Margareta Skantze är författare, dramatiker och regissör. Hon har en bakgrund som producent av utbildnings- och kulturprogram vid Sveriges Radio, dramaturg vid Stockholms Stadsteater och översättare av fransk skönlitteratur. Hon har skrivit och iscensatt ett femtontal dramer, alla med starka och sammansatta kvinnor i bärande roller. Om dessa manuskript till sju kvinnomonologer skriver hon: "Dessa monologer bygger på mitt livslånga utforskande av den kvinnliga identiteten. De kvinnor som jag porträtterar har alla var och en på sitt sätt bidragit till att vidga mitt synfält. De är starka, egensinniga och passionerade. De har levt stormiga liv, de har sökt utmaningarna och de svåra uppdragen och de har trots alla motgångar aldrig övergivit sina visioner. Bakom varje monolog ligger omfattande studier. Innan jag sätter pennan till papperet har jag läst allt jag kan hitta i form av biografier, brev, memoarer och dagböcker. Jag har skärskådat målade porträtt och fotografier. Jag har sökt återspeglingar av mitt eget själsliv och mina egna livserfarenheter för att hitta en förståelse på ett emotionellt plan. Som dramatiker har jag en konstnärlig frihet, en licentia poetica, att tyda undertoner i de skriftliga fragmenten, att läsa mellan raderna och fylla i med egna tolkningar. En fråga som hela tiden återkommer är hur långt denna konstnärliga frihet sträcker sig. Jag har vinnlagt mig om att tolka kvinnorna utifrån deras egen samtid och inte försökt anpassa dem till vår tids värderingar och tänkesätt." Monologerna är tänkta både som läsupplevelse och för att iscensättas. De är följande: • Maria - En moders tankar vid sin sons avrättning för tvåtusen år sedan. • Maria Magdalena - Kvinnan som axlade uppdraget att förkunna livets seger över döden. • Hildegard av Bingen - En profetisk stämma som ljuder rakt in i vår egen tid över ett niohundraårigt svalg. • Drottning Margareta - En regent i kamp för sin politiska vision om ett enat Norden och det pris hon fick betala. • Olympe de Gouges - En glödande revolutionär som också var hängiven monarkist håller ett brandtal på schavotten. • Selma Lagerlöf - Sveriges diktardrottning i en häftig uppgörelse med sig själv, med sin samtid och med Gud. • Elin Wägner - Feministen som älskade män ger röst åt sin vision om en värld där kriget inte längre finns.

Det här är en historiebok av ett annorlunda slag. I stället för att redovisa ett skeende i tidsföljd har författaren valt att skildra det ur ett antal olika synvinklar. Läsaren får ta del av de mest inflytelserika aktörernas perspektiv på händelseförloppet vilket skapar en mångfacetterad bild. Den händelse som boken beskriver är det stora skiftet då det medeltida Europa bytte skepnad och gick in i ett nytt skede, kallat ”nya tiden”. Detta skedde kring sekelskiftet 1500 och författaren har valt att placera den nordiske unionskungen Kristian II i centrum för berättelsen. Parallellerna till vår egen tid är många. Då som nu sprängde den nya informationstekniken ett tidigare kunskapsmonopol. En äldre tids värdebegrepp löstes upp. Etablerade maktstrukturer raserades. Och historieskrivningen låg helt i händerna på de nya makthavarna och blev till ett viktigt instrument för att styra opinionen i önskvärd riktning. Då som nu! Först i raden av aktörer är Europas officiella makthavare påve Leo X och kejsar Karl V. Och bakom dem bankiren Jakob Fugger, som fått upp vittringen på koppargruvorna i Dalarna och silvergruvan i Sala. Det blir upptakten till ett handelskrig om naturtillgångarna i Norden och till unionens sammanbrott. Runt den nordiske kungen rör sig också inflytelserika personer på närmare håll, bland dem den svenske diplomaten och ”spinndoktorn” Hemming Gadh. Han var mentor till den blivande tyrannen Gustav Vasa. Med ideologisk ammunition hämtad från Martin Luther, bröts Sverige loss ur den Nordiska Unionen och förvandlades till en militärdiktatur. En annan betydande makthavare var Mor Sigbrit, Danmarks informella härskare, som hade som mål att genomföra en borgerlig revolution i Norden. Hennes slagord och paroller ger en föraning om Franska Revolutionen 1789 och Ryska Revolutionen 1917. Sist i detta porträttgalleri tar Kristina Gyllenstierna plats. I svensk historieskrivning har hon målats ut som en patriot och en kvinnlig förebild. Här beskrivs hon i stället som en kvinna som blir utnyttjad, använd och manipulerad av alla i sin omgivning. Avslutningsvis visar författaren hur detta väldiga skifte återspeglas och gestaltas i två av den engelska renässansdramatikens mest spelade verk: Christopher Marlowes Doktor Faust och William Shakespeares Prins Hamlet.

