Visar resultat för..."lyckad"

Om framgångsrika skolbibliotek – en lyckad organisation, är en av tre böcker som tillsammans ger en enkel och tydlig bild av skolbibliotekariens främsta arbetsuppgifter. I den här snabblästa handboken beskriver Maria Heimer vilka grundförutsättningar som behöver vara uppfyllda för att skolbiblioteket ska bli en självklar del i den pedagogiska verksamheten. Grunden är ett fungerande samarbete mellan rektor, skolbibliotekarie och lärare. Boken ger konkreta råd för hur samarbetet ska läggas upp för att skapa en väl fungerande biblioteksverksamhet. De övriga två titlarna i serien heter: "Om framgångsrika skolbibliotek – läsfrämjande arbete" samt "Om framgångsrika skolbibliotek – MIK". Böckerna ingår i serien Easy Peasy Guide, som består av handböcker skrivna av författare med förmåga att presentera sitt ämne på ett lättfattligt och lustfyllt sätt. Maria Heimer är författare och föreläsare. Hon har skrivit flera böcker om skolbibliotek, läsfrämjande och MIK. Maria har också arbetat både som skolbibliotekarie och som skolbiblioteksutvecklare. Det här är en lättillgänglig handbok i serien Easy Peasy Guide från Easy Peasy.

Det svåra för hundägare är att välja rätt tillfälle att träna hunden på. Ofta när man får hem valpen har man en klar bild av den som vuxen hund. Det blir svårare och svårare att nå detta mål i takt med att valpen växer. Dels har hundägaren en känslomässig relation till hunden som gör det svårt att ställa krav. Dels har många svårt att hitta tid till att träna sin hund, men alla hinner träna och det finns egentligen inga ursäkter. Det handlar bara om att följa upp de krav man har på hunden och väva in vardagslydnaden i det vardagliga umgänget precis som man gör med resten av familjen. Lägg energin på rätt saker; fokusera på kontakten, inkallningen och att avbryta ett oönskat beteende istället för traditionell momentinlärning som sitt kvar, ligg osv.

Bokens författare Eva Lundgren, instruktör i vardagslydnad, berättar att hon alltid varit intresserad av hundar och lockats av hundens villkorslösa kärlek och glädje. Den ömsesidiga respekten, tilliten och samspelet mellan hund och människa var tidigt något hon kände var viktigt som hundägare. I boken berättar hon den sorgliga historien om hur hennes första hund förolyckades. Detta fick henne även att inse hur viktigt det är som ansvarsfull hundägare att ha kontroll på sin hund; Jag lärde mig brutalt att det inte räcker att bara ge sin hund kärlek och frihet.

Med sin bakgrund som pedagog har Eva Lundgren tillsammans med illustratören Anna Windborne-Brown skapat en bok för hela hundägarfamiljen med fartfulla och mustiga illustrationer och lättförståliga tips om lydnad i vardagen. Hon förklarar även bakgrunden till varför vi använder de träningsmetoder vi gör idag. Boken följer hundägaren från valpstadiet tills hunden fått gråa hår på nosen och den har plats för egna bilder och dagboksanteckningar. Boken ger hundägaren det enkla tydliga receptet till hur man med hyfs, vett och etikett, tillsammans med en portion sunt förnuft kommer att nå hela vägen fram till en lycklig hund och hundägare.

Praktisk handbok om att implementera lågaffektivt bemötande.

I boken presenteras en modell för implementering av förhållningssättet lågaffektivt bemötande. Boken löser därmed den kanske största utmaningen i förändringskedjan, att gå från kunskap om LAB till att få alla medarbetare på alla nivåer att tillämpa lågaffektivt bemötande i vardagen.

Författaren Jeanette Johansson-Ånmark, som själv har omfattande erfarenhet av implementeringsarbete, lotsar med van hand och tydliga steg verksamheter av olika slag genom genomförandeprocessen. Boken innehåller steg-för-steg-instruktioner, konkreta berättelser från lyckade implementeringar och dessutom nyttiga checklistor och formulär för dokumentation av processen. Den vänder sig till både organisations-, lednings- och medarbetarnivå.

