Kjell Westö – författare

”Skymning 41” är en av Kjell Westös bästa romaner hittills och frågorna den ställer i högsta grad relevanta just nu." SvD

"Ögonen svider. Men inte av arkivdamm eller sepiagrums utan för att jag blir starkt berörd." Expressen

"Kjell Westö är en gudabenådad skildrare av Weltschmerz" DN

"Skymning 41 är en berörande och omskakande berättelse om vad krig gör med oss, både som individer och som samhällen." YLE

"Att läsa Kjell Westö ger en hopp om att det fortfarande går att foga samman all världens trasighet." GP

"En starkt berörande läsning om två människor som kommer att leva kvar efter läsningen, likt tidigare vänskaper som har skingrats för vinden." Gefle Dagblad

Kjell Westös nya roman börjar i slutet av januari 1940. Då har kriget som ska kallas vinterkriget pågått i snart två månader. Molly befinner sig på turné i Sverige, teatersällskapet reser från ort till ort samtidigt som hon anar att hennes skådespelarkarriär håller på att gå i stå. Henry är i fält, utsänd som journalist för att skildra striderna, men han märker omgående att allt inte låter sig berättas – är det krig får sanningen offras för nationens väl och ve. I mars 1940 kommer freden, och Molly och Henry lappar ihop sin trasiga relation. Men snart är det 1941 och ett nytt krig tornar upp sig. Kjell Westö har skrivit en drabbande kärleksroman om en tid, inte olik vår, där kriget färgar alla relationer: allt är osäkert, allt är skört i skymningsljuset.

Året är 1938. Adolf Hitlers expansionspolitik väcker både vrede och beundran, inte minst i den så kallade Onsdagsklubben i Helsingfors. Det är ett informellt diskussionsforum, som består av några gamla vänner till advokaten Claes Thune. Forumet är lika mycket en ursäkt för att supa ihop som för att prata politik, men detta år är det tydligt att Europas splittring också är Onsdagsklubbens, och Claes Thune börjar ge upp om dess framtid. Thune engagerar sig i utrikespolitiken även som skribent i dagspressen, men är inte engagerad i så mycket annat. Han är frånskild och uppgiven, och ägnar sin byrå ett förstrött intresse. Som tur är har han en duglig hjälp i sin nyanställda sekreterare, Matilda  Wiik. Men fru Wiik känner sig inte särskilt duglig. Hon jagas av minnen från inbördeskriget, då hon var sexton år gammal och tvingades uppleva saker hon försökt glömma sedan dess. En dag hinner minnena ikapp henne. När Onsdagsklubben har möte på kontoret så hör hon en röst hon hade hoppats aldrig behöva höra igen. Kjell Westö visar än en gång att han är en av Nordens viktigaste uttolkare av vår historia, av hur storpolitiken griper in i människors innersta liv. Hägring 38 följer, i en tätare och mer thrillerartad form, linjen från hans "Helsingforsbukett", de fyra stora romaner som skildrade Helsingfors och Finlands 1900-tal: Drakarna över Helsingfors, Vådan av att vara Skrake, den Finlandiaprisbelönade Där vi en gång gått och Gå inte ensam ut i natten.​Hägring 38​ belönades med Sveriges Radios Romanpris 2014 och nominerades till Augsustpriset och Nordiska Rådets pris.

Och jag gick hemåt och tänkte att jag kanske måste skriva en berättelse trots allt. En berättelse inte bara om Stella och Alex och mig och våra föräldrar, utan också om barnen, om Sandi och Amir och Tommi Hjelt. Och jag tänkte att den berättelsen måste bli mycket sannare än de andra berättelserna jag skrivit. För att vi levde i den tid vi levde i. För att det finns mörker, och för att det finns ljus. Och så nästa motvilliga tanke: att i så fall skulle jag också tvingas möta ljuset och mörkret i mig själv.

Den svavelgula himlen spänner från det solblekta 1960-talet till vår mörka tid. En Helsingforspojke växer upp i skuggan av den välbärgade och mäktiga familjen Rabell, som har en ståtlig gård i närheten av hans föräldrars enkla sommarstuga. Pojken blir vän med den självsäkre Alex och får vistas nära familjen, som bär på hemligheter under den polerade ytan. Men han blir också förälskad i Alex lillasyster Stella Rabell. Deras band är starkt men relationen är skoningslös, och genom decennierna kretsar de två ständigt kring varandra utan att kunna välja eller välja bort kärleken, samtidigt som den stora världen förändras och tränger in i deras liv.Det är en episk Helsingforsskildring om familjeband, kärlek och vänskap, men också en kritisk genomlysning av hur våra drömmar och minnen färgas av kön, klass och tidens gång. Här finns författarskapets alla signum och i romanen hörs ekon från Kjell Westös tidigare verk. Men laddningen är starkare och svärtan djupare än förr.

Stjärndirigenten Thomas Brander har låtit bygga en överdådig villa ute i skärgården. I Casa Tritonus ska han koppla av från de tärande arbetsresorna, men självbilden är inte vad den varit, och efter en rad motgångar i yrkes- och kärlekslivet kan det dyrköpta palatset inte lugna nerverna. En alltför utåtriktad och nyfiken granne blir också ett hot mot sinnesfriden.

Till slut finner Brander och grannen, skolkuratorn och amatörmusikern Reidar Lindell, ändå en gemensam ton i umgänget, och en kärv vänskap uppstår mellan dem. Med Lindell följer också invånarna i Ravais och deras inbördes relationer, som till slut blir också Branders angelägenhet. Ute i skärgården kan man inte fly in i anonymiteten, här delar man varandras glädje och sorg. Här sitter man i samma båt också när den läcker.

Tritonus är den musikaliska termen för det dissonanta djävulsintervallet, och romanen Tritonus pendlar mellan harmoni och dissonans, i sökandet efter svaren på några akuta frågor: hur kan vi leva tillsammans, med alla våra olikheter, i en tid som vår? Finns det försoning och botgörelse, innan allt är försent?

Kjell Westös nya roman är en modern och oemotståndlig skärgårdsberättelse – om musik och gemenskap, framgång och ensamhet – tecknad med lika delar värme och allvar.

BELÖNAD MED SVENSKA YLES LITTERATURPRIS 2020.

”Skymning 41” är en av Kjell Westös bästa romaner hittills och frågorna den ställer i högsta grad relevanta just nu." SvD

"Ögonen svider. Men inte av arkivdamm eller sepiagrums utan för att jag blir starkt berörd." Expressen

"Kjell Westö är en gudabenådad skildrare av Weltschmerz" DN

"Skymning 41 är en berörande och omskakande berättelse om vad krig gör med oss, både som individer och som samhällen." YLE

"Att läsa Kjell Westö ger en hopp om att det fortfarande går att foga samman all världens trasighet." GP

"En starkt berörande läsning om två människor som kommer att leva kvar efter läsningen, likt tidigare vänskaper som har skingrats för vinden." Gefle Dagblad

Kjell Westös nya roman börjar i slutet av januari 1940. Då har kriget som ska kallas vinterkriget pågått i snart två månader. Molly befinner sig på turné i Sverige, teatersällskapet reser från ort till ort samtidigt som hon anar att hennes skådespelarkarriär håller på att gå i stå. Henry är i fält, utsänd som journalist för att skildra striderna, men han märker omgående att allt inte låter sig berättas – är det krig får sanningen offras för nationens väl och ve. I mars 1940 kommer freden, och Molly och Henry lappar ihop sin trasiga relation. Men snart är det 1941 och ett nytt krig tornar upp sig. Kjell Westö har skrivit en drabbande kärleksroman om en tid, inte olik vår, där kriget färgar alla relationer: allt är osäkert, allt är skört i skymningsljuset.

”När vi i Kommandot lärde känna varandra såg vi oss inte som färdiga individer. Vi var vilda skisser och förslag, det fanns så många livsvägar att välja mellan.”

På 1980-talet grundade de konstnärskollektivet Kommando Kronopio, en konstellation av unga radikala som ville förändra Helsingfors kulturliv. Men nu faller mörkret över drömmarnas stad och den snart pensionerade förläggaren Andy Montag kan inte blunda för hur decennierna förändrat honom själv och vänner som succéförfattaren Willy Thelin och affärskvinnan

Corinne Kattelus. Nu representerar de själva makten och nu är det deras värderingar och ideal som ifrågasätts av en ny generation. Coda är Andy Montags försök att nå fram till sanningen om kollektivet innan det är för sent; en svidande uppgörelse med konsten, kärleken och

samtiden, men också en oemotståndlig Helsingforsskildring av den sort som bara Kjell Westö kan skriva.