Margareta Skantze är författare, dramatiker och regissör. Hon har en bakgrund som producent av utbildnings- och kulturprogram vid Sveriges Radio, dramaturg vid Stockholms Stadsteater och översättare av fransk skönlitteratur. Hon har skrivit och iscensatt ett femtontal dramer, alla med starka och sammansatta kvinnor i bärande roller. Om dessa manuskript till sju kvinnomonologer skriver hon: "Dessa monologer bygger på mitt livslånga utforskande av den kvinnliga identiteten. De kvinnor som jag porträtterar har alla var och en på sitt sätt bidragit till att vidga mitt synfält. De är starka, egensinniga och passionerade. De har levt stormiga liv, de har sökt utmaningarna och de svåra uppdragen och de har trots alla motgångar aldrig övergivit sina visioner. Bakom varje monolog ligger omfattande studier. Innan jag sätter pennan till papperet har jag läst allt jag kan hitta i form av biografier, brev, memoarer och dagböcker. Jag har skärskådat målade porträtt och fotografier. Jag har sökt återspeglingar av mitt eget själsliv och mina egna livserfarenheter för att hitta en förståelse på ett emotionellt plan. Som dramatiker har jag en konstnärlig frihet, en licentia poetica, att tyda undertoner i de skriftliga fragmenten, att läsa mellan raderna och fylla i med egna tolkningar. En fråga som hela tiden återkommer är hur långt denna konstnärliga frihet sträcker sig. Jag har vinnlagt mig om att tolka kvinnorna utifrån deras egen samtid och inte försökt anpassa dem till vår tids värderingar och tänkesätt." Monologerna är tänkta både som läsupplevelse och för att iscensättas. De är följande: • Maria - En moders tankar vid sin sons avrättning för tvåtusen år sedan. • Maria Magdalena - Kvinnan som axlade uppdraget att förkunna livets seger över döden. • Hildegard av Bingen - En profetisk stämma som ljuder rakt in i vår egen tid över ett niohundraårigt svalg. • Drottning Margareta - En regent i kamp för sin politiska vision om ett enat Norden och det pris hon fick betala. • Olympe de Gouges - En glödande revolutionär som också var hängiven monarkist håller ett brandtal på schavotten. • Selma Lagerlöf - Sveriges diktardrottning i en häftig uppgörelse med sig själv, med sin samtid och med Gud. • Elin Wägner - Feministen som älskade män ger röst åt sin vision om en värld där kriget inte längre finns.

Det här är en historiebok av ett annorlunda slag. I stället för att redovisa ett skeende i tidsföljd har författaren valt att skildra det ur ett antal olika synvinklar. Läsaren får ta del av de mest inflytelserika aktörernas perspektiv på händelseförloppet vilket skapar en mångfacetterad bild. Den händelse som boken beskriver är det stora skiftet då det medeltida Europa bytte skepnad och gick in i ett nytt skede, kallat ”nya tiden”. Detta skedde kring sekelskiftet 1500 och författaren har valt att placera den nordiske unionskungen Kristian II i centrum för berättelsen. Parallellerna till vår egen tid är många. Då som nu sprängde den nya informationstekniken ett tidigare kunskapsmonopol. En äldre tids värdebegrepp löstes upp. Etablerade maktstrukturer raserades. Och historieskrivningen låg helt i händerna på de nya makthavarna och blev till ett viktigt instrument för att styra opinionen i önskvärd riktning. Då som nu! Först i raden av aktörer är Europas officiella makthavare påve Leo X och kejsar Karl V. Och bakom dem bankiren Jakob Fugger, som fått upp vittringen på koppargruvorna i Dalarna och silvergruvan i Sala. Det blir upptakten till ett handelskrig om naturtillgångarna i Norden och till unionens sammanbrott. Runt den nordiske kungen rör sig också inflytelserika personer på närmare håll, bland dem den svenske diplomaten och ”spinndoktorn” Hemming Gadh. Han var mentor till den blivande tyrannen Gustav Vasa. Med ideologisk ammunition hämtad från Martin Luther, bröts Sverige loss ur den Nordiska Unionen och förvandlades till en militärdiktatur. En annan betydande makthavare var Mor Sigbrit, Danmarks informella härskare, som hade som mål att genomföra en borgerlig revolution i Norden. Hennes slagord och paroller ger en föraning om Franska Revolutionen 1789 och Ryska Revolutionen 1917. Sist i detta porträttgalleri tar Kristina Gyllenstierna plats. I svensk historieskrivning har hon målats ut som en patriot och en kvinnlig förebild. Här beskrivs hon i stället som en kvinna som blir utnyttjad, använd och manipulerad av alla i sin omgivning. Avslutningsvis visar författaren hur detta väldiga skifte återspeglas och gestaltas i två av den engelska renässansdramatikens mest spelade verk: Christopher Marlowes Doktor Faust och William Shakespeares Prins Hamlet.