Schildts & Söderströms – förlag

Det här är andra delen i Michaela von Kügelgens succéartade Halsterö-serie som tog läsarna och lyssnarna med storm sommaren 2025. Del 1, Sommar på Villa Hilda, såldes till sju länder redan innan utgivning, och nu har även tv-rättigheterna sålts.

Den här gången får vi följa Sanne som ska börja på sitt drömjobb i Oslo när hon får veta att hennes mamma Birgit är sjuk. Istället för att flytta till Norge går resan nu tillbaka – hem till Halsterö. Där har grannen Sebastian i Sannes frånvaro tagit hand om Birgit. Sebastian är en ekobonde som förlorat både sin fru och sin pappa, och har svårt att ta sig upp ur en mental svacka. I Helsingfors finns Henrik, som ska ta över familjeföretaget. Efter en skilsmässa går han från tinderdejt till tinderdejt, utan mål eller mening. Men en dag får han ett samtal som förändrar hans liv. I bakgrunden finns också Thomas och Louise, som vi lärde känna i Sommar på Villa Hilda. Men den här gången är det Sanne som står i fokus. Ska hon äntligen hitta hem?

Halsterö-serien rör sig i en skärgårdsmiljö där hav, natur och gemenskap skapar en känsla av tillflykt. Men under idyllen finns skuggor – det förflutna, hemligheter och svåra val som formar människors liv. Serien balanserar sorg och hopp och utforskar teman som nystart, ansvar, ensamhet och kärlek.

På idéfabriken Gnistan är tempot högt och medarbetarna flitiga. Men just idag går något riktigt snett när Nycke ska dela ut rätt idé till rätt person. Idéerna landar huller om buller och vänder upp och ner på hela stan. Stures garage blir plötsligt ett konstgalleri och bankiren besatt av det italienska köket. Hur ska Nycke förklara det skedda för fabrikschefen? Och hur viktigt är det egentligen att allt blir rätt hela tiden?

Jakob Norrgårds och Lotta Fors Gnistan – eller trubbel i idéfabriken är en rolig, färgsprakande och rimmad bilderbok om att allt kan bli riktigt bra även om inget går som det skulle.

På operan vankas det stor premiärMen divan Diego vill inte va därJag har tappat lusten, allt känns som en bojaTa min peruk, jag vill bygga en koja!

Långt ute i Stockholms skärgård ligger Halsterö. Hit kommer journalisten Thomas och den tidigare kändiskocken Louise för att jobba på pensionatet Villa Hilda. De är båda trasiga efter många motgångar och hoppas på en nystart. Men att styra upp ett sommarparadis är inte så lätt som man kunde tro, inte ens på det idylliska Halsterö.

En dag råkar Louise snubbla över en samling gamla kärleksbrev. Vem har skrivit dem, och vilken historia gömmer Villa Hilda på sin dammiga vind? Och hur ska Thomas hinna ta hand om sin demenssjuka mamma samtidigt som han styr upp ett skärgårdspensionat?

Sommar på Villa Hilda handlar om hur svårt det är att vara människa bland människor men också om hur man med andras hjälp kan hitta tillbaka till livet. Romanen är den första i Halsteröserien. I de följande böckerna får vi läsa mer om människorna på den bildsköna ön.

Kjell Westös stora genombrottsroman Drakarna över Helsingfors återutges nu i pocket.

När boken kom ut för 30 år sedan tog den läsarna med storm och räknas i dag som en modern klassiker i den finlandssvenska litteraturen. Romanen följer familjen Bexar genom flera årtionden av Finlands efterkrigstid in i kasinoekonomins konfettistorm.

I Kjell Westös episka romandebut finns den legendariska Helsingforskänsla som är fond också för det senare författarskapet.

När Kjell Westös roman Lang först utkom 2002 väckte den stor uppmärksamhet och nominerades till både Finlandiapriset och Nordiska rådets litteraturpris. Nu återutges den i pocket.

I centrum står Christian Lang, författare och välkänd tv-pratshowvärd, en man som länge tyckts leva ett liv andra avundas. När romanen tar sin början en mörk novembernatt i Helsingfors har bilden spruckit. Langs tillvaro har börjat glida honom ur händerna.

Hösten 2022 upptäcker Philip Teir små svarta prickar i sitt synfält. Undersökningar visar att han haft en mindre hjärnblödning. Blodtrycket är så högt att läkaren undrar om han tar kokain.

