Visar resultat för..."Jan Myrdal"

Alva och Gunnar Myrdal – världskända, hyllade och omdiskuterade. De var med och skapade 1900-talets svenska välfärdsstat, satt i regeringen, forskade, skrev, erhöll varsitt Nobelpris. På 1980-talet vände den politiska vinden och deras gärning sattes ifråga, samtidigt som äldste barnet Jan Myrdals bok Barndom publicerades. Plötsligt tyckte sig hela Sverige veta sanningen om familjen Myrdal. En familj skakades i grunden och än idag är domen hård mot framför allt Alva Myrdal. I De hemliga breven publiceras nu för första gången ett urval av de hittills okända brev, anteckningar och manus som Alva, Gunnar och Jan skrev 1920 – 1980-talet.

Inledning Bosse Lindquist

Efterord och kommentarer Janken Myrdal och Kaj Fölster

Det är en stor ära att motta Jan Myrdals stora pris Leninpriset , säger Karl Ove Knausgård den 11.11.2023. Jag känner protesterna som ligger i luften. Skam? Sanning? Vad pratar du om? Myrdal ljög väl? Ljög han inte om sin mor och om sin far och om hela sin uppväxt, och om kulturrevolutionen i Kina och om Pol Pot? Så skriver Lars Åke Augustsson i förordet till denna genomgång av Myrdals liv och gärning. Augustsson har läst om Myrdals samtliga böcker och offentliga uttalanden. Det är Myrdals offentliga livsgärning det handlar om, men mycket lite om personen, familjeförhållanden etc. Författaren har gått till läggen för att citera ett återkommande myrdalskt uttalande. För att få grepp om helheten har han delat upp Myrdals böcker och texter i BRA, Tja, Nä och Fy. Detta är en gedigen och initierad granskning, ett arbete som rör sig genom ett myrdalskt landskap men med egen riktning. Här finns även två andra författare närvarande: Sara Lidman och Lars Ahlin.

Lars Åke Augustsson har som engagerad författare under decennier skrivit viktiga böcker om bl.a. rasismen i USA och om Martin Luther King.

Alva och Gunnar Myrdal – världskända, hyllade och omdiskuterade. De var med och skapade 1900-talets svenska välfärdsstat, satt i regeringen, forskade, skrev, erhöll varsitt Nobelpris. På 1980-talet vände den politiska vinden och deras gärning sattes ifråga, samtidigt som äldste barnet Jan Myrdals bok Barndom publicerades. Plötsligt tyckte sig hela Sverige veta sanningen om familjen Myrdal. En familj skakades i grunden och än idag är domen hård mot framför allt Alva Myrdal. I De hemliga breven publiceras nu för första gången ett urval av de hittills okända brev, anteckningar och manus som Alva, Gunnar och Jan skrev 1920 – 1980-talet.

Inledning Bosse Lindquist

Efterord och kommentarer Janken Myrdal och Kaj Fölster

Intresset för handel med aktier ökar, samtidigt som möjligheterna att dela med sig av information är oändliga, t.ex. på sociala medier. Aktiefusk – var går gränsen? är avsedd att fylla ett behov av en aktuell, praktisk och detaljerad handledning som med konkreta exempel redogör för de vanligaste formerna av marknadsmanipulation.

Boken vänder sig till de yrkeskategorier som handlägger uppdrag rörande värdepappershandel, t.ex. anställda inom aktiemäkleri, orderexekvering och marknadsövervakning inom finansinstitut samt investeringsrådgivare. Till målgruppen hör även de som annars har stort intresse för börshandel samt andra som behöver ha god kännedom om reglerna om marknadsmanipulation, t.ex. jurister och compliance-ansvariga på marknaden och inom myndigheter.