Als Rechtsanwalt Claes Thune an diesem Morgen zur Arbeit erscheint, ist er zunächst verärgert. Er fragt sich, wo seine Sekretärin bleibt, die stets zuverlässige Matilda Wiik - sein Anker in schwierigen Zeiten, die Frau, die er lieben könnte, hätte er den Mumm sich über Standesdünkel und Konventionen hinwegzusetzen.

Er selbst sieht die Ereignisse rund um das Dritte Reich mit Besorgnis, doch damit vertritt er in der finnischen Gesellschaft zunehmend eine Minderheitenposition. Ein wenig Rückhalt findet er im sogenannten »Mittwochsclub«, einer Gruppe von Männern, die sich regelmäßig zum Gedankenaustausch trifft. Dass einer davon ein dunkles Geheimnis hütet, kann Thune nicht wissen. Es ist Matilda Wiik, die davon betroffen ist und die Sache schließlich in die Hand nimmt ...

”Sällan har någon skildrat en stad med så kärleksfull uppmärksamhet på minsta skiftning som Kjell Westö sitt Helsingfors.” Expressen Där vi en gång gått är en roman om Helsingfors och människorna som bor där under 1900-talets första hälft. Det är en stad i oro, och med ständig växtvärk. Gaslyktan blir elljus, jazzen stiger iland från Amerika och den nya tidens fotografier bjuder på oväntade avklädda sensationer. Vi får möta en grupp människor, de flesta från den finlandssvenska medelklassen, men några med enklare bakgrund och andra bra mycket rikare. Vi lär känna dem som helt unga, när nationen föds, och de kastas in i strider de knappt begriper men som kommer att prägla dem för alltid. När kriget så är över tar det lång tid för dem att hitta tillbaka till jämvikt och lugn igen. Några gör det aldrig. Kjell Westö, född 1961, är en av de mest uppmärksammade finlandssvenska författarna idag. Hans böcker finns översatta till flera språk och Där vi en gång gått belönades med Finlandiapriset som bästa finska roman 2006.

Vådan av att vara Skrake tar avstamp 1952 - ett märkesår i Finlands historia - det var olympiad i Helsingfors, Coca-cola lanserades i landet och Miss Finland blev även Miss Universum. Den unge Werner Skrake, som tillbringat ett läsår i USA får äran att köra en av Coca-cola bilarna på lanseringsdagen, men skaffar sig och sin familj evig vanära genom att köra av vägen och krossa hela sin last, något som återges på bild såväl i Hufvudstadsbladet som Helsingin Sanomat. Werners son Wiktor Juri Ansgar, döpt efter kosmonauten Gagarin, får decennier senare fortfarande kommentarer om händelsen. Berättelsen om släkten Skrake sträcker sig både framåt och bakåt i tiden. Från inbördeskrigets Österbotten till de sista kapitlen där vi får följa Wiktors väg från förort till centrum i nutidens Helsingfors. Och jakten på de stora silverfärgade havsöringarna i skärgården utanför Råberga där Werner och Wiktor bor blir en bild för det undflyende mysteriet i livet.

I "Åren" berättar bröderna Mårten och Kjell Westö om sina liv: om uppväxt och tonår, vuxenblivande och åldrande, och om författaryrket som de båda valde. En del minnen överlappar varandra, men lika ofta bjuder bröderna på kompletterande

berättelser från en värld i ständig förvandling. Åren är fylld av perspektivrika och personliga skildringar av hur det var att växa upp i Finland under rekordåren, i ett land och en familj där det förflutna ständigt har gjort sig påmint.

I "Åren" berättar bröderna Mårten och Kjell Westö om sina liv: om uppväxt och tonår, vuxenblivande och åldrande, och om författaryrket som de båda valde. En del minnen överlappar varandra, men lika ofta bjuder bröderna på kompletterande

berättelser från en värld i ständig förvandling. Åren är fylld av perspektivrika och personliga skildringar av hur det var att växa upp i Finland under rekordåren, i ett land och en familj där det förflutna ständigt har gjort sig påmint.