Teir närmar sig 45 och börjar leta efter orsakerna till sin ständiga stress. Vad är egentligen den bästa strategin för att överleva medelåldern? Ska man sluta dricka, gå på gym, eller sitta i gruppterapi? Är det ens möjligt att lyckas med sina goda föresatser?

Teir köper ett hus i Bromarv i södra Finland och under ett år förvandlas han från sommargäst till en nästan-året-runt-boende. Han skriver om sitt äktenskap, om manlighet, om sina vuxna barn och om sin familj, om att ta jaktkort utan planer på att jaga, och om popmusiken som varit en följeslagare genom hans liv. Det här är Teirs första självbiografiska bok, en dagboksroman som landar rakt i vår samtid.

Kan svaret på medelålderns melankoli vara något så enkelt som att bygga sig en egen bastu?

Hangö 1910. Den unge Bruno Leander har just återvänt hem efter ett misslyckat försök att emigrera. Framtiden känns osäker, pengarna är slut och moderns förväntningar vilar tungt över honom. Helst skulle Bruno ägna sin tid åt dagdrömmar, fester och damsällskap – men verkligheten kräver något annat.

När hans mor ordnar ett arbete åt honom som tolk och sekreterare åt engelsmannen Henry Hutton förändras allt. Hutton har kommit till Hangö för att starta landets första kexfabrik, och Bruno dras in i en värld av nya möjligheter, affärer och framtidsplaner.

Men sommaren i villastaden bjuder också på mysterier. I huset flyttar en rysk baronessa in – en kvinna som nästan aldrig lämnar sitt rum. Samtidigt växer Brunos bekymmer: hur ska han betala sin skuld till modern, och hur ska han komma bort från Hangö igen?

I Karin Collins nya trilogi följer vi Bruno Leander och de kvinnor som formar honom genom glädje och vedermödor.

Hangö ligger på Finlands sydligaste spets omgivet av glittrande hav och en fri horisont. Staden är känd för sina vackra gamla trävillor och långa sandstränder och för sin dramatiska historia.

Under 1940-talet förvandlades denna blomstrande badort till en strategisk militärpost för Sovjetunionen. Från mars 1940 till december 1941 var Hangö ockuperat, och tusentals invånare tvingades lämna sina hem på kort varsel. Om denna svåra tid handlar Karin Collins Hangötrilogi.

I den tredje och avslutande boken, Där jag har min hjärtans kär, har året blivit 1942, och ryssarna har nu lämnat Hangö.

Det var inte meningen att texterna skulle publiceras. Ändå slog Århundradets kärlekssaga ner som en bomb år 1978 och drabbar ständigt nya generationer läsare.

I diktromanen skriver Märta Tikkanen om sitt passionerade men destruktiva äktenskap med Henrik Tikkanen. Hon ropar ut sin vånda över att bågna under plikt, ansvar och krisberedskap. Hon förbannar alkoholismens oberäkneliga skuggor och adresserar maken direkt.

Fyra barn, förvärsarbete, en längtan efter att få finnas i egen rätt som kvinna och människa. Se mig, hör mig! Observera att jag inte bara är en mammamaskin som kokar mat och är ljuvlig utan att jag också har ett eget liv , har Märta Tikkanen själv sagt.

Men så är det kärleken. Hoppet. Och den livsviktiga jämställdheten som verkar vara så svår att uppnå.

Århundradets kärlekssaga är en klassiker som alltid behöver finnas tillgänglig. Därför utkommer den nu i ny skepnad signerad Sanna Mander.

Kriget i Ukraina har förändrat vår bild av modern krigföring i grunden. Det som började som ett konventionellt anfallskrig har stegvis förvandlats till ett drönarnas krig. Tusentals drönare produceras varje dag och gör det nästintill omöjligt att röra sig vid fronten.

I Drönarnas krig visar Marcus Lindqvist hur drönartekniken ritat om slagfältet. Genom intervjuer med frivilliga soldater med rötter i Sverige och Finland får vi vittnesmål direkt från frontlinjen i Ukraina, där drönare styr striderna med kylig precision och brutal effektivitet. Samtidigt pekar Lindqvist mot en snar framtid, där autonoma vapensystem och AI snabbt utvecklas av stormakter som Kina.

