Visar resultat för..."Fönster"

Fönstren är kanske det viktigaste för karaktären hos ett gammalt hus. Här får du veta i detalj hur du renoverar, restaurerar och underhåller dem, och efter bästa förmåga återger huset dess forna skönhet - ett både roligt och kulturhistoriskt värdefullt arbete. Den som köper ett gammalt hus behöver förr eller senare ta ställning till fönstren. De kanske har börjat åldras - bindemedlet i linoljefärgen tvättas bort av väder och vind, kittet spricker, hörnjärn och skruvar rostar. Men det är inte alls säkert att det klokaste är att byta ut fönstren. Att 1700- och 1800-talsfönster fortfarande finns kvar beror bland annat på att trävirket i dem är så bra. Det lönar sig alltså att renovera gamla fönster, även av flera andra skäl: de passar huset bättre än nya, glaset i dem är klarare och ser mer levande ut än modernt glas och de ger huset ett mer autentiskt utseende. Här får du steg för steg lära dig hur du bär dig åt för att renovera, restaurera och underhålla dina gamla fönster - hur du på ett säkert sätt tar ur fönstren ur karmen, märker bågarna, tar bort kittet och den gamla färgen, tar bort hörnjärnen, rengör beslagen från rost och gammal färg, tar isär fönsterbågen, lagar skadade delar av bågen, sätter ihop den igen och slipar den. Sedan är det dags för grundmålning, glasskärning, glasinsättning, kittning samt mellan- och slutstrykning. Inför varje moment får du veta vilka verktyg och material som behövs. Alf Stenbacka, snickare, byggnadsvårdare och lärare, och Eva Stenbacka, speciallärare med stora textil- och målerikunskaper, köpte tillsammans en gammal folkskola i Uppland och satte igång med att renovera huset och dess cirka tvåhundra fönsterbågar. Så småningom bosatte de sig där och började hjälpa andra husägare med deras fönsterrenoveringar. I dag leder de kurser, håller föredrag och driver en butik där man kan köpa det mesta man behöver för fönstervård.

I den här boken visar byggnadsantikvarien Erika Åberg hur du kan underhålla, renovera och göra kreativa återbruksprojekt med gamla fönster och dörrar.

”Fönstren är husets själ” har nästan blivit som ett ordspråk inom byggnadsvården. Vad menas med det egentligen? Vilken betydelse och kvaliteter har gamla fönster? Och hur är det med dörrarna? Här berättar Erika Åberg om design och stilgrepp genom tiderna, olika sorters glas, funktion − eller bristen på den − och om utmaningarna med att hålla värmen inomhus och kylan utanför.

Det virke som tidigare användes för fönster- och dörrkonstruktioner var det bästa som gick att uppbringa, av en kvalitet som knappt går att hitta idag. Sköter man det rätt så kan det hålla i hundratals år. Här får du lära dig restaurering av olika svårighetsgrad, från första hjälpen till helrenovering.

Med smarta tekniker och lösningar kan du få fönster och dörrar som är vackra och passar ditt hus. Att det är mer miljövänligt att bevara än att köpa nytt är förstås underförstått. Här finns bland annat ett exempel på ett orangeri som byggts med återbrukade fönster.

Erika Åberg berättar i text och bild hur du kan ta hand om och njuta av dina gamla fönster och dörrar lång tid framöver.

"I början då jag var en främling som skulle erövra främlingskapet kastade jag mig över det nya språket likt en utsvulten hund över en saftig köttbit. Jag åt upp svenskan. Jag fyllde min mun med ord, tuggade dem, svalde dem. Jag tog vissa ord i min mun som praliner. Fors, älv, flod, fjäll, berg, hav, vik, sol, moln, regn, snö, dag, natt. Jag föll platt för den svenska naturens enstavighet.

Som författare har jag aldrig varit friare än i dessa första dikter då skrivandet inte var bundet vid futtigheter som mening, betydelse, avsikt. Men det är bara en gång i livet man kan skriva på det sättet."