Uppdaterad utgåva med ett nytt 27-sidigt efterord av författaren - "Efterskrift två generationer senare"

Under några år i början av 1950-talet upplevde Jan Myrdal en intensiv passion tillsammans med Maj Lidberg. Det var också år av starkt politiskt engagemang, under vilka Myrdal började etablera sig som författare. Långt senare återvände han till denna omvälvande tid i Maj. En kärlek, en bok som fortsatte den serie »jagberättelser« som tog sin början med Barndom och det tidiga 1930-talet. Det var, skrev Myrdal själv i baksidestexten till första utgåvan från 1998, »en berättelse om kärlek i en bestämd tid, en bok där jaget utnyttjas för att öppna tiden. Inte minnas och skriva censurerat och omtolkat utan skriva mitt inne i dået«.

I denna nyutgåva fortsätter minnesarbetet, när författaren lägger till ett förord och en utförlig avslutande kommentar. »Vår kärlek«, konstaterar han i den ursprungliga baksidestexten, »är inte bara en i långa stycken självvald blind erotisk besatthet där också själva den inre värdigheten offras; den är djupare än så, den är en stark politisk och intellektuell gemenskap. En kärlek som dock med nödvändighet sprängs upp.«

JAN MYRDAL föddes 1927 i Stockholm. Han debuterade 1954 med romanen Hemkomst. Modernista har tidigare givit ut Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell.

Berättelsen om konstens historia har oftast sett ut på ett enda sätt. Det har varit de europeiska manliga genierna som har dominerat. De har uppträtt kronologiskt i en vacker rad som nästan inget har kunnat störa. Det har varit stillsamt, konservativt och dammigt. Så har konsthistoria lärts ut från studiecirklar och gymnasieskola till universitet.

Men under den enhetliga ytan bubblar det av motsättningar och kritik. I själva verket är konsthistorien ett slamrande slagfält. Trots den konservativa dominansen har det funnits och finns andra försök att berätta konstens historia. Det har varit nytänkande, politiskt radikala eller djupt personliga berättelser.

Peter Ekström har gjort en översikt över hur konstens historia har berättats och tittar på några alternativ. Särskilt har han koncentrerat sig på Rudolf Broby-Johansen, Gun Kessle, Jan Myrdal och Asger Jorn.   

Peter Ekström är konstnär och författare och har varit rektor för Örebro Konstskola. På Korpen har han tidigare givit ut Att placera sig själv i historien: Konst och marxism, Att tänka med ögonen vad pågår egentligen på konstskolorna? och Har revolutionen plats för sorg? Postumt samtal med John Berger.

"2019 fyller jag 92. Om jag inte dött eller blivit dement dessförinnan arbetar jag då fortfarande vid tangentbordet som skriftställare. Men har vid det laget rimligtvis inte mycket tid kvar. I sjuttiofem år, ända sedan jag som sjuttonåring började på Värmlands Folkblad har jag vid tangentbordet verkat publikt, först som journalist under volontärtiden, sedan som skriftställare. Efter mer än sju decennier alltså tid för en summering. Ja, även just det som varit och det som ännu är kontroversiellt.I Ett andra anstånd söker jag att i ord och i några viktiga bilder skära upp jaget ända in i pulpan. Det handlar om rannsakanden efter det att jag inte avled i sepsis på Karlskoga lasarett den 16 augusti 2015. Orden har nedtecknats allteftersom från augusti 2015 till juni 2018.Rannsakanden alltså. Inte biografi och än mindre en redovisning av vad jag skrivit och publicerat dessa senaste sjuttiofyra år. Om detta finns bibliografier och uppslagsverk. Här söker jag i stället att bortom skamgränsen skala jaget. Och att göra det i sin tid."Jan Myrdal"Jan Myrdals sista stora uppgörelse med sig själv, allt och alla, är omistlig läsning. Särskilt för fiender och motståndare som aldrig förstått hans storhet." Jan Guillou"En av våra största folkbildare." Åsa Linderborg, Aftonbladet"Jag blir helt utslagen. Myrdals vilja att till varje pris söka sanningen - jag har aldrig läst något liknande. Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell har varit väldigt viktig för mitt eget arbete med Min kamp." Karl Ove Knausgård

Den 21 augusti 1968 inledde Sovjet sin ockupation av dåvarande Tjeckoslovakien. Sju år senare, 1975, fanns fortfarande 75.000 ockupationssoldater kvar i landet och flera protester anordnades, bland annat i Sverige.