Tilldelad Sveriges Radios Romanpris 2014.Året är 1938. Adolf Hitlers expansionspolitik väcker både vrede och beundran, inte minst i den så kallade Onsdagsklubben i Helsingfors. Det är ett informellt diskussionsforum, som består av några gamla vänner till advokaten Claes Thune. Forumet är lika mycket en ursäkt för att supa ihop som för att prata politik, men detta år är det tydligt att Europas  splittring också är Onsdagsklubbens, och Claes Thune börjar ge upp om dess framtid. Thune engagerar sig i utrikespolitiken även som skribent i dagspressen, men är inte engagerad i så mycket annat. Han är frånskild och uppgiven, och ägnar sin byrå ett förstrött intresse. Som tur är har han en duglig hjälp i sin nyanställda sekreterare, Matilda  Wiik. Men fru Wiik känner sig inte särskilt duglig. Hon jagas av minnen från inbördeskriget, då hon var sexton år gammal och tvingades uppleva saker hon försökt glömma sedan dess. En dag hinner minnena ikapp henne. När Onsdagsklubben har möte på kontoret så hör hon en röst hon hade hoppats aldrig behöva höra igen. Kjell Westö visar än en gång att han är en av Nordens viktigaste uttolkare av vår historia, av hur storpolitiken griper in i människors innersta liv. Hägring 38 följer, i en tätare och mer thrillerartad form, linjen från hans "Helsingforsbukett", de fyra stora romaner som skildrade Helsingfors och Finlands 1900-tal: Drakarna över Helsingfors, Vådan av att vara Skrake, den Finlandiaprisbelönade Där vi en gång gått och Gå inte ensam ut i natten.

Gå inte ensam ut i natten är en fristående sista del i en kvartett romaner om 1900-talets Helsingfors, ett av vår tids mest fullödiga porträtt av en europeisk storstad och dess människor. Romanen börjar i ett slitet men också romantiskt färgat sextiotal, där popmusiken är en möjlig språngbräda in i framtiden för romanens huvudpersoner Jouni, Ariel och Adriana. Men framgången stannar vid en dröm, och huvudpersonerna försvinner från varandra. Jouni in i politiken, Adriana in i sinnessjukdomen och Ariel försvinner först till Stockholm och sedan helt och hållet.     Långt senare, i början av åttiotalet, börjar en ung medelklasskille vid namn Frank Loman nysta i historien om de tre vännerna, inte minst för att förstå sig själv. Det blir en vindlande berättelse som går in i vår egen tid, en berättelse om drömmar om något bättre, om lojalitet och vänskap. Kjell Westö har blivit en av de mest älskade och lästa författarna i sin generation, både på finska och svenska. Hans förra roman Där vi en gång gått blev en enorm framgång och belönades med Finlandia-priset 2006. Årets berättelse

Redan som mycket ung var Christian lang en man som väckte avund. Flickvän vid 13, hår på bröstet vid 16 och romandebut vid 25. När han sedan slog in på en glänsande TV-karriär som värd för en pratshow blev han ett namn på allas läppar. Det var då det. Nu har Lang hunnit bli fyrtio år. Pratshowen har gått i stå, och Langs aktier har sjunkit i värde. När han träffar den intensiva och gåtfulla Sarita ser det först ut som om den langska lyckan har återvänt, men i takt med att han dras djupare in i sin nya älskades liv börjar tillvaron snabbt visa sin komplicerade och hotfulla sida ¿ ¿Lang är en berättelse om livets ologiska kollisioner, känslornas och förnuftets. Med sin frenesi och sitt allvar, sin atmosfärrika miljö och kvicka satir är romanen en tid av läsglädje.¿ Svenska Dagbladet ¿Ingen svenskspråkig författare skildrar sin samtid med sådan ironisk elegans, medkänsla och humor.¿ Norrbottens-Kuriren ¿¿ en lysande berättare.¿ Vi Kjell Westö (född 1961) är en av de främsta svenskspråkiga författarna i sin generation. Han har tidigare utkommit bl.a. med de hyllade romanerna Drakarna över Helsingfors och Vådan av att vara Skrake.