"Om man är invandrare och samtidigt inte beredd att möta det nya med välvilja och intresse, då är man dömd att hamna i samhällets utkanter; och om ett samhälle tar emot nya människor utan att vara berett att möta det nya hos dem, då blir det dömt att få problem.

Allt detta är egentligen självklarheter. Tyvärr verkar det nödvändigt att upprepa dem."

Det är så mycket man inte vet när man lämnar sitt land. Man anar inte att man bär med sig så många strukturer och spår i sin själ och att de slutligen får en att vara och förbli en främling i det nya landet; och när man inte längre är en främling i det nya landet har man blivit en främling för sig själv och då är man främling överallt."

Några smakprov ur Theodor Kallifatides avklarnade och nakna berättelse om främlingens villkor och möjligheter.

Ett oväntat meddelande på Snap sätter allt på spel för Linnea. Istället för att förbereda sin femtonårsfest befinner hon sig plötsligt i ett hisnande äventyr med livet som insats. Tredje världskriget hotar mänskligheten, och hoppet ställs till Linnea och en flicka som kallar sig Becka54. De båda förs samman av Edvin. 

Men vem är Edvin egentligen? Och hur ska Linnea kunna förhindra ett mord som ska ske 25 år från nu?   

Ett fönster i tiden är en svindlande berättelse om vänskap som förändrar allt. Om att våga riskera sig själv för att rädda andra, och inte minst om att våga tro att tiden kanske inte fungerar som vi är fostrade att tro.

Urban coloring är Instagram-sensationen Urban Annas första målarbok. Här får du färglägga vackra och detaljrika illustrationer av charmiga byggnader från hela världen – från bokaffärer och bagerier till creperier och tesalonger.

Urban Anna fångar det magiska i det vardagliga, och med dina färger får varje byggnad liv och personlighet. Bokens tjocka papper gör att du kan använda många olika färgmaterial, och sidorna är enkla att riva ut.

Varför inte rama in dina alster eller ge bort i present?

Urban Anna är pseudonymen för Astrid Wielinga – en illustratör och akvarellkonstnär från Nederländerna. Hon började måla med akvarell 2020 och har sedan dess haft ett tydligt mål: att göra det vardagliga magiskt.

Marianne – firad kostymör, sömmerska och skådespelerska – har levt ett gott liv tillsammans med kärleken Julien. Men när det visar sig att Julien försnillat alla hennes pengar och sedan försvinner är framtiden plötsligt oviss. Hon tvingas lämna sitt älskade Göteborg för halvsysterns hemort, den lilla småländska landsbygdsorten Viselund. Här planerar hon att slicka sina sår ifred från nyfikna ögon, men livet blir aldrig riktigt som man tänkt sig.

Åsa gör allt för sina två barn, men har svårt att få ekonomin och vardagen att gå ihop. Utan vänner och familj att vända sig till för stöd blir det allt tuffare och tonårssonen känns alltmer innesluten i sig själv efter föräldrarnas skilsmässa. Då öppnas en möjlighet när tjänsten som enhetschef blir ledig, men har hon verkligen det som krävs för att söka den?

Sjuksköterskan Hanna börjar känna sig hemma i Viselund, med grannar och bybor som inte längre bara hälsar utan också stannar till och småpratar när de ses. Nyinflyttad i radhuset på Bygatan försöker hon skapa sig ett mer varaktigt hem. Ivrigt påhejad av väninnan Amra funderar Hanna också över om det kanske är dags att öppna ögonen för kärleken på nytt efter det hon varit med om. Men hur hittar man någon med ett bagage som går att hantera?

Marianne, Åsa och Hanna tampas alla med de utmaningar som livet, vardagen, vänskapen och kärleken innebär. Kanske kan en klänning, ett danspass och en utsträckt hand som bjuder in till adventsfika vara just det de behöver för att möta ännu en jul?

Ett ljus i varje fönster är den andra, fristående delen i Sofia Yméns serie om människorna i det mysiga Viselund. Det är en berättelse om vad en familj egentligen är, om vänskap, kärlek och hopp.