Denna e-bok samlar fyra texter av historiskt värde från denna tid: Lars Gustafssons artikel "För sju år sedan i Prag", som ursprungligen publicerades i Expressen 19 augusti 1975. Jan Myrdals tal om vikten av solidaritet med Tjeckoslovakiens folk, från en manifestation på Sergels torg i Stockholm samma år. Samt två resolutioner riktade till Sveriges och Sovjetunionens regeringar, som antogs på mötet på Sergels torg.

"De ohyggliga krigen och den stora utsugningen är möjliga. Men de är inte nödvändiga. Vår samtid var en möjlighet 1848. Den var inte nödvändig."

I skuggan av Vietnam, Watergate, Chilekuppen, oljekrisen, ännu ett arabiskt-israeliskt krig samt IB-affärens svenska röta diskuterar två av våra tongivande författare uppriktigt om samtidens orätt, historiska val och framtidens möjligheter.

Lars Gustafsson, född 1936, debuterade 1957 med romanen Vägvila och har sedan dess utkommit med ett åttiotal böcker, däribland romaner, diktsamlingar och essäsamlingar. Jan Myrdal föddes 1927 och är kritiker och författare.

Den onödiga samtiden publicerades första gången 1974.

Alva och Gunnar Myrdal – världskända, hyllade och omdiskuterade. De var med och skapade 1900-talets svenska välfärdsstat, satt i regeringen, forskade, skrev, erhöll varsitt Nobelpris. På 1980-talet vände den politiska vinden och deras gärning sattes ifråga, samtidigt som äldste barnet Jan Myrdals bok Barndom publicerades. Plötsligt tyckte sig hela Sverige veta sanningen om familjen Myrdal. En familj skakades i grunden och än idag är domen hård mot framför allt Alva Myrdal. I De hemliga breven publiceras nu för första gången ett urval av de hittills okända brev, anteckningar och manus som Alva, Gunnar och Jan skrev 1920 – 1980-talet.

Inledning Bosse Lindquist

Efterord och kommentarer Janken Myrdal och Kaj Fölster

"2019 fyller jag 92. Om jag inte dött eller blivit dement dessförinnan arbetar jag då fortfarande vid tangentbordet som skriftställare. Men har vid det laget rimligtvis inte mycket tid kvar. I sjuttiofem år, ända sedan jag som sjuttonåring började på Värmlands Folkblad har jag vid tangentbordet verkat publikt, först som journalist under volontärtiden, sedan som skriftställare. Efter mer än sju decennier alltså tid för en summering. Ja, även just det som varit och det som ännu är kontroversiellt.I Ett andra anstånd söker jag att i ord och i några viktiga bilder skära upp jaget ända in i pulpan. Det handlar om rannsakanden efter det att jag inte avled i sepsis på Karlskoga lasarett den 16 augusti 2015. Orden har nedtecknats allteftersom från augusti 2015 till juni 2018.Rannsakanden alltså. Inte biografi och än mindre en redovisning av vad jag skrivit och publicerat dessa senaste sjuttiofyra år. Om detta finns bibliografier och uppslagsverk. Här söker jag i stället att bortom skamgränsen skala jaget. Och att göra det i sin tid."Jan Myrdal"Jan Myrdals sista stora uppgörelse med sig själv, allt och alla, är omistlig läsning. Särskilt för fiender och motståndare som aldrig förstått hans storhet." Jan Guillou"En av våra största folkbildare." Åsa Linderborg, Aftonbladet"Jag blir helt utslagen. Myrdals vilja att till varje pris söka sanningen - jag har aldrig läst något liknande. Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell har varit väldigt viktig för mitt eget arbete med Min kamp." Karl Ove Knausgård