"Jag är inte säker på om jag kan erbjuda något av ovanstående. Den kortaste berättelsen i det här urvalet är några sidor lång, den längsta går på nästan hundra. Litteraturvärlden är full av oskrivna regler, och jag har aldrig varit bra på dem. Litteraturvärlden är också full av benämningar, men jag har aldrig funnit benämningar särskilt intressanta. Långnovell eller kortroman, historiett eller epos; jag är bara intresserad av en sak, berättelsen." Så skriver författaren Kjell Westö i förordet till novellsamlingen Lugna favoriter. Här blandas tidigare utgivna noveller med för den tiden nyskrivna, där skildringen av barns och ungdomars utsatthet ligger i fokus.

Vådan av att vara Skrake tar avstamp 1952 - ett märkesår i Finlands historia - då det var olympiad i Helsingfors, Coca-cola lanserades i landet och Miss Finland blev även Miss Universum. Den unge Werner Skrake, som tillbringat ett läsår i USA får äran att köra en av Coca-cola bilarna på lanseringsdagen, men skaffar sig och sin familj evig vanära genom att köra av vägen och krossa hela sin last, något som återges på bild såväl i Hufvudstadsbladet som Helsingin Sanomat. Werners son Wiktor Juri Ansgar, döpt efter kosmonauten Gagarin, får decennier senare fortfarande kommentarer om händelsen. Berättelsen om släkten Skrake sträcker sig både framåt och bakåt i tiden. Från inbördeskrigets Österbotten till de sista kapitlen där vi får följa Wiktors väg från förort till centrum i nutidens Helsingfors. Och jakten på de stora silverfärgade havsöringarna i skärgården utanför Råberga där Werner och Wiktor bor blir en bild för det undflyende mysteriet i livet.

Och jag gick hemåt och tänkte att jag kanske måste skriva en berättelse trots allt. En berättelse inte bara om Stella och Alex och mig och våra föräldrar, utan också om barnen, om Sandi och Amir och Tommi Hjelt. Och jag tänkte att den berättelsen måste bli mycket sannare än de andra berättelserna jag skrivit. För att vi levde i den tid vi levde i. För att det finns mörker, och för att det finns ljus. Och så nästa motvilliga tanke: att i så fall skulle jag också tvingas möta ljuset och mörkret i mig själv.

Den svavelgula himlen spänner från det solblekta 1960-talet till vår mörka tid. En Helsingforspojke växer upp i skuggan av den välbärgade och mäktiga familjen Rabell, som har en ståtlig gård i närheten av hans föräldrars enkla sommarstuga. Pojken blir vän med den självsäkre Alex och får vistas nära familjen, som bär på hemligheter under den polerade ytan. Men han blir också förälskad i Alex lillasyster Stella Rabell. Deras band är starkt men relationen är skoningslös, och genom decennierna kretsar de två ständigt kring varandra utan att kunna välja eller välja bort kärleken, samtidigt som den stora världen förändras och tränger in i deras liv.Det är en episk Helsingforsskildring om familjeband, kärlek och vänskap, men också en kritisk genomlysning av hur våra drömmar och minnen färgas av kön, klass och tidens gång. Här finns författarskapets alla signum och i romanen hörs ekon från Kjell Westös tidigare verk. Men laddningen är starkare och svärtan djupare än förr.

Stjärndirigenten Thomas Brander har låtit bygga en överdådig villa ute i skärgården. I Casa Tritonus ska han koppla av från de tärande arbetsresorna, men självbilden är inte vad den varit, och efter en rad motgångar i yrkes- och kärlekslivet kan det dyrköpta palatset inte lugna nerverna. En alltför utåtriktad och nyfiken granne blir också ett hot mot sinnesfriden.

Till slut finner Brander och grannen, skolkuratorn och amatörmusikern Reidar Lindell, ändå en gemensam ton i umgänget, och en kärv vänskap uppstår mellan dem. Med Lindell följer också invånarna i Ravais och deras inbördes relationer, som till slut blir också Branders angelägenhet. Ute i skärgården kan man inte fly in i anonymiteten, här delar man varandras glädje och sorg. Här sitter man i samma båt också när den läcker.

