Visar resultat för..."Evangelium"

S:t Johannes var den lärjunge Jesu älskade och hans evangelium blev tidigt älskat. Det erbjöd byggstenar till den blivande trosbekännelsen. Det har särskilt utmanat tänkarna i asiens stora religionstraditioner. Ändå har evangeliet blivit misstänkt bland akademiska bibelteologer. Det är till synes olikt de tre första evangelierna. Vem skrev egentligen? Är det säkert att orden som läggs i Jesu mun verkligen är hans? I den här reflekterande kommentaren till det fjärde av kyrkans evangelier får läsaren följa den unge Johannes ända från dopstället vid Jordan, där Jesus döptes, och genom Galiléen, samarien och Judéen till Jerusalem och in på översteprästens gård och efter uppståndelsen åter till Galiléen och mötet vid en glödhög med bröd och fisk på stranden till Tiberias sjö. Johannesevangeliet har uppfattats som en djup teologisk framställning öppet för mystiken. Så är det nog, men samtidigt är det marknära och följer noga Jesus i spåren. Det myckna gräset på platsen för brödundret noteras, liksom att stenkrukorna med vatten i kana var fyllda till bredden och sedan förvandlades till välsmakande vin. Också vid dopstället i Ainon var det gott om vatten och när Maria smorde Jesus fötter i Betania fylldes huset av doften från väldoftande nardusolja.

Hjalmar Ekström (1885 1962) framstår allt mer som en av vårt lands viktigaste andliga gestalter och är mest känd genom sina själavårdande brev. Brevsamlingen Den fördolda verkstaden är nu utgiven i sin åttonde upplaga. Genom breven och sin förbön kom eftervärlden att minnas skomakaren Ekström som en andlig ledare, verksam i en fördold verkstad. De texter vi möter i den här boken skrev Ekström till en tidskrift som han och några vänner startade 1924 och utgav under två år. Det är en förkunnelse som siktar mot mystikens hjärtpunkt i den kristna tron: när vi mister all tilltro till oss själva och vår förmåga får äntligen Gud en chans att göra allt för oss. Det är Herren själv som leder själen genom mörker och utblottelse till den översvinneliga närheten och enheten med honom själv. Biskop Martin Lönnebo skriver om Hjalmar Ekström: »Han är enligt min mening en av de mest betydande mystikerna i nordiskt fromhetsliv.« Ekström är också flitigt citerad av broder Wilfrid Stinissen, och Peter Halldorf har skrivit en bok om Ekström och kretsen omkring honom. Han har också blivit föremål för en doktorsavhandling av Antoon Geels.

I sina över hundra själavårdsbrev är Luther mer öppen och medkännande än vi är vana vid. De visar oväntat ömsinta sidor av hans personlighet. Samtidigt känner vi igen hans evangeliska teologi. Han är en bibelkristen i den meningen att han söker finna ord från Skriften som brevmottagarna kan identifiera sig med och få tröst av i sin djupa existentiella kris. Kristus som gåva och exempel är det viktigaste och typiska även i Luthers själavård. Gåvan är att Jesus har försonat all vår synd och övervunnit alla onda makter så att vi genom tron kan vara vissa om att vi har syndernas förlåtelse, liv och salighet. Gud älskar oss hur mycket ont vi än drabbas av. Jesus är också ett exempel för oss på det sättet att det i världen går oss som det gick för Mästaren. Kris leder till Kristus. Visserligen är risken att vi på grund av livets svåra personliga förluster, kränkningar, sjukdomar och sorger blir förbittrade. Men de kan även driva oss att ropa på Guds hjälp i Kristus och att fördjupa vår helgelse och gemenskap med Frälsaren. Utifrån sexton utvalda tröstebrev från Luther visar denna småskrift vad som är typiskt för Luthers själavård.

När Jesus uppenbarar sig för Emmausvandrarna efter sin uppståndelse hänvisar han märkligt nog inte till sig själv, utan till Gamla testamentet: ”Med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna” (Luk 24:27). Det finns teman i Gamla testamentet, som på ett bärande sätt återkommer i Nya testamentet. De förkroppsligas när Gud-Sonen, som finns från evighet, föds som människa: Jesus, den utlovade Messias. Om man inte börjar förstå dessa teman och hur de hör samman, blir ens förståelse av Jesus med nödvändighet ytlig. Jordmånen i ens liv blir alltför grund för att det skall kunna växa där. Gamla testamentet är en god jordmån för rötter. Det innehåller inte enbart förutsägelser om Messias, eller om en ännu framförliggande framtid, utan i synnerhet något mer näraliggande: Nya testamentets författare beskriver det som förebilder till verkligheten i Kristus. GTs teman om Kristus är tillgängliga för oss i vår vandring nu: Guds Helighet, Uttåget och Guds Namn, Tro/Trohet, Utväljandet (utkorelsen), Förbunden, Lagen, Offer- & Prästtjänsten, Tabernaklet /Templet, Kungadömet och Messiasförväntan, Profetismen. De ger tron fördjupning och möjlighet för tillväxt. Denna bok närmar sig Skriften med ett helhetsperspektiv på texterna där denna helhet beskrivs i bibliska kategorier, med ord från Bibeln. Den ger bakgrunden till varför Nya testamentet är skrivet så som det är. Författaren, Bo-Krister Ljungberg, är teol.dr i Gamla testamentets exegetik (Lund, 2001) och utbildad folkhögskollärare . Han är verksam som bibellärare och författare samt via bloggen Lekameduppdraget.se, och är även en hängiven trädgårds- och koloniodlare.

Kyrkans uppgift har stått i centrum för vart och ett av de nummer som tidskriften Evangelium publicerat under sitt första år. I den här boken finns ett urval av de bästa texterna, från essäer och recensioner till intervjuer och reportage, men också ny lyrik och prosa. Här upptäcker KG Hammar grundläggande likheter mellan väckelsepredikanten Emil Gustafsson och ärkebiskopen Nathan Söderblom, och Sofia Sjö ger en ingång till prästporträtt i nordisk film. Svenska kyrkans syn på barn och unga reflekteras i Anna Menzies rapport från ett stort evenemang i Uppsala, Miriam Wredén Klefbeck undersöker hur Svenska kyrkan jobbar på Almedalsveckan, och Mattias Lundberg analyserar musiken i förslaget till ny gudstjänsthandbok. I 32 artiklar ur fyra temanummer möter vi kyrkan genom kunniga och skarpa skribenter som den framstår idag. ”Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning” (varje nummers tema) är omistlig läsning för alla som är intresserade av svenskkyrklig tradition i vår tid. Tidskriften Evangelium är en nättidskrift med fokus på svenskkyrklig kultur, kritik och idé. Den ges ut av en ideell förening. Författare Göran Greider, född 1959, är poet och journalist. Han har gett ut ett flertal diktsamlingar, essäer och debattböcker. Bland hans verk märks Jakobsbrevet (2004) och texter till Lukaspassionen av tonsättaren Rolf Martinsson som uruppfördes 2012. Marta Axner, född 1977, är präst i Svenska kyrkan och disputerade 2013 i religionssociologi vid Uppsala universitet på en avhandling om religiösa aktörer i svensk mediadebatt. Marta sitter i kyrkomötet för Socialdemokraterna och i styrelsen för Evangelium. Judith Fagrell, född 1978, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Ardala församling, Skara stift. Judith är ordförande för tidskriften Evangelium och tidskriftens litteraturredaktör. Emil Jörgensen, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med ett förflutet i Svenska kyrkans unga. Efter en tidigare tjänst i ett stort pastorat är Emil numera kyrkoherde i enförsamlingspastoratet Ålems församling. Carolina Johansson, född 1963, är översättare, journalist och författare. Hon har bl a skrivit Bråkdelen av en sekund (2010) och Att leva helhjärtat (tillsammans med prästen Ted Harris, 2013). Björn Vikström, född 1963, är biskop i Borgå stift, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Han disputerade vid Åbo Akademi år 2000 på en avhandling om bibeltolkning och har också skrivit bl a Den skapande läsaren – en studie i hermeneutik och tolkningskompetens (2005) och Folkkyrka i en postmodern tid (2008). Ola Sigurdson, född 1966, är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen är tvärvetenskapliga och rör gärna samband mellan politik och teologi, kroppen och det andliga, och teologisk reflektion över film, litteratur och musik. Pär Parbring, född 1981, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Skellefteå S:t Olovs församling, Luleå stift. Han är uppvuxen i Katolska kyrkan men konverterade till Svenska kyrkan i samband med präststudierna. Pär var tidigare styrelseledamot i Evangelium. Miriam Wredén Klefbeck, född 1979, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Södertälje församling, Strängnäs stift. Miriam är vice ordförande för tidskriften Evangelium. Hon medverkade i boken I rörelse (2013) med en artikel om kyrkans barntimmar sedda ur ett missionsperspektiv. Helena Wangefelt Ström, född 1968, är doktorand i museologi vid Umeå universitet. Hon har tidigare varit verksam inom Region Gotland som chef för kulturavdelningen och regional kulturstrateg, och har även arbetat på Sveriges Kristna Råd. Mikael Löwegren, född 1970, är präst i Svenska kyrkan, retreatledare och skribent. Han var redaktör för boken Till syndernas förlåtelse (2011) och har även varit med och tagit fram Artos Missale (2008) med böner och texter för firandet av högmässa och andra gudstjänster. Jan Eckerdal, född 1976, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Nyköpings församling. Jan disputerade 2012 vid Uppsala universitet med avhandlingen Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Jonas Lundblad, född 1982, är organist och doktorand i systematisk teologi vid Lunds universitet. Både som forskare och musiker söker han utforska gränslanden mellan kultur, konstnärskap och teologi. Sofia Lilly Jönsson, född 1976, är grundare, chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Evangelium. Hon är också verksam som musikkritiker i Svenska Dagbladet. Anna Menzies, född 1973, arbetar som kommunikatör i Svenska kyrkan i Nyköping. Hon har studerat litteraturvetenskap, religionsvetenskap och journalistik och är utbildad illustratör vid Edinburgh College of Art. Mattias Lundberg, född 1976, är docent i musikvetenskap vid Uppsala universitet och specialiserad på musikteori och liturgisk musik. Mattias har tidigare varit verksam som raritetsarkivare på Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm och har en kantorsexamen. Josefin Holmström, född 1986, är författare, litteraturkritiker i Svenska Dagbladet och doktorand i litteraturvetenskap vid University of Cambridge. Josefin var tidigare Evangeliums litteraturredaktör. Hennes debutroman Antarktis kom ut 2013. Niklas Hellgren, född 1954, är genusvetare, dramatiker och översättare. 2006 var hans pjäs USK och BÖL en av vinnarna i ”Puls på Sverige” som anordnades av Sveriges Television och Dramaten. Sofia Sjö, född 1977, är lärare och forskare i religionsvetenskap vid Åbo Akademi, där hon disputerade år 2007 på avhandlingen Spelar kön någon roll när man räddar världen? Kvinnor, kvinnligheter och messiasmyter i SF-film. Hennes nuvarande forskningsprojekt rör religion i modern nordisk film. Eva Fjellander, född 1959, är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och religionskunskap. Eva är också doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo akademi och lägger inom kort fram avhandlingen Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku? En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Gunvor Vennberg, född 1979, är teolog och småbrukare. Gunvor har ett förflutet som kommunpolitiker och är förtroendevald för Frimodig Kyrka. Tillsammans med sin make driver hon Brattfors bönhus, ett nyplanteringsprojekt inom ramen för EFS. Björn Malmehed, född 1962, är organist, utbildad i Piteå, med tjänst i Svenska kyrkan i Umeå Maria församling. Han har även studerat teologi i Uppsala och latin i Umeå. Anna Karin Hammar, född 1951, är präst i Svenska kyrkan med tjänst som stiftsadjunkt för själavård i Uppsala stift. Hon disputerade vid Uppsala Universitet år 2009 på en avhandling om dopteologi. Hon har även varit direktor vid Kyrkornas Världsråd i Genève och är initiativtagare till Teologifestivalen som anordnas i Uppsala vartannat år. KG Hammar, född 1943, är ärkebiskop emeritus och kyrkohistoriker vid Lunds universitet. Han har skrivit flera uppmärksammade böcker, däribland herdabreven Tecken och verklighet, Samtal om Gud, Ecce Homo (samlingsvolym 2006) och Jag har inte sanningen, jag söker den (2004). Staffan Fredén, född 1970, är journalist och webbredaktör på Dagens Industri. Han har tidigare läst teologi, och är en av flera skribenter som regelbundet skriver signerade texter för Evangeliums redaktionsblogg. Kerstin Norborg, född 1961, är journalist, poet och författare. Hennes bok Min faders hus (2001) var föremål för Evangeliums läsecirkel under våren 2013 och låg till grund för beställningen av novellen Eskimåprofet. Andreas Ottosson, född 1985, avslutar snart psykologprogrammet i Uppsala. Han har tidigare läst historia och har ett särskilt intresse för psykiatrihistoria. Han gillar att utforska gränslandet där djur, robotar och människor glider in i varandra. Josef Bengtson, född 1974, är statsvetare och doktorand i religionsvetenskap vid Syddansk Universitet i Odense. Hans avhandling har arbetstiteln Post-secular ontologies – Renegoting religion and the secular. Madeleine Dahl, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Östersunds församling. Madeleine är aktiv i den ekumeniska Korsveirörelsen och arbetar med retreater och andlig vägledning. Hon är medlem i Korsveis spridda kommunitet Väggrepp.