"2019 fyller jag 92. Om jag inte dött eller blivit dement dessförinnan arbetar jag då fortfarande vid tangentbordet som skriftställare. Men har vid det laget rimligtvis inte mycket tid kvar. I sjuttiofem år, ända sedan jag som sjuttonåring började på Värmlands Folkblad har jag vid tangentbordet verkat publikt, först som journalist under volontärtiden, sedan som skriftställare. Efter mer än sju decennier alltså tid för en summering. Ja, även just det som varit och det som ännu är kontroversiellt. I Ett andra anstånd söker jag att i ord och i några viktiga bilder skära upp jaget ända in i pulpan. Det handlar om rannsakanden efter det att jag inte avled i sepsis på Karlskoga lasarett den 16 augusti 2015. Orden har nedtecknats allteftersom från augusti 2015 till juni 2018. Rannsakanden alltså. Inte biografi och än mindre en redovisning av vad jag skrivit och publicerat dessa senaste sjuttiofyra år. Om detta finns bibliografier och uppslagsverk. Här söker jag i stället att bortom skamgränsen skala jaget. Och att göra det i sin tid." Jan Myrdal "Jan Myrdals sista stora uppgörelse med sig själv, allt och alla, är omistlig läsning. Särskilt för fiender och motståndare som aldrig förstått hans storhet." Jan Guillou "En av våra största folkbildare." Åsa Linderborg, Aftonbladet "Jag blir helt utslagen. Myrdals vilja att till varje pris söka sanningen - jag har aldrig läst något liknande. Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell har varit väldigt viktig för mitt eget arbete med Min kamp." Karl Ove Knausgård

Denna skildring av författarens första år slog ned som en bomb i folkhemmet när den kom ut 1982, inte minst tack vare Myrdals starka skildring av sina föräldrars problem med att älska sitt barn lika mycket som de älskade folket och socialdemokratin. "Barndom" blev inledning till den självbiografiska svit vars femte del, "Maj, En kärlek", utkom 1998.

Året är 1938. I en hytt på M/S Kungsholm ligger en pojke och läser Tusen och en natt. Han är elva år, en månad och sexton dagar. Båten häver sig långsamt. Han vill aldrig mer återvända till det gamla landet, "nevermore". Pojken är Jan Myrdal. Tillsammans med sina systrar och sina berömda föräldrar Alva och Gunnar ska han till New York.Här ges en helt unik inblick i en elvaårings liv: hans läsning, hans mekano- och modellbyggande, hans fantasier, hans uppvaknande sexualitet, hans begynnande medvetande om världen och om kriget som närmar sig. Oerhört öppet och med elvaåringens perspektiv fortsätter Myrdal här i den andra delen sviten om sin uppväxt som de berömda föräldrarnas "problembarn". Inspelningen är från Sveriges Radio AB, 1984. Producent var Yvonne Glenning. Denna bok skrevs 1989 med det språkbruk som rådde då. Stötande ord kan därför förekomma.

Jan Myrdal trivs i New York, både i staden och skolan. Men på grund av att Norge och Danmark är ockuperat beslutar sig de socialdemokratiska förgrundsfigurerna som är Jans föräldrar att de måste hem till Sverige. De är inga svikare. Men Jan vill inte flytta hem.Tolv på det trettonde är den tredje och sista delen i den känsliga och effektiva självbiografiska sviten. En storartad barndomsskildring om ett barn på väg in i vuxenvärlden och en av de mest omtalade fascinerande böckerna i Jan Myrdals författarskap. Inspelningen är från Sveriges Radio AB, 1989 och producent var Margareta Toss. Denna bok skrevs 1989 med det språkbruk som rådde då. Stötande ord kan därför förekomma.

Jan Myrdal inbjöds 2010 av naxalitrörelsen att besöka en av deras gerillazoner i den indiska djungeln. Myrdal och ledande naxaliter vandrar mellan olika läger och diskuterar situationen i Indien för de fattigaste av de fattiga.

I minnet återvänder Myrdal till möten och samtal i Indien under de mer än 50 år han rest, levt i och följt utvecklingen i landet. Den chockerande fattigdom han upplevde första gången 1958 är densamma idag. Naxaliterna som efter mer än 40 års kamp, nederlag och splittringar åter växt sig starka utgör ett hopp för Indiens framtid. Men kan de segra?