Visar resultat för..."Efterskörd"

”Ack, mamma, han är fattig, så grufligt fattig!”

Romanen Vincent Rossby gavs ut första gången 1888. På sin tid var Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) den mest populära och välbetalda svenska kvinnliga författaren. Under sin karriär skrev hon nästan trettio romaner, bland annat den första svenska rysaren.

”Mamma har rätt deri, att min lefnadsstig hitintills – således till nära tjugosex år – ej strukit fram öfver ’rosor’.”

Romanen Ett besvuret hederslöfte gavs ut första gången 1888. På sin tid var Emilie Flygare-Carlén den mest populära och välbetalda svenska kvinnliga författaren. Under sin karriär skrev hon nästan trettio romaner, bland annat den första svenska rysaren.

”Ja, populär har du redan hunnit bli, men popularitet är icke kärlek.”

Romanen En hustru i sin vardagsroman gavs ut första gången 1888. På sin tid var Emilie Flygare-Carlén den mest populära och välbetalda svenska kvinnliga författaren. Under sin karriär skrev hon nästan trettio romaner, bland annat den första svenska rysaren.

”Hösten fick du, vintern drack du skön tills hjärtat sakta skälvde,

allt blev lysande och härligt, jord och rosor, gräs och is.

Över dig en evig himmel, hård men stjärnesållad välvde,

där du stapplade på vägen upp till fridens paradis.”

(Ur Till min längtan)

Dan Andersson (1888-1920) var poet och författare av både arbetarlitteratur och andra genrer. Hans poesi kretsar ständigt runt de stora livsfrågorna, har fortfarande bred folklig popularitet och har inspirerat allt från frimärken till statyer och Thåström-hyllningar. Efterskörd utkom postumt 1929.

”Haldan hade nyligen fyllt sitt tjugofjerde år. Det sades, att han var en vacker karl, stor och välväxt, med ett friskt och hurtigt sätt, vänlig, tjenstaktig och redbar. Men hvem vet icke, att det alltid måste fattas något?”

På sin tid var Emilie Flygare-Carlén (1807–1892) den mest populära och välbetalda svenska kvinnliga författaren. Under sin karriär skrev hon nästan trettio romaner, bland annat den första svenska rysaren. Arvingen och hans motpart (1888) utkom som en del av Efterskörd från en 80-årings författarebana, och handlar om den unge och fattige notarien Haldan Mannering som blir involverad i ett särskilt personligt fall när godset Velandas rättmätiga ägare ska fastställas.

”Också behöfver man blott betrakta honom, der han i ifrigt arbete sitter framför skrifbordet under ena fönstret, för att genast blifva öfvertygad om, att knapt någon lifvets belägenhet skulle förmå trycka hopplöshetens mörka stämpel på detta solljusa och sjelfständiga ansigte.”

Emilie Flygare-Carlén, 1807–1892, var sin tids mest populära och välbetalda författare i Sverige. Efter sin uppmärksammade debut Waldemar Klein 1838 flyttade hon till Stockholm och gifte sig senare med den liberale skribenten Johan Gabriel Carlén. Under höjdpunkten av hennes karriär blev deras hem en litterär salong. Hon skrev nästan trettio romaner, bland annat den första svenska rysaren.

Här i Efterskörd från en 80-årings författarebana samlas hennes sista arbeten. Samlingen utgör både romaner och noveller och rundar av 1800-talets största kvinnliga författarskap.

”Hans isiga uppfattning af den stora lifsfrågan smälte. – Solen, blomdoftet och fågelsången, allt träffade i dag hans vaknade sinnen. Han bad om kärlekens lycka.”

På sin tid var Emilie Flygare-Carlén (1807–1892) den mest populära och välbetalda svenska kvinnliga författaren. Under sin karriär skrev hon nästan trettio romaner, bland annat den första svenska rysaren. Människans arvslott (1888) utkom som en del av Efterskörd från en 80-årings författarebana.

”Från det ögonblick han började tala till henne med en röst så öm, så bevekande, att hon aldrig trodde det vara möjligt att han, den stolte mannen, kunde tala så, och sedan han betraktade henne med blickar, strålande af en eld, hvilken hittills icke träffat henne, kände hon liksom en fullkomlig maktlöshet till allt motstånd.”