Är länder som Sverige och Finland anpassade för att försvara sig mot en potentiell storskalig drönarattack? Vad innebär denna nya form av krigföring för Europas säkerhet och för de demokratiska samhällen som nu måste försvara sig mot teknologiskt överlägsna angrepp?

Ultras är de mest extrema fotbollsfansen, de skyr varken våld eller lagbrott. Men nu har läktarna intagits av något som gör även dem rädda: maffian.

"Penningflödet kring fotbollen ökade, och när penningflödet ökar i Italien leder det ofrånkomligt till att maffian dyker upp och vill ha sin del av kakan." - ur boken

De kallas ultras – de mest passionerade av alla fotbollsfans. De värdesätter lojalitet, gemenskap och oberoende, och ser sig som klubbarnas själ. I Italien har de så stort inflytande att till och med klubbdirektörerna lyssnar på dem. Men deras fanatiska engagemang leder också till våld där människor skadas eller dör.

Efter pandemin dök en ny, farligare aktör upp på läktarna i Italien: maffian. Den hade upptäckt ultrasgruppernas makt, och ville ta den.

Maffiaexperten Anton Monti gräver djupt i den italienska fotbollen och visar hur ultras uppstod, hur maffian infiltrerade supporterkulturen, och vad som nu står på spel. Kommer ultras kunna hålla fast vid sina värderingar och sin kultur? Eller är maffians växande inflytande ett ofrånkomligt faktum?

Anton Monti är uppvuxen i Rom och verksam som fackboksförfattare. Han skriver om italiensk politik, historia och organiserad brottslighet och är en av Nordens mest insatta röster i maffiafrågor.

"Måns Zelmerlöw och John Lundvik kan kanske beskylla KAJ för att inte ta Mello på allvar. Men ingen kan beskylla Axel Åhman för att inte ta litteraturen på allvar. Förhoppningsvis kan helgens seger få svenskarna att upptäcka ett lovande författarskap." Johanna Schreiber, Expressen

Axel Åhmans (A:et i humorgruppen KAJ) romandebut Eldsjäl är en berättelse om dem som stannar, om dem som brinner fast de rimligtvis borde slockna. Det är en kärleksförklaring till och en uppgörelse med föreningslivet och glesbygden.

På föreningslokalen UF Fyren är Daniel ordförande och alltiallo. Det drar ihop sig till föreningens årliga revy, men inför repetitionsstart hopar sig problemen. En regissör saknas, och flera skådespelare har lagt av. Manuset är dessutom långt ifrån färdigt. Har Daniel situationen under kontroll?

Erika jobbar i kassan i bybutiken. När hennes extroverta syster Joanna drar med henne i revyn hittar hon ett sammanhang hon inte visste att hon saknade. Medan premiären närmar sig stiger allt fler hemligheter upp mot ytan, och Erika måste bestämma sig för vilken hennes roll är i det hela.

För den som förlorat allt finns bara hämnden kvar. De oförlåtna är en episk western i nordisk tappning, med en en hjältinna vi sent ska glömma.

"Han med kniven börjar gå mot mig, fortfarande med ett tandlöst flin i sitt enfaldiga ansikte. Han tar först ett par tveksamma steg, sedan blir stegen längre, säkrare. Han tror att jag står och siktar med ett oladdat gevär, att jag aldrig skjutit i mitt liv. Jag märker det på honom, för flinet blir bredare." –ur boken

År 1885 i Österbottens vildmark slår sig Ina i slang med den gamle spåraren Jaak för att hitta de män som mördade hennes man och son. Jaak har sina egna skäl att söka upp de beryktade bröderna Manderbacka. Kan Ina lita på honom? Spåren leder norrut, rakt in i den österbottniska skogarna. Det är ett laglöst land. Det enda Ina får med sig är sin häst Runa, sitt gevär och en envis övertygelse: mördarna ska få sitt straff, kosta vad det kosta vill.

Ulrika Hansson är författare och litteraturvetare, född i Terjärv och bosatt i Jakobstad. I hennes romaner är glesbygd, bymentalitet och mänskliga relationer centrala teman. Hennes debutroman Jaktlaget (2020) nominerades till Runebergspriset och bilderboken Kom, vi springer! (2024, illustrationer Maija Hurme) till Runeberg Junior-priset. De oförlåtna är hennes fjärde roman.

