Visar resultat för..."Försök förstå"

Vi människor har fem sinnen, vissa har absolut fler men somliga lever med färre. Det här är en roman med flera bottnar. Johanna, huvudpersonen, känner sig förföljd. Allt värre upplevelser skapar rädsla och krypande ångest. Men syftet med boken är också att berätta om hur det går att göra sitt liv värdigt och värt att leva när synen inte finns där, hur alla praktiska knep växer fram och att det krävs både fantasi och tro på sig själv för att växa som människa. När andra som ser säger att det inte går så måste du själv hitta en egen väg att lösa problemet på. Personerna i boken är skapade ur fantasin men erfarenheterna av att leva med synnedsättning är mina egna. Handlingen är förlagd till Burträsk, ett litet västerbottniskt samhälle som liksom omfamnas av sjön som där kallas för träsk. Monica Fredriksson

Det här är en bok om mina personliga erfarenheter av förebyggande insatser för barn i åldern 2-12 år och bygger på åtskilliga forskningsrapporter. Det som kommer att beskrivas är hur leken och den skapande verksamheten kan användas som stöd till barn som har behov av att gestalta sina upplevelser. I lek kan man mötas och förstå varandra utan att kunna varandras talade språk. Att leken har stor betydelse för barns lärande och utveckling är styrkt i forskning och en väl beprövad erfarenhet. Redan Platon och Sokrates lär ha talat om att lek och lust var en förutsättning för inlärning. Under senare år har vi på grund av olika händelser uppmärksammat och reflekterat över barns möjligheter att klara av kriser av skilda slag. Då talar vi om en plötslig överväldigande händelse som en människa inte förmår handskas med och inte har makt över de känslor som uppstår när det otänkbara händer. Ett barn har inte någon mental beredskap för att handskas med traumatiska upplevelser. Barnens erfarenhet och förmåga att hitta lösningar räcker inte till för att förstå och kontrollera situationen. De flesta av oss förknippar ordet trauma med plötsliga, dramatiska händelser och psykisk påfrestning. De traumatiska händelserna ska ligga klart utanför vanlig mänsklig erfarenhet och uppfattas som outhärdlig av vem som helst. Man brukar skilja på tre olika traumatiska kriser: förlust, kränkning och katastrof. Som exempel kan nämnas misshandel, våldtäkt, krig och naturkatastrofer. Alltså livshotande händelser. När det handlar om förlust eller katastrof behöver inte personen själv ha drabbats direkt för att traumatiseras. Det kan vara tillräckligt med hot om förlust eller att en person sett en katastrof på TV. Våld i nyhetsprogram kan också antas vara skrämmande. Det är nödvändigt att bli rädd. Det är ett sätt att överleva, skydda sig och försöka motverka missförhållanden i vårt samhälle. Att ta bort upplevelserna är inte möjligt, men med rätt bemötande och i vissa fall behandling, kan det bli möjligt för den som varit utsatt att leva vidare och hitta en mening med livet.

Går det att förstå män som begränsar, förtrycker och utövar våld mot sina barn, i hederns namn? Många menar att det är omöjligt att förstå, eftersom handlingarna är så motbjudande, och att förståelse inte heller är önskvärt. Utgångspunkten i denna bok är emellertid att allting går att förstå - men att förstå inte är detsamma som att ursäkta. Att pappa är en del av livet för den man som har barn. Att vara förälder är en utmaning för alla, alltid. Men vad innebär det att pappa när man lever i ett nytt hemland och möts av olika, motstridiga krav på hur man bör tänka och agera? Den här boken utgör ett försök att förstå vad det innebär att pappa när heder är ett betydande inslag i ens liv och detta fördöms av majoritetssamhället i det nya hemlandet. Begreppet sammansättning bildar nav för förståelsen och är ett verktyg som vi kan använda för att förstå (men inte ursäkta). Om vi ser varje pