Efter kriget 1808–1809 tvingades Sverige avträda nästan en tredjedel av sin landyta. Finland förvandlades, efter nära 600 år i ett gemensamt rike med Sverige, till ett ryskt storfurstendöme. Revanschistiska idéer förekom i Sverige, men med tiden ändrade frågan karaktär. Politikens mål vändes till att upprätthålla nära band med Finland och stärka dess självstyre under rysk överhöghet och självständighet efter frigörelsen 1917. Det som kallas Finlandsfrågan har alltid varit och förblir ett avgörande element i svenskt säkerhetspolitiskt tänkande. Här granskas hur svenska politiker under två sekler har brottats med frågeställningen: hur bistå Finland utan att gå så långt att den egna nationella säkerheten riskeras, hur hålla Ryssland, »jätten« i öster, på avstånd? Stort utrymme ägnas vägen till Finlands självständighet, inbördeskriget 1918, vinterkriget 1939–40 samt fortsättningskriget 1941–44. Men också det kalla kriget behandlas, med decennier av sovjetiska strävanden att påverka finsk politik, fram till Sovjetunionens upplösning 1991. Linjerna följs in i 2000-talet och Sveriges och Finlands medlemskap i EU. Jättens andedräkt genomsyras av Krister Wahlbäcks omfattande kunskaper som historiker och statsvetare, i kombination med hans djupgående erfarenheter som diplomat. I essäns lediga form analyserar han de långa perspektiven och ger samtidigt inträngande bilder av tankegångar och bedömningar hos ledande politiker i Sverige, Finland och även Ryssland. Ibland förs kontrafaktiska resonemang – vad hade hänt om man valt en annan väg, handlat annorlunda?Nyutgåva med inledning av Carl Bildt, ett porträtt av Krister Wahlbäck (1937–2013) av Mats Bergquist samt detalj- och översiktskartor.