Det här är andra delen i Michaela von Kügelgens succéartade Halsterö-serie som tog läsarna och lyssnarna med storm sommaren 2025. Del 1, Sommar på Villa Hilda, såldes till sju länder redan innan utgivning, och nu har även tv-rättigheterna sålts.

Denna gång får vi följa Sanne som ska börja på sitt drömjobb i Oslo när hon får veta att hennes mamma Birgit är sjuk. Istället för att flytta till Norge går resan nu tillbaka – hem till Halsterö. Där har grannen Sebastian i Sannes frånvaro tagit hand om Birgit. Sebastian är en ekobonde som förlorat både sin fru och sin pappa, och har svårt att ta sig upp ur en mental svacka.

I Helsingfors finns Henrik, som ska ta över familjeföretaget. Efter en skilsmässa går han från tinderdejt till tinderdejt, utan mål eller mening. Men en dag får han ett samtal som förändrar hans liv. I bakgrunden finns också Thomas och Louise, som vi lärde känna i Sommar på Villa Hilda. Men den här gången är det Sanne som står i fokus. Ska hon äntligen hitta hem?

Halsterö-serien rör sig i en skärgårdsmiljö där hav, natur och gemenskap skapar en känsla av tillflykt. Men under idyllen finns skuggor – det förflutna, hemligheter och svåra val som formar människors liv. Serien balanserar sorg och hopp och utforskar teman som nystart, ansvar, ensamhet och kärlek.

Michaela Kugge von Kügelgen (f. 1986) är författare, journalist och företagare. På bloggen Kugge skriver och i sitt inspirationsbrev sporrar hon andra till skrivlust. Sedan debuten 2017 har hon gett ut fyra böcker och skriver nu förutom feelgoodtrilogin om Halsterö på en deckarserie tillsammans med Anne Hietanen.

Den här komber do att behöv, sa pappa och räckte över en silverfärgad verktygsback.  Hans ögon sa inget om hur väl han trodde att jag skulle använda den, eller till vad. Men värmen i blicken sa att han litade på att jag skulle lista ut det när jag var tvungen.

Det är svårt att växa upp. Ofta är det också smärtsamt, som då man vill vara sin pappa till lags och får en verktygsback på foten. Eller då den första ölen ska pressas ner, hur illa den än smakar.

Miljöerna, om det så är simhallens bastu, bensinstationen eller skidspåret hittas ofta på den österbottniska landsbygden, där såväl byoriginal som kommunalpampar får komma till tals. 

Axel Åhman är uppvuxen i Vörå och bosatt i Helsingfors. Han är komiker i den framgångsrika finlandssvenska humorgruppen KAJ samt journalist och skribent. Klein är Åhmans debut.

Vår tids Harry Potter - Österbottens tidning

Kort och gott klassikermaterial - Svenska Yle

Vågornas barn är den episka avslutningen på fantasytrilogin Berättelser från Gibat. Seriens första del vann Finlands största barnbokspris Runeberg Junior, och utsågs till en av årets bästa barnböcker av Upsala Nya Tidning. Serien har fortsatt trollbinda sina läsare och har hyllas av kritiker i både Finland och Sverige.

I den sista delen ställs Disa och Saba inför sitt livs svåraste uppdrag: att rädda dem de älskar och befria riket från den ondskefulla matriarken. Till sin hjälp har de goda vänner och de dolda förmågor som krävs för att gå vinnande ur kampen. Men kommer tiden och modet att räcka? Och är Disa verkligen den hon alltid har trott sig vara?

Boken innehåller illustrationer av Eeva Nikunen.

"Jag tittade på vågorna. Plötsligt kändes det som om jag ville kasta mig över relingen, rakt ner i djupet. Det lockade och drog, och jag tog ett steg tillbaka för att inte göra något som skulle förstöra allt." - ur boken

Malin Klingenberg är en av våra främsta finlandssvenska barnboksförfattare. Hon har skrivit över 30 barnböcker, översatta till 15 språk, är flerfaldigt prisbelönt och nominerad till NR:s barn-och ungdomslitteraturpris två gånger. Hon tilldelades Vanessapriset 2024, där hon kallades den finlandssvenska barnlitteraturens Mary Poppins – varm, rådig, snäll och rolig , och kom med på IBBY Honour List 2024.

Vad händer med en it-girl när hon åldras?