Välj rätt. Undvik att bli lurad. Ta fighten med affären. Så här gör du! I Rätt åt dig får du ovärderliga råd av Åsa Avdic, en av Sveriges mest meriterade konsumentjournalister. Hon går igenom våra grundläggande rättigheter och delar med sig av sina bästa knep för att bli en tuffare och mer lyckad konsument. Det här är en praktisk bok om konsumenträtt, som hjälper dig att veta vad du kan kräva vid allt från köksrenoveringar och hemförsäkringar till dammsugarköp och loppisfynd. Du får svar på frågor som: • Kan jag byta en trasig produkt utan kvitto? • Får jag en prick om jag inte betalar en bluffaktura? • Kan jag få pengarna tillbaka om hantverkaren aldrig blir klar? • Hur handlar jag säkrast på nätet? • Går det att reklamera en misslyckad resa?

Jag var en ung, aktiv, lycklig, ambitiös och framgångsrik kvinna. Stoltheten lyste ur ögonen på mig. Pilot och egenföretagare, försäkringsrådgivare och konsult på två olika stora försäkringsbolag i mitt hemland, mor till fem underbara barn. Fru till en känd och högutbildad juristdoktor, domare och advokat. Dotter till en känd ingenjör och arkitekt. Vacker och stark med huvudet upp och näsan i luften, rädslan och misslyckandet var en okänd känsla och ett okänt ord för mig. Men med revolutionens omfattande storm och sönderfallshastighet kraschlandade mitt livs plan våldsamt i ett blodigt hav, då drunknade jag med alla mina planeringar för mina barns och min familjs framtid. Då slutade fortsättningen på ett lyckligt liv. Mina vingar blev sönderslagna och bundna i olycklighetens värld. Plötsligt, över en natt och på ett ögonblick, var jag ingenting. Mina drömmar om framtiden gick bort med den religionsartade och blodiga revolutionen. Darrande av rädsla som tog strupgrepp på mig, letade jag efter en genväg att rädda mina barns liv från helvetet i Iran. Även om jag i slutändan kunde rädda mina barns liv, förlorade jag olyckligtvis mycket annat som aldrig kan ersättas. Jag förlorade och miste min man, mina ägodelar, min familj och värst av allt: jag förlorade mitt eget hemland, min integritet, personlighet, karaktär och karriären. Plötsligt kallades jag invandrare i ett för mig helt främmande land, Sverige, med långt avstånd från mitt eget hemland, utan att jag hade önskat det, vare sig för mina barn eller för mig själv, att bo under sådana förutsättningar i ett helt främmande land. Dessvärre gav mitt vackra hemland Iran, som jag är född och uppvuxen i, mig allt från allra första början vid min födsel och det tog sorgligt tillbaka allt som jag hade i mitten av mitt liv. Vem är jag nu? Vad har jag gjort för fel – varför har jag blivit straffad? 1985 när jag kom till Sverige var jag sönderslagen, trött, olycklig, och ensam med nästan tomma händer. Bagaget var fullt av minnen och stolthet över min bakgrund, som tyvärr inte kunde hjälpa mig att fortsätta leva livet som förr. Helt plötsligt blev jag en fattig invandrare i allas ögon. En stackars ensamstående mor som varken kunde språket eller kände till någonting i det nya landet Sverige. I och med den stora nedgången hade jag ingen tid att sitta och tänka på den smärtsamma händelsen. Jag ville inte titta bakåt och tycka bara synd om mig själv. Jag hade en stor plikt och uppgift framför mig. Jag måste uppfostra mina barn på ett bra sätt som jag alltid hade drömt om. På dagarna hade jag inte ens tid att tömma hjärtat på rinnande tårar. Däremot på kvällarna först när barnen hade lagt sig och jag blev ensam, kunde jag gråta ut ordentligt till sömns. Gråta kunde jag göra på ett gömställe, tårarna rann oavbrutet nerför mina torra kinder som ett vattenfall men inte framför mina barn eller någon annan. Jag har sett tillvaron som en oavbruten bitter kamp bara för överlevnad och inget annat, med glödande hat mot mullorna som ruinerade mitt land och våra liv, mot de föraktade revolterande personerna ur de lägsta samhällsklasserna med tonvikt på brist på moral, vars pöbel förstörde och plundrade våra liv och värst av allt vårt land. Fundamentalismen och fanatismen tog med sig landets utveckling, framgång, frihet och mänskliga rättigheter – samt dess mer än tvåtusenfemhundra år gamla historia, kultur och det goda ryktet som civilisation – 1 400 år