Tritonus är den musikaliska termen för det dissonanta djävulsintervallet, och romanen Tritonus pendlar mellan harmoni och dissonans, i sökandet efter svaren på några akuta frågor: hur kan vi leva tillsammans, med alla våra olikheter, i en tid som vår? Finns det försoning och botgörelse, innan allt är försent?

Kjell Westös nya roman är en modern och oemotståndlig skärgårdsberättelse – om musik och gemenskap, framgång och ensamhet – tecknad med lika delar värme och allvar.

BELÖNAD MED SVENSKA YLES LITTERATURPRIS 2020.

Stjärndirigenten Thomas Brander har låtit bygga en överdådig villa ute i skärgården. I Casa Tritonus ska han koppla av från de tärande arbetsresorna, men självbilden är inte vad den varit, och efter en rad motgångar i yrkes- och kärlekslivet kan det dyrköpta palatset inte lugna nerverna. En alltför utåtriktad och nyfiken granne blir också ett hot mot sinnesfriden.

Till slut finner Brander och grannen, skolkuratorn och amatörmusikern Reidar Lindell, ändå en gemensam ton i umgänget, och en kärv vänskap uppstår mellan dem. Med Lindell följer också invånarna i Ravais och deras inbördes relationer, som till slut blir också Branders angelägenhet. Ute i skärgården kan man inte fly in i anonymiteten, här delar man varandras glädje och sorg. Här sitter man i samma båt också när den läcker.

Tritonus är den musikaliska termen för det dissonanta djävulsintervallet, och romanen Tritonus pendlar mellan harmoni och dissonans, i sökandet efter svaren på några akuta frågor: hur kan vi leva tillsammans, med alla våra olikheter, i en tid som vår? Finns det försoning och botgörelse, innan allt är försent?

Kjell Westös nya roman är en modern och oemotståndlig skärgårdsberättelse – om musik och gemenskap, framgång och ensamhet – tecknad med lika delar värme och allvar.

BELÖNAD MED SVENSKA YLES LITTERATURPRIS 2020.

I "Åren" berättar bröderna Mårten och Kjell Westö om sina liv: om uppväxt och tonår, vuxenblivande och åldrande, och om författaryrket som de båda valde. En del minnen överlappar varandra, men lika ofta bjuder bröderna på kompletterande

berättelser från en värld i ständig förvandling. Åren är fylld av perspektivrika och personliga skildringar av hur det var att växa upp i Finland under rekordåren, i ett land och en familj där det förflutna ständigt har gjort sig påmint.

I "Åren" berättar bröderna Mårten och Kjell Westö om sina liv: om uppväxt och tonår, vuxenblivande och åldrande, och om författaryrket som de båda valde. En del minnen överlappar varandra, men lika ofta bjuder bröderna på kompletterande

berättelser från en värld i ständig förvandling. Åren är fylld av perspektivrika och personliga skildringar av hur det var att växa upp i Finland under rekordåren, i ett land och en familj där det förflutna ständigt har gjort sig påmint.

”Skymning 41” är en av Kjell Westös bästa romaner hittills och frågorna den ställer i högsta grad relevanta just nu." SvD

"Ögonen svider. Men inte av arkivdamm eller sepiagrums utan för att jag blir starkt berörd." Expressen

"Kjell Westö är en gudabenådad skildrare av Weltschmerz" DN

"Skymning 41 är en berörande och omskakande berättelse om vad krig gör med oss, både som individer och som samhällen." YLE

"Att läsa Kjell Westö ger en hopp om att det fortfarande går att foga samman all världens trasighet." GP

"En starkt berörande läsning om två människor som kommer att leva kvar efter läsningen, likt tidigare vänskaper som har skingrats för vinden." Gefle Dagblad

Kjell Westös nya roman börjar i slutet av januari 1940. Då har kriget som ska kallas vinterkriget pågått i snart två månader. Molly befinner sig på turné i Sverige, teatersällskapet reser från ort till ort samtidigt som hon anar att hennes skådespelarkarriär håller på att gå i stå. Henry är i fält, utsänd som journalist för att skildra striderna, men han märker omgående att allt inte låter sig berättas – är det krig får sanningen offras för nationens väl och ve. I mars 1940 kommer freden, och Molly och Henry lappar ihop sin trasiga relation. Men snart är det 1941 och ett nytt krig tornar upp sig. Kjell Westö har skrivit en drabbande kärleksroman om en tid, inte olik vår, där kriget färgar alla relationer: allt är osäkert, allt är skört i skymningsljuset.