Kom ihåg: Ett sammanbrott är vägen till ett genombrott! – ur boken

Hon kallar sig Spacebaby och har tagit in på det glamorösa men mytomspunna Drömhotellet, där ytan är glassig men möglet sprider sig i fogarna och fotsvampen grasserar.

Som sällskap har hon sina tre bästa vänner. De är alla där för att bli kvitt sin besatthet av hjärtekrossaren JB. Men är Drömhotellet i själva verket en vårdanstalt?

Taika Mannilas debut är ett kärleksbrev till tjejer som vuxit upp online – och till alla som varit deprimerade eller ensidigt förälskade.

Taika Mannila (f. 1988) är konstnär och art school drop-out baserad i Helsingfors, med erfarenhet från musik, poddar, illustration och video. I sitt konstnärskap utforskar hon komplex femininitet, feminina överlevnadsstrategier och sitt eget hat–kärleksförhållande till sociala medier.

De lekfulla, inbjudande verserna, i par med de finstämda illustrationerna, betraktar världen ur miniatyrperspektiv. Vi befinner oss i barnets närmiljöer och ser med barnets ögon. I hemmet rymmer tandkrämen och dammsugaren hungrar, i skrubben står moppen med gulnande hår. På gården spanar vi in lingonprickar och lyssnar till stövlars knarr. Till slut rör vi oss i stadens vimmel, på torg och kaféer.

Hanna Lundström arbetar som lärare i modersmål och litteratur med stort intresse för barn- och ungdomslitteratur.

Maija Hurme är barnboksillustratör och grafiker. Hennes och Anssi Hurmes bilderbok Skuggorna nominerades till Finlandiapriset för barn- och ungdomslitteratur 2018.

Under Helsingfors bokmässa hittas författaren David Berglund död i en hamnbassäng, samma dag som han skulle ta emot ett stort pris för sin nya roman. Hans hustru Aurora väntar deras första barn, och familjeidyllen är med ens krossad. Utredningen leds av Philip Koski, tidigare hockeyproffs och ny i Helsingfors poliskår. Han vill bevisa att han är mer än en före detta idrottsstjärna, samtidigt som han försöker hitta sin roll på jobbet.

Parallellt börjar kulturjournalisten Tilde Fors nysta i Davids liv. Hon gjorde den sista intervjun med honom och kan inte släppa känslan av att David bar på hemligheter han aldrig hann avslöja. På var sitt håll gräver sig Philip och Tilde allt djupare ner i mysteriet bakom Davids död. Fallet blottar elitens skuggsidor – avundsjuka inom kulturkretsarna, dunkelt maktspel i stiftelsevärlden och mörka familjehemligheter.

Resultatet blir en psykologiskt tät berättelse om lögner, lojalitet och det mörker som kan döljas bakom en välpolerad fasad. Till sista raden är första delen i serien Helsingforsmorden med Philip och Tilde i huvudrollerna.

Varför dras vi till andras livsberättelser, och vad kan de lära oss om våra egna? Hur skriver man fram någon annans liv? Vad ser vi när vi läser om andra människor, och vad säger det om oss själva?

I Berättade liv fördjupar sig Merete Mazzarella i elva biografier om historiska personer, men också i biografins hantverk. Hon riktar blicken mot biografiförfattarna. Vad drev dem att skriva just dessa liv, hur arbetade de med sitt material och vilka val formade berättelserna?

Ett centralt tema är relationen mellan biograf och huvudperson. Mazzarella fascineras av hur flera författare börjar i beundran men med tiden blir alltmer irriterade, ibland rasande, på den människa de ägnar år åt att förstå. Vad händer när fascinationen övergår i irritation? Eller när relationen främst liknar förälskelse?

Bland de biograferade personerna ser vi Julius Caesar, drottning Victoria, Nancy Mitford, Anton Tjechov, Selma Lagerlöf, Carl Gustaf Mannerheim, Jean-Jacques Rousseau och Charles Darwin. Bland författarna: Plutarchos, Lytton Strachey, Laura Thompson, Henri Troyat, Anna-Karin Palm, Henrik Meinander, Tatjana Brandt och Randal Hume Keynes.

Berättade liv är en inspirerande essä om biografin som genre, om skrivandets villkor och om människans behov av mening.

Över 80 procent av världens kokainhandel kontrolleras av den syditalienska maffian Ndrangheta. Organisationen beräknas ha närmare 50 000 medlemmar och en årlig omsättning på mer än 50 miljarder euro. Även det kokain som figurerar i Stockholms och Helsingfors nattliv har med stor sannolikhet i något skede sålts av ndranghetan.