tillbaka till tiden för islamiskt barbari. Det revolterande folket var tydligen döva och blinda. De kunde varken höra, se eller tänka hur hela befolkningen, nationen och landets historia utplånas. Människor som utan medvetenhet och kunskap om religionens obarmhärtighet ville erövra och avsätta kungen för att lämna makten till en okänslig, blodtörstig och analfabetisk mulla (Khomeini). Han som hade levt i exil i femton år i Irak på shahens order. Khomeini själv kommenterade öppet med vämjelse att han inte hade någon känsla för sin återkomst till landet. Då förstod alla att han bara ville hämnas och ödelägga landet på order av sina högt uppsatta chefer, världens makthavare. Mina barns och mitt liv liknade en båt som fångades i ett förfärligt blodigt revolutionshav med hårda stormar fullt med hajar och piskor. Båtens kapten, barens far, dog och det var på håret att vi också drunknade. Det enda sättet att rädda mina barns liv var att lita på ett ruttet rep, en okänd person, en smugglare, vilket jag accepterade i all tveksamhet och med dess risk hoppades jag att han skulle kunna rädda mina barns liv från helvetet och leda de till paradiset, att rädda de från kriget, tortyr, fängelse och ytterst av allt döden. Mina barn hade nämligen ingen framtid i sitt eget land. Vi höll oss fast i repet och vi visste inte vart det skulle leda oss. Nu var mina fåglar på flykt mot ett stormigt hav. Ljussignaler från fyren vägledde oss till en lugn och fridfull strand i ett helt okänt land på andra sidan av världen, till Sverige. När jag kom till Sverige, satte jag igång på egen hand som en fattig människa, en ensamstående mor med fyra pojkar i famnen och en dotter vars öde var okänt och hjälplöst. Hon for ensam till olika länder och sökte efter en räddningsväg, från land till land för att hitta oss och knyta sig till sin mor och sina bröder. Men tyvärr, alla vägar var avspärrade, därför hamnade hon till sist i Kanada. En ung och vacker artonårig flicka blev tvungen att bo ensam långt bort ifrån sin familj. Ödet ville att hon ska skapa sitt livs framgång utan någons hjälp. Däremot vändes det hotande fiaskot i en succé för henne. Successivt lyckades hon bryta den nedåtgående trenden. Nu var jag en ensam kapten på flyget i ett okänt land, Sverige. Nu ska jag göra mitt allra bästa för att landa på rätt sätt. Jag fick inte vara rädd för mot- och sidovindar. Jag ville inte slösa bort någon minut för att sörja eller tänka på farhågorna som ruinerade vårt land och vårt liv, inte heller på eldsflamman som brände alla våra drömmar ner till aska. Nu har jag mina barn som ska tas om hand. Jag måste nu vara en bra vägledare och konsult för mina egna barn. Med så mycket erfarenhet av livet som jag hade fått i min tidiga och unga ålder och med alla mina utbildningar, meriter och erfarenheter av att handskas med livets motgångar, tillät jag mig inte att vara ett lönlöst sökande i mörkret. Utan att få hjälp och stöd från någonstans i ett helt och hållet främmande land som hette Sverige, utan att ha någon kännedom eller kunskap av arbetsregler och lagar, började jag jobba i Smålandsbageri med att paketera bröd på nätterna. De härligt doftande och nybakade bröden med den färska smaken som folk njuter av vid sitt frukostbord eller till lunchen. Hur som helst, det tog inte så lång tid för mig att sluta jobba nattetid då jag kände mig som en nattuggla i de mörka, fuktiga, illa jästluktande och smala korridorerna i bageriet. Det var bara två månaders sömnlösa nätter som inte gick fort men ändå, det gick som det gick. Vi var tvungna att jobba och paketera de heta bröden som direkt fördes från ugnen till bandet. Där fick vi inte ens prata med arbetskamraterna eller ställa en fråga om jobbet. Förmannen som hade en tung djup röst och var brysk, bankade sin näve hårt på bordet och skrek ”prata inte!”, ”fortsätt jobba!”. Jag kände mig exakt som i förhör hos revolutionsgardisterna som inte lät misstänkta gärningsmän sluta ögonen och som blev torterade av sömnlösheten tills de bekände sin dödssynd. Han var en knubbig och rödhårlockig man som hade konstiga ögonformer. Medan ena ögat tittade åt höger tittade det andra ögat åt vänster. Ingen tyckte om honom. Alla visade sitt missnöje över hans närvaro, inte för hans utseende utan bara för hans föraktfulla attityd mot arbetarna. Jag antar att han inte kunde förstå det och att han blandade hej och hå ihop och att han inte ville ändra på sina busfasoner. Nu har jag jobbat här i det nya landet och fått rätt att låna från banken att satsa och köpa en pizza- och kebabbutik. Nu har jag jobbat här i det nya landet och fått rätt att låna från banken att satsa och köpa en pizza- och kebabbutik. Livets ironi, Piloten som bakar pizza. Det var helt okej. Jag ville överhuvudtaget stå på egna ben. Jag var stolt och jag lät aldrig någon annan styra mitt liv. Jag var verkligen för stolt över min bakgrund för att be om hjälp. Det tog bara nio månader liksom en graviditets tid då jag drev den lilla restaurangen och ledde det svingande hjulet ensamt. Jag fick ofta hjälp från mina söner. Efter skolan kom de för att hjälpa sina lilla stackars och trötta mamma. Jag kände mig som ett frö som med de kraftiga stormvindarna rullades i luften mellan berg och dalar, trillade och trillade tills jag i slutändan hamnades på Sveriges mark. Den hårda luften av ensamhet i det usla livet fullt med längtan, kalla och mörka vintrar med snötäckt och halkig mark, de tjocka och svarta molnen, skyfall, regn, kylan och den fuktiga luften skrämde mig inte alls. Utan tvärtom, allt detta som kunde vara negativt och dra en svag människa under jorden, hjälpte mig att starkt sprida mina rötter under jorden, slå huvudet ut igen och stå på mina fötter. Jag fick öppna ögonen till ett helt annat liv med helt nya perspektiv. Khomeini betade av iraniernas livsgröda ända ner till rötterna och nu slog vi igen rot i små burkar i olika länders fönster. Ingenting var likt min dåvarande regnbåges färgade liv under en helt klar och blå himmel. Vackra, olikfärgade doftande blommor och grönska, den höga fontänen på vår egen gård tillhörde mitt förflutna, de senaste billmodellerna och det stora vackra huset. Nu gäller bara bussar och den lilla hyreslägenheten med tre rum som alltså var i dåligt skick och behövde renoveras på Oxnehaga, ett område mellan Huskvarna och Jönköping. Himlen var tom på regnbågar, istället var den full med gråfärgade och tjocka moln. Mina tårar droppade och föll på mina fötter och huvudet var tungt, fullt med olika tankar som inte var lätta att bära på den värkande nacken. Tusen gånger frågade jag mig själv, varför hade jag hamnat i den här usla och brutala situationen? Vems fel var det? Berodde det på kungen, fattigdomen, folkets analfabetism, okunnigheten, deras brist på kunskap eller den största tron på religionen, landets ägodelar och mineraler, oljan och/eller gas, islamiska religionens strategi för att hålla intresset vid liv, en del av västvärldens makthavare som alltid lägger sig i andra länders öde, värdens girighet att äga allt som tillhörde oss eller det föraktade ödet? Vem hade svikit eller lurat oss? Utbildade och akademiker som stod sida vid sida med troende folk på gatorna, kommunister, Mujahedin eller oliktänkande politiker? Jag har tyvärr hittills inte fått något vettigt svar på mina frågor. I åratal försökte jag skriva den här boken, men sorgen satte sig i halsen på mig som en klump och fyllde mina ögon med tårar som tvingade mig att gå ifrån min dator, stänga den och sluta att skriva. Äntligen landade jag sakta men säkert på fötterna. Sorgen, sömnlösa nätter, ett hav av tårdroppar och avsaknaden hade varit för många och för stor, men nu när jag så oväntat blivit fri från allt mitt sörjande känner jag mig fri och mycket bättre. Smaken av ensamhet, längtan och misslyckandet är besk, varken jag eller någon annan ville smaka på den. Om livet kan gå vidare för alla, varför inte för mig? Gjort är gjort, tyvärr kan ingen vrida tiden och ge mig tillbaka allt som jag för trettio år sedan (rättare sagt år 1979) förlorade. Även om jag känner mig fri från allt elände, så finns nostalgin och längtan alltid där. Jag blev en stämplad invandrare för hela mitt liv. Är det egentligen inte hjärtskärande att vara medborgare i två länder, utan att ha ett eget land? www.arya.se http://www.arya.se/text/UtdragBiografi.pdf http://en.wikipedia.org/wiki/Akram_Monfared_Arya

