digitala verktyg erbjuder både möjligheter och utmaningar, och vad dessa verktyg erbjuder beror på olika förutsättningar. Digitala verktyg kan stödja och förbättra undervisningen på många sätt, men deras betydelse för slöjdundervisningen beror på hur och när de används. De slutsatser som dragits från lärarstudien, elevstudien och den sammanflätade studien är: 1) digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever förutsättningar utifrån olika behov, 2) slöjdlärare och elever skapar förutsättningar utifrån de digitala verktygens erbjudande, 3) digitala verktyg öppnar upp för nya förutsättningar för slöjdlärare och elever i slöjdundervisning, 4) digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever förutsättningar som skapar en dynamisk sociomateriell miljö och 5) digitala verktyg erbjuder elever förutsättningar i slöjdprocessen