Ändå hör vi sällan om denna ljusskygga organisation, som drivs av en sträng hederskodex.

Efter flera års research berättar Anton Monti den sanna historien om världens farligaste maffia. Han skriver om det fattiga Kalabrien, där misstroendet mot staten är enormt, och där maffian kan styra och ställa utan konkurrens. Med förbluffande detaljskärpa visar han upp en traditionsbunden organisation som sömlöst anpassats till global narkotikahandel, kidnappningar, mord och maffiakrig där dödsoffren räknas i tusental.

Åldrandet har länge intresserat Merete Mazzarella, men hon har jämnåriga som säger att de aldrig ägnar det en tanke. Somliga verkar uppfatta hennes intresse som smått perverst, som en form av självupptagenhet eller som ett tecken på att hon helt enkelt har för mycket tid och för lite att göra. Men åldrandet är något jag är nyfiken på, jag ser både mitt eget och andras åldrande som något existentiellt, som en resa, skriver Mazzarella.

I likhet med Från höst till höst (2021) är I skrivande stund en dagbok som drar åt det essäistiska hållet. Samtidigt är den en av Mazzarellas mest personliga hon är generös med sina tankar, känslor, gympaprogram, kärlekar och onda samveten.

Hon slår fast att det finns olika sorters tid, tågtid och flodtid. Det jag kallar tågtid känns smalt, flodtid är bredare, fylligare, djupare. Intrycken flimrar inte bara förbi, de hinner sätta sig, man hinner reflektera över dem, man är mer närvarande, ens sinnen är öppnare, mottagligare. Jag har levt i tågtid det gör, gissar jag, de flesta som är ute i arbetslivet men nu försöker jag leva i flodtid.

Min bror Bror är den andra delen i fantasytrilogin Berättelser från Gibat, en storslagen bokserie om familjeband, vänskap och om att ta makten över sitt eget liv.

Disa och hennes lillebror Bror bor i den fattiga hamnstaden Fyrudden. Deras föräldrar ägnar sig hellre åt att stjäla, supa och slåss än att ta hand om sina barn. Men Disa drömmer om ett bättre liv där hon och Bror får gå och lägga sig mätta, och äger mer än trasorna på sina kroppar. När hon plötsligt får chansen att knycka en värdefull löksnäcka av den fruktade Marmadell tar hon den utan att tveka. Men Marmadell är inte den som låter en oförrätt passera ostraffat. Disa och Bror blir tvungna att ge sig ut på en resa genom hela Gibats rike för att kunna betala tillbaka sin skuld. Att slå sig ihop med Marmadell kommer dock att stå syskonen dyrare än de någonsin har kunnat föreställa sig.

Boken innehåller illustrationer av Eeva Nikunen.

En poetisk och lekfull bilderboksdebut om längtan efter en plats – och en vän.

Ute regnar det, men hemlingen Burr har ingenstans att ta vägen. Ett hus med tak och väggar och kanske en dörr vore fint. Och gärna en vän som öppnar, eller en att öppna för. Burr försöker hos Nosen, Myrorna, Fåglarna och Hunden, men ingenstans finns det plats för ett burr. Kan Burr kanske bo hos dig?

Får jag bo hos dig? är en poetisk, varm och rolig debut av dramatikern Christoffer Mellgren i samarbete med illustratören Herta Donner, som även hon bilderboksdebuterar. Det är en berättelse om ensamhet och gemenskap, och om svårigheten i att smälta in på andras villkor.

Det är fortsättningskrig och i skyttegravarna händer inte mycket. Soldat Tallgren och de andra mannarna försöker göra livet någorlunda uthärdligt. När man inte har vaktpass spelar man kort, läser om sina brev eller täljer erotiska träfigurer.

Ibland behövs frivilliga för ett patrulluppdrag, och främst bland dem som anmäler sig finns Ståhl. Han har en vacker profil, som en byst i marmor, och grova händer. När han ser på Tallgren ler han, och inget är längre sig likt.

Skott är en berättelse om liv och död, om förbjuden kärlek mitt i kriget. På förtrollande prosa skriver Petter Sandelin fram en berättelse om förälskelse, spirande och skör, med det brinnande kriget som brutal inramning.