I Epa book club - Metoder för en lyckad bokcirkel berättar gymnasieläraren Kristina Göransson & bibliotekarien Britt-Inger Rörborn om hur deras läsfrämjande projekt Epa book club blev en framgångshistoria och hur du kan anpassa din bokcirkel efter just dina elever. Framgångsfaktorer: samverkan mellan bibliotek och skola, att låta målgruppen vara med och bestämma och sist, och kanske viktigast, att helt enkelt muta sina deltagare! Boken innehåller: - Hur Kristina och Britt-Inger gjorde innan och under sin bokcirkel. - Vilka lärdomar de drog och hur du kan anpassa efter just dina elever. - Praktiska checklistor och tips och tricks. Läsfrämja lättare och läsfrämja mer med MeraHegas!

I denna antologi beskriver ledande forskare några av de många exempel som finns på lyckad invandring. Visste du till exempel att invandring lyfter exporten och att små landsbygdskommuner i mörkaste Småland får i stort sett varenda invandrad person i arbete? Eller att irakier, som i andra delar av Sverige ofta stängs utanför arbetsmarknaden, i just Järfälla lyckas göra mycket bättre ifrån sig? Eller att invandrarföretagare ger många svenskar deras första jobb? Denna bok visar att hur man lyckas med invandring inte beror på vilka som invandrar eller ens hur många som kommer, utan på hur de i Sverige bemöts av myndigheter och av samhället i stort. Invandringen är en ekonomisk och mänsklig potential som väntar på att utnyttjas om vi kan lära av de goda exemplen. * * * »Vi får sällan höra varför invandring behövs och många tror att den innebär enorma kostnader. Det har lett till att främlingsfientliga partier på senare tid fått ett större gehör i Europa och att krafter för en mer restriktiv migrationspolitik i EU har fått den allmänna opinionen med sig. Av den anledningen är det enormt viktigt att berättelserna om de goda exemplen lyfts fram, precis som i Fores antologi.« Johanna Sturesson, Kvällsposten »Det anordnas seminarier, skrivs rapporter och reportage på ämnet integration, ofta med en problematiserande vinkel. Tankesmedjan Fores senaste antologi Lyckad invandring, där en forskare konstaterar att det på grund av SD finns tendenser hos svenska politiker att själva börja prata problem och kostnad, är en sällsynt ljusglimt.« Lisa Bjurwald, DN debatt »I skriften /.../ beskriver ett antal forskare lyckade exempel på invandring till Sverige. Det talas alltför ofta som om detta om vore ett enda stort problemområde. Verkligheten är betydligt mer komplex och ofta hopp-ingivande.« Dagens Nyheter ledare