På sin tid var Emilie Flygare-Carlén (1807–1892) den mest populära och välbetalda svenska kvinnliga författaren. Under sin karriär skrev hon nästan trettio romaner, bland annat den första svenska rysaren. Ungherrarne och gamleherrn (1888) om familjen Blumenhaal utkom som en del av Efterskörd från en 80-årings författarebana.

”I den stad, der händelserna i denna lilla berättelse passerade, bodde sedan ett par år förut en för detta militär, hvilken med majors afsked, en vacker förmögenhet, ett utseende, som fruntimren lemnade sin sympati, och slutligen med tvenne unga systrar, hvilka dyrkade honom såsom ett slags högre väsende, borde hafva ansett sig som en lycklig menniska, och detta så mycket hellre, som äfven männen förklarade honom för en extra ordinär själ, hvilken sällan i en brydsam stund nekade ett ficklån eller till och med en borgen. Men detta allt oaktadt var major Julius A. icke alls lycklig.”

(Ur Enkåret)

På sin tid var Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) den mest populära och välbetalda svenska kvinnliga författaren. Under sin karriär skrev hon nästan trettio romaner, bland annat den första svenska rysaren. Samlingen Smärre berättelser innehåller 8 berättelser och utkom för första gången 1888.

”Till Klarälvens strand vill jag ilande hasta

– i skummande, vaggande, yrande bruset

min sorg och mitt kval och mig själv jag vill kasta.

Förgäves! Det går ej, ty vattnet är fruset!!!”

(Ur Förgäves)

Verssamlingen Efterskörd 1 gavs ut första gången 1910. Gustaf Fröding (1860-1911) debuterade 1891 med diktsamlingen Guitarr och dragharmonika, som placerade honom bland 1900-talets främsta poeter.

”Men hvad visste vi då om sorg och olyckor, där vi flögo omkring och dansade och slamrade och skrattade bland våra barndomsbekanta? Allting kändes så tryggt. Idel välmående och muntert och hederligt folk hade vi omkring oss och vi kände hvarandra i botten hvarenda en.”

(Ur Julen Anno 47)

Prosasamlingen Efterskörd 2 gavs ut första gången 1910. Gustaf Fröding (1860-1911) debuterade 1891 med diktsamlingen Guitarr och dragharmonika, som placerade honom bland 1900-talets främsta poeter.

Ferlinfynd från en spånkoffert

Nils Ferlin är ett av den svenska litteraturens och visskattens evigt levande namn, han är en "folkets skald". Förutom i diktsamlingarna möter vi hans dikter i tonsättningar, i sånger bland annat vid bröllop och i dödsannonser. Hans ämnen och språk är genuina; de har en oväntad blandning av allvar och lek, av tidlöshet och mänsklig ensamhet. Dikterna är allmängiltiga och människor känner igen sig i hans texter. Han är ständigt modern.

I denna rika bildbiografi lyfts mindre kända delar av Ferlins skapande fram, återfunna i spånkoffertar, resväskor och kartonger på släktingars vindar och i källare, men också i bibliotekens arkiv. I boken presenteras ett omfattande material som inte kom med i hans dikt- och vissamlingar: dikter, prosastycken, skisser, brev till och från Ferlin, fotografier, teckningar och restaurangmenyer med diktutkast.

Hur Ferlins författarkolleger och vänner uppfattade den gänglige men ändå atletiske, känslige och ovanligt mångbegåvade, men också självförbrännande skalden, framgår av brev, intervjuer, dagboksanteckningar och memoarer.

Efterskörd är en underbar och oväntad volym om en älskad poet och hans gripande livsöde.

De två författarna till Efterskörd är ovanligt väl skickade för arbetet:

Hans Rutberg är anförvant till Nils Ferlin på mödernet och initiativtagare till boken, bosatt i Uppsala. Han är läkare och författare till såväl verk inom sitt fack som om fyrar.

Jenny Westerström är professor em. i litteraturvetenskap i Lund och har utöver avhandlingen om Ferlin också skrivit en biografi om honom liksom bland annat böcker om Klarabohemerna och Svenska Akademien.

_________________________________________________________________________________________________________________________

Jag undrar om inte Ferlin behöver det som Fröding fick med Mando Diao, någon form av musikalisk inramning som stämmer med tiden. Hans Rutberg i en intervju med Sveriges Radio