För många är nog begreppet "andlig klassiker" förknippat med namn som Augustinus, Thomas à Kempis och Luther. Och det är naturligtvis alldeles riktigt. Men det finns förkunnare och författare närmare i tiden vars skrifter med rätta också kan kallas klassiker. En som från vår svenska tradition definitivt hör hemma i denna grupp är predikanten och väckelseledaren Carl Olof Rosenius (1816-1868).

I svensk förkunnelsehistoria finns få personer som haft ett sådant inflytande som Rosenius. Redan i sin livstid fick han vara med om att stora skaror från alla samhällsklasser samlades för att lyssna till honom. Efter hans död har hans skrifter - som i huvudsak består av just predikningar - ständigt funnit nya läsare.

Det finns goda skäl att också idag läsa Rosenius. Hans förmåga att avslöja människans innersta behov. Hans gåva att visa på skillnaden mellan goda råd och evangeliets glada budskap. Hans fokusering på att grunden för vår tro inte ligger i våra känslor utan i vadJesus gjort. Allt detta och mycket annat gör Rosenius läsvärd. Här bjuds nådens evangeliumi oförfalskad form. Därför: tag och läs!

LARSOLOV ERIKSSON, docent, Lektor Emeritus, Johannelunds teologiska högskola



I varje tid under kyrkans historia har god men också mindre god förkunnelse producerats. Detsamma gäller sångtexter och musik. Det som inte håller hög kvalitet faller med all rätt i glömska. Men det som har glöd och lödighet förtjänar att överleva och föras vidare, särskilt som kvaliteten ofta går hand i hand med tidlöshet.


C O Rosenius betydelse för svensk kristenhet kan knappast överskattas. Hans samtid förmådde uppskatta honom, vilket visade sig i de skaror som samlades för att lyssna till honom och i den spridning hans skrifter fick. Och hans minne har hållits levande, inte minst genom hans psalmer som tillhör de mest älskade i vår psalmskatt.

Hade Rosenius varit verksam på 2020-talet hade hans predikningar funnits på Youtube och Facebook och genererat klick, tummar upp och kommentarer. Det fascinerande med projektet “Guds barns trygghet” är att vi nu – 150 år efter hans död – får chans att fördjupa oss i hans muntliga förkunnelse, även om det sker i form av predikoutkast.

Rosenius omvittnade förmåga att väcka och beröra dog inte med honom, utan lever kvar. Moderna predikningar, färdigställda av en rad välkända kristna förkunnare från olika sammanhang, visar att hans grundton av förtröstan på Gud och hans övertygelse om att nåden alltid räcker går att transponera till vår tids språk och tankevärld. Tillsammans utgör predikoutkasten och de nyskrivna texterna en källa till inspiration, för den enskilda läsaren men också för Rosenius sentida arvtagare i predikstolar och ambor.

ELISABETH SANDLUND, ledarskribent på tidningen Dagen, författare, engagerad i S:ta Clara kyrka i Stockholm.

För många är nog begreppet "andlig klassiker" förknippat med namn som Augustinus, Thomas à Kempis och Luther. Och det är naturligtvis alldeles riktigt. Men det finns förkunnare och författare närmare i tiden vars skrifter med rätta också kan kallas klassiker. En som från vår svenska tradition definitivt hör hemma i denna grupp är predikanten och väckelseledaren Carl Olof Rosenius (1816-1868).

I svensk förkunnelsehistoria finns få personer som haft ett sådant inflytande som Rosenius. Redan i sin livstid fick han vara med om att stora skaror från alla samhällsklasser samlades för att lyssna till honom. Efter hans död har hans skrifter - som i huvudsak består av just predikningar - ständigt funnit nya läsare.

Det finns goda skäl att också idag läsa Rosenius. Hans förmåga att avslöja människans innersta behov. Hans gåva att visa på skillnaden mellan goda råd och evangeliets glada budskap. Hans fokusering på att grunden för vår tro inte ligger i våra känslor utan i vadJesus gjort. Allt detta och mycket annat gör Rosenius läsvärd. Här bjuds nådens evangeliumi oförfalskad form. Därför: tag och läs!

LARSOLOV ERIKSSON, docent, Lektor Emeritus, Johannelunds teologiska högskola



I varje tid under kyrkans historia har god men också mindre god förkunnelse producerats. Detsamma gäller sångtexter och musik. Det som inte håller hög kvalitet faller med all rätt i glömska. Men det som har glöd och lödighet förtjänar att överleva och föras vidare, särskilt som kvaliteten ofta går hand i hand med tidlöshet.