"Jag kom till ett dukat bord redan som barn." Så berättar P-O Mårtensson om sin uppväxt med en beroendesjuk pappa. I skolan växte utanförskapet. Fotbollen blev räddningen - men också ytterligare en väg in i det egna missbruket när segrar skulle firas eller besvikelsen över förluster skulle dränkas. Livet försvann i fyllor, tablettmissbruk och självmordsförsök, tills en dag när P-O kom till ett vägskäl. I den här uppdaterade versionen av "Losersyndromet - att lyckas vara misslyckad även när det går bra" får du veta mer om vad som hände sedan. Genom sina erfarenheter har P-O Mårtensson utvecklat den unika Lotusmodellen, som är särskilt framtagen för att hantera missbruk i arbetslivet. Han har också tagit fram metoden Trygga klassen, som förebygger mobbning och utanförskap bland barn och unga i skolan. Den här boken innehåller viktiga kapitel om de olika metoderna och kan ses som en handledning.

*** ”Nells resa är hysteriskt rolig, rörande och klarögt klok ... ” – Lucy Dillon *** *** ”Den nya Bridget Jones.” – The Daily Telegraph *** *** “Säg hej till en bok som kommer att få dig att skratta på varje sida – oavsett om du är 20, 40 eller 80.” – HEAT *** Hjärta? Brustet. Karriär? Obefintlig. Hem? Inneboende. Ålder? Ingen kommentar. Nell Stevens drömliv i Kalifornien får ett abrupt slut: konkurs och uppslagen förlovning. Hon flyttar tillbaka till London, utan en krona på kontot, för att börja om på nytt. Medan hon har varit borta har mycket förändrats. Hennes singelvänner är gifta och har barn, skyhöga hyror tvingar henne att hyra ett rum hos en främling och alla perfekta Instagram-liv gör att hon känner sig som ett enda stort fiasko. Efter en period av färdigblandad gin och tonic på burk, chips och duster med hyresvärden om hur man fyller diskmaskinen, får Nell till slut ett frilansuppdrag: att skriva dödsrunor. På så vis träffar hon änkan Cricket som är dryga åttio och i full färd med att måla om sina väggar i gult. En oväntad vänskap tar sin början och Nell får en knuff i rätt riktning. Alexandra Potter föddes i Yorkshire, men bor nu i Notting Hill, London, tillsammans med Mr California och deras bosniska gatuhund. När hon inte skriver eller reser tillbringar hon ohälsosamt mycket tid på Instagram där hon påminns om att hon borde träna oftare, dricka mycket vatten, utöva mindfulness och känna sig #välsignad.

Medielandskapet har förändrats mycket sedan 1970, då presstödet kom till. Den senaste mediepolitiska kommittén hade till uppgift att undersöka vilka stödbehov som finns idag. Politikerna ville fortsätta som förut medan ordföranden och experterna ville se förnyelse. Resultatet blev en misslyckad utredning, som lämnade framtidens mediefrågor obesvarade. I denna bok beskriver ordföranden, Hans-Gunnar Axberger, utredningsarbetet inifrån och sätter in det i ett mediepolitiskt sammanhang, där både sakfrågorna och det politiska spelet analyseras. I det vidare perspektivet diskuteras pressens och public service-företagens konstitutionella roller i en alltmer gränslös medievärld. Hans-Gunnar Axberger är professor i konstitutionell rätt med yttrandefrihet och medierätt som specialområde. Han har tidigare varit PO och JO.