”Skymning 41” är en av Kjell Westös bästa romaner hittills och frågorna den ställer i högsta grad relevanta just nu." SvD

"Ögonen svider. Men inte av arkivdamm eller sepiagrums utan för att jag blir starkt berörd." Expressen

"Kjell Westö är en gudabenådad skildrare av Weltschmerz" DN

"Skymning 41 är en berörande och omskakande berättelse om vad krig gör med oss, både som individer och som samhällen." YLE

"Att läsa Kjell Westö ger en hopp om att det fortfarande går att foga samman all världens trasighet." GP

"En starkt berörande läsning om två människor som kommer att leva kvar efter läsningen, likt tidigare vänskaper som har skingrats för vinden." Gefle Dagblad

Kjell Westös nya roman börjar i slutet av januari 1940. Då har kriget som ska kallas vinterkriget pågått i snart två månader. Molly befinner sig på turné i Sverige, teatersällskapet reser från ort till ort samtidigt som hon anar att hennes skådespelarkarriär håller på att gå i stå. Henry är i fält, utsänd som journalist för att skildra striderna, men han märker omgående att allt inte låter sig berättas – är det krig får sanningen offras för nationens väl och ve. I mars 1940 kommer freden, och Molly och Henry lappar ihop sin trasiga relation. Men snart är det 1941 och ett nytt krig tornar upp sig. Kjell Westö har skrivit en drabbande kärleksroman om en tid, inte olik vår, där kriget färgar alla relationer: allt är osäkert, allt är skört i skymningsljuset.

Det är sommar i mitten av 1980-talet. Kjell bor i västra delen av Helsingfors i ett bostadshus där han är den enda hyresgästen under femtio. Ingen av grannarna tycker om honom, trots hans försök att hjälpa dem med alla möjliga sysslor. Herr Laakso är den som uttrycker sin avsky allra tydligast. Men en sen natt under midsommarhelgen tvingas Kjell och herr Laakso till ett möte, och det visar sig snart att det finns mycket de två männen inte vet om varandra.På lustfylld och flyhänt prosa bjuder Kjell Westö på en historia om fördomar, insikt och försoning.Han föreföll förvånad över att jag öppnat. Det fanns något blygt och, ja, skrämt i hans kroppsspråk.“Så ni … av alla … är hemma”, sa han tungt. Han tvekade en sekund eller två, men fortsatte sedan: “Kom - det är bråttom!”Novellen ingår tillsammans med åtta andra berättelser i serien Novellix Grannar.Kjell Westö, född 1961, är en av vår tids främsta finlandssvenska författare. Westö har ett brett litterärt register som innefattar alltifrån lyrik och essäer till noveller och romaner. Han prosadebuterade 1989 med samlingen Utslag och andra noveller och sju år senare utkom genombrottsromanen Drakarna över Helsingfors som en av fyra fristående Helsingforsromaner. Med träffsäker stämning och replikföring skildrar Westö ofta skärningspunkten mellan finskhet och svenskhet. Han har tilldelats ett flertal priser, däribland Nordiska rådets litteraturpris 2014 för sin senaste roman Hägring 38 (2013).

Det är sommar i mitten av 1980-talet. Kjell bor i västra delen av Helsingfors i ett bostadshus där han är den enda hyresgästen under femtio. Ingen av grannarna tycker om honom, trots hans försök att hjälpa dem med alla möjliga sysslor. Herr Laakso är den som uttrycker sin avsky allra tydligast. Men en sen natt under midsommarhelgen tvingas Kjell och herr Laakso till ett möte, och det visar sig snart att det finns mycket de två männen inte vet om varandra.

På lustfylld och flyhänt prosa bjuder Kjell Westö på en historia om fördomar, insikt och försoning.