C O Rosenius betydelse för svensk kristenhet kan knappast överskattas. Hans samtid förmådde uppskatta honom, vilket visade sig i de skaror som samlades för att lyssna till honom och i den spridning hans skrifter fick. Och hans minne har hållits levande, inte minst genom hans psalmer som tillhör de mest älskade i vår psalmskatt.

Hade Rosenius varit verksam på 2020-talet hade hans predikningar funnits på Youtube och Facebook och genererat klick, tummar upp och kommentarer. Det fascinerande med projektet “Guds barns trygghet” är att vi nu – 150 år efter hans död – får chans att fördjupa oss i hans muntliga förkunnelse, även om det sker i form av predikoutkast.

Rosenius omvittnade förmåga att väcka och beröra dog inte med honom, utan lever kvar. Moderna predikningar, färdigställda av en rad välkända kristna förkunnare från olika sammanhang, visar att hans grundton av förtröstan på Gud och hans övertygelse om att nåden alltid räcker går att transponera till vår tids språk och tankevärld. Tillsammans utgör predikoutkasten och de nyskrivna texterna en källa till inspiration, för den enskilda läsaren men också för Rosenius sentida arvtagare i predikstolar och ambor.

ELISABETH SANDLUND, ledarskribent på tidningen Dagen, författare, engagerad i S:ta Clara kyrka i Stockholm.

För många är nog begreppet "andlig klassiker" förknippat med namn som Augustinus, Thomas à Kempis och Luther. Och det är naturligtvis alldeles riktigt. Men det finns förkunnare och författare närmare i tiden vars skrifter med rätta också kan kallas klassiker. En som från vår svenska tradition definitivt hör hemma i denna grupp är predikanten och väckelseledaren Carl Olof Rosenius (1816-1868).

I svensk förkunnelsehistoria finns få personer som haft ett sådant inflytande som Rosenius. Redan i sin livstid fick han vara med om att stora skaror från alla samhällsklasser samlades för att lyssna till honom. Efter hans död har hans skrifter - som i huvudsak består av just predikningar - ständigt funnit nya läsare.

Det finns goda skäl att också idag läsa Rosenius. Hans förmåga att avslöja människans innersta behov. Hans gåva att visa på skillnaden mellan goda råd och evangeliets glada budskap. Hans fokusering på att grunden för vår tro inte ligger i våra känslor utan i vadJesus gjort. Allt detta och mycket annat gör Rosenius läsvärd. Här bjuds nådens evangeliumi oförfalskad form. Därför: tag och läs!

LARSOLOV ERIKSSON, docent, Lektor Emeritus, Johannelunds teologiska högskola



I varje tid under kyrkans historia har god men också mindre god förkunnelse producerats. Detsamma gäller sångtexter och musik. Det som inte håller hög kvalitet faller med all rätt i glömska. Men det som har glöd och lödighet förtjänar att överleva och föras vidare, särskilt som kvaliteten ofta går hand i hand med tidlöshet.


C O Rosenius betydelse för svensk kristenhet kan knappast överskattas. Hans samtid förmådde uppskatta honom, vilket visade sig i de skaror som samlades för att lyssna till honom och i den spridning hans skrifter fick. Och hans minne har hållits levande, inte minst genom hans psalmer som tillhör de mest älskade i vår psalmskatt.

Hade Rosenius varit verksam på 2020-talet hade hans predikningar funnits på Youtube och Facebook och genererat klick, tummar upp och kommentarer. Det fascinerande med projektet “Guds barns trygghet” är att vi nu – 150 år efter hans död – får chans att fördjupa oss i hans muntliga förkunnelse, även om det sker i form av predikoutkast.

Rosenius omvittnade förmåga att väcka och beröra dog inte med honom, utan lever kvar. Moderna predikningar, färdigställda av en rad välkända kristna förkunnare från olika sammanhang, visar att hans grundton av förtröstan på Gud och hans övertygelse om att nåden alltid räcker går att transponera till vår tids språk och tankevärld. Tillsammans utgör predikoutkasten och de nyskrivna texterna en källa till inspiration, för den enskilda läsaren men också för Rosenius sentida arvtagare i predikstolar och ambor.

ELISABETH SANDLUND, ledarskribent på tidningen Dagen, författare, engagerad i S:ta Clara kyrka i Stockholm.