Jaga vatten

Hanna och Rakel är vänner sedan början. Hanna har alltid varit den populära, Rakel är den som får hänga med. De ingår i det gymnasiegäng som åker omkring i olika bilar på fritiden, på väg bort från mörk granskog, mot stränderna och vattnet. På väg bort från de präktiga bönehusen – på jakt efter horisont, förbjudna substanser och hafsiga akter i baksäten.

Ja, Rakel är den som hänger med, men hon är inte den som låter sig kuvas. Balansen mellan vännerna är inte självklar, den skiftar ständigt och är outgrundlig. I fonden finns mommos och moffas stadiga trygghet, deras dofter och smaker. I fonden finns också en mamma som försvinner, och en pappa som blir alldeles tyst. Hur är det möjligt med kvinnlig solidaritet när man inte ens kan förlåta sin egen mamma? Och när man inte kan vara lojal ens mot sin bästa vän?

I sin skildring av en flickas uppväxt beskriver Ellen Strömberg vänskap och uppvaknad sexualitet på ett rått, ärligt och sällan skådat uppriktigt sätt.