En vacker häftad utgåva av Markusevangeliet. Texten från Bibelkommissionens översättning av Nya testamentet (NT81).

Låt oss presentera Markus evangelium i A5-format med en stor och läsvänlig text i 14 punkter. Bibeltexten är hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 vilket borgar för en modern och texttrogen översättning direkt från grekiskan. Tidigare har vi endast publicerat XP Medias Storstilsbibel (Nya testamentet och Psaltaren) med en lika stor text. Det innebär att många kan läsa den utan läsglasögon! Författaren är Markus som kom från Jerusalem. Han återger Petrus ögonvittnesskildring på ett levande sätt med intresse för människors känslor i det som skildras. Markus hade först följt med på Paulus första missionsresa och blev sedan sekreterare åt Petrus i Rom (1 Petr 5:13). Papias skriver i början av 100-talet: ”När Markus blev Petrus tolk skrev han noga ner allt han kom ihåg av Kristi ord och gärningar, dock inte i ordningsföljd.” Passar till spridning till äldre människor bland annat.

2023 Catholic Media Association Third Place Award, Future ChurchPraedicate Evangelium (Preach the Gospel) is one of the most important legislative acts that Pope Francis has promulgated since his election in 2013. In addition to the full text of this new constitution, this book features world-renowned theologian Massimo Faggioli’s explanation of the significance and limitations of this document. Bringing his unique insight as an Italian church historian, Faggioli explains how the constitution tries to apply, in a way that is different from the reforms of both Paul VI in 1967 and John Paul II in 1988, the ecclesiology of Vatican II to the structure and culture of the Roman Curia. It puts into motion many different aspects of the whole pontificate of Francis, including his desire for more diversity in the college of cardinals, decentralization of papal power, the reform of the economic and financial institutions of the Vatican, and the necessary structure to manage the global clergy abuse crisis in the Catholic Church.