Det börjar med att Gurkans pappas hosta aldrig går över. Gurkan och pappa som gör allt tillsammans: går till skolan genom skogen, tittar på tornseglarna på sommarhimlen, läser innan läggdags. Pappa lagar maten, tvättar kläderna, håller koll på klockan. Mamma bara jobbar hela tiden, med Avhandlingen om rymden och svarta hål. Men sen är det som att ett svart hål hotar att sluka Gurkan. För vart tar man vägen när ens pappa nästan hostar bort sig? Och ens mamma inte kan säga god natt på rätt sätt? Och ens bästa kompis i skolan får öroninflammation just när myrorna vaknar på våren?Debutanten Oskar Kroon har skrivit Mitt fönster mot rymden, en känsloladdad skildring av ett barns rädsla för att förlora en förälder. Men det är också en rättfram vardagshistoria kantad med pizzakartonger, uppklistrade takstjärnor som börjar lossna, myrstackar och grillkvällar. Boken är lyhört illustrerad av Josefin Sundqvist.

På gården till ett bostadskvarter i Skoga skymmer byggnadsställningar i tur och ordning sikten från tre fönster från vilka man ser in genom ett fjärde, där någonting märkligt pågår. En av dem som riktar blicken mot fönstret är författaren Almi Graan, som alltid är vaken på nätterna. Något som gör henne till ett unikt vittne, men av vad?

Hur det än blev lyckades hon känna sig som om hon inte fanns till för sig själv. Antingen var det mannen. Eller barnen. Det hon själv ville visste hon inte om. På riktigt hade hon ingen aning. Hon låg i mörkret och tillät sig för en gångs skull att känna efter.

En mamma, nyss hemkommen från en fest, ligger bredvid sin sovande dotter och funderar över hur livet blev, medan minnen från hennes egen barndom sköljer över henne. Hon är mer än mamma, hon är också fru och dotter – men är hon sin egen? Författaren Caroline Ringskog Ferrada-Noli beskriver i sin nyskrivna novell föräldraskapet utifrån att vara kvinna – om att vilja bibehålla sin kropp och sin identitet, men hur? Hur överlever du vardagen om du inte finns till för dig själv längre?

När friskolereformen genomfördes 1992 upplevde många i skolvärlden det som att ett fönster öppnades och frisk luft blåste in. Efter decennier av offentligt monopol växte en mångfald av skolor med olika pedagogiska inriktningar fram. Den skolpeng som knöts till varje elev gjorde att landets föräldrar fick större frihet att själva bestämma vilken skola deras barn skulle gå i. Och för pedagoger och skolledare innebar förändringen att de nu kunde välja mellan olika arbetsgivare.

Den här boken berättar om friskolornas framväxt och utveckling och i ett längre perspektiv än bara de 30 år som gått sedan friskolereformen. Skriftställaren Anders Johnson inleder med att beskriva den svenska skolan från den första folkskolestadgan 1842, via nydanande privata flick- och samskolor och det offentliga skolmonopolet, fram till friskolereformen 150 år senare.

Därefter beskriver vetenskapsjournalisten Nils Johan Tjärnlund tiden efter friskolereformen, i en essä där han intervjuat aktiva inom skolan de senaste 30 åren.

I ett avslutande kapitel resonerar sedan skolledare och pedagoger inom friskolan om sina erfarenheter, om framtiden för den svenska skolan och om att alltid ha elevernas bästa för ögonen.

Det är en stilla, varm sommardag, lik alla de andra dagarna som Hans tillbringat på landet hos sina farföräldrar. Men ändå är inget längre sig riktigt likt.Hans har klivit över den skarpa gräns som går mellan barn och pubertet, terrängen är okänd och han ser sin omgivning i ett plågsamt skavande ljus. Det här är också farfars sista sommar, han har varit sjuk, och farmor och Hans vakar i smyg över honom.Varje scen i denna kortroman är fulladdad med närgångna psykologiska iakttagelser vilket ger berättelsen en vibrerande närvarokänsla.