Visar resultat för..."Drottning Margareta"

Kvinnor på höga maktpositioner är sällsynta i vår svenska historia, eftersom äldre tiders strukturer effektivt hindrade dem tillträde till dessa, även om senare tiders historiker har gjort sitt bästa för att ta fram tidigare okända öden. En möjlighet att i nutid försöka skildra kvinnor i maktens centrum är att undersöka hur de omtalats och avhandlats i eftervärlden. I denna intressanta volym framträder en trio av kvinnor vars liv spänner över 300 år. Dessa är: drottning Margareta (13531412) som regerade över Norden; Kristina Gyllenstierna (ca 14941559), Sten Sture d.y.:s änka som ledde försvaret av Stockholm mot danskarna 1520; samt drottning Kristina (16261689), Gustav II Adolfs dotter, som abdikerade, övergick till katolicismen och flyttade till Rom.Kring dessa kraftfulla individer har det uppstått myter, men de behöver inte grundas på fria fantasier. Dessa myter spårar och uppehåller sig författarna vid, de berättar om olika tolkningar från olika tider på så sätt skriver de om nationalism, nordisk enhet, religiösa stridsfrågor och relationerna mellan könen.Med hjälp av historiska källor men också utifrån skönlitteratur och skrifter bygger Rosenblad och Söderholm en mångfacetterad berättelse som utspelas på många plan.Boken är illustrerad. Jan-Gunnar Rosenblad, fil.dr i statskunskap, och Gundel Söderholm, fil.dr i litteraturvetenskap, är båda tidigare bibliotekarier vid Stockholms universitetsbibliotek och har tillsammans också skrivit om årtalet 1848 i europeisk historia och om boerna i Sydafrika.

Få kärlekshistorier har varit så omtalade och gett upphov till så många rykten som den mellan den svenske adelsmannen Axel von Fersen och den franska drottningen Marie-Antoinette. Här finns alla de ingredienser som väcker intresse och skapar evig ryktbarhet: omöjlig kärlek, ädelmod, skönhet, ofattbar rikedom och makt, revolution och ond bråd död. Axel von Fersen kom från en av Sveriges allra finaste och rikaste familjer och var en exceptionellt stilig man. Marie-Antoinette var drottning vid Europas mest lysande hov. Deras kärlek var av det obetvingliga slaget och övervann alla till synes oöverstigliga hinder. Boken fokuserar på relationen mellan Axel von Fersen och Marie-Antoinette. Men den skildrar inte bara deras långa kärlekshistoria, utan är också en spännande och annorlunda skildring av franska revolutionen ur den franska kungafamiljens perspektiv. Axel von Fersen var verklighetens Röda Nejlikan och lyckades sånär rädda kungafamiljen undan giljotinen. Det här är första gången någonsin som en forskare har fått tillstånd från franska riksarkivet att läsa Marie-Antoinettes kärleksbrev i original. MARGARETA BECKMAN är verksam som styrelseledamot i Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek och som ledamot av den svenska avdelningen av Commission Internationale dHistoire Militaire. Hon har tidigare utkommit med flera böcker, bland annat Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor (Fischer & Co, 2012). "Beckmans bok är särskilt läsvärd av två skäl. Det ena är att författaren utnyttjat och analyserat tidigare okänt arkivmaterial och annat nytt, som kastar ljus över detta drama. Det andra är att den [...] förmedlar så stark spänning. Jag har återupplevt pojkårens sträckläsning, trots att jag redan ´vet hur det gick´." Torgny Neveus, Upsala Nya Tidning

Margareta Skantze är författare, dramatiker och regissör. Hon har en bakgrund som producent av utbildnings- och kulturprogram vid Sveriges Radio, dramaturg vid Stockholms Stadsteater och översättare av fransk skönlitteratur. Hon har skrivit och iscensatt ett femtontal dramer, alla med starka och sammansatta kvinnor i bärande roller. Om dessa manuskript till sju kvinnomonologer skriver hon: "Dessa monologer bygger på mitt livslånga utforskande av den kvinnliga identiteten. De kvinnor som jag porträtterar har alla var och en på sitt sätt bidragit till att vidga mitt synfält. De är starka, egensinniga och passionerade. De har levt stormiga liv, de har sökt utmaningarna och de svåra uppdragen och de har trots alla motgångar aldrig övergivit sina visioner. Bakom varje monolog ligger omfattande studier. Innan jag sätter pennan till papperet har jag läst allt jag kan hitta i form av biografier, brev, memoarer och dagböcker. Jag har skärskådat målade porträtt och fotografier. Jag har sökt återspeglingar av mitt eget själsliv och mina egna livserfarenheter för att hitta en förståelse på ett emotionellt plan. Som dramatiker har jag en konstnärlig frihet, en licentia poetica, att tyda undertoner i de skriftliga fragmenten, att läsa mellan raderna och fylla i med egna tolkningar. En fråga som hela tiden återkommer är hur långt denna konstnärliga frihet sträcker sig. Jag har vinnlagt mig om att tolka kvinnorna utifrån deras egen samtid och inte försökt anpassa dem till vår tids värderingar och tänkesätt." Monologerna är tänkta både som läsupplevelse och för att iscensättas. De är följande: • Maria - En moders tankar vid sin sons avrättning för tvåtusen år sedan. • Maria Magdalena - Kvinnan som axlade uppdraget att förkunna livets seger över döden. • Hildegard av Bingen - En profetisk stämma som ljuder rakt in i vår egen tid över ett niohundraårigt svalg. • Drottning Margareta - En regent i kamp för sin politiska vision om ett enat Norden och det pris hon fick betala. • Olympe de Gouges - En glödande revolutionär som också var hängiven monarkist håller ett brandtal på schavotten. • Selma Lagerlöf - Sveriges diktardrottning i en häftig uppgörelse med sig själv, med sin samtid och med Gud. • Elin Wägner - Feministen som älskade män ger röst åt sin vision om en värld där kriget inte längre finns.

Margareta Valdemarsdotter (1353-1412), Queen of Denmark, Norway and Sweden, was buried in Roskilde Cathedral. The memory of this powerful and revered sovereign is perpetuated there by the tomb-chest bearing her carved portrait. The golden gown which she according to one tradition wore at her wedding used also to be displayed there. When Denmark was ravaged by the Swedes in 1658, this costly relic was removed and, by order of King Charles X, deposited in Uppsala Cathedral. The golden gown was rediscovered by Agnes Branting who in 191 1 published an account of it in German, which made it internationally known as the only medieval gala dress still extant in Europe. It had long been obvious that Agnes Branting's description was in need of revision and also that an accurate restoration of the gown was required. The restoration took place in 1959/60 at the Textile Department of the Central Board of National Antiquities. The first edition of this book appeared in 1985. The second revised edition includes a radiocarbon dating of the gown showing that it dates from the first four decades of the 15th century. That means that the gown could have belonged to Queen Margareta, but it was not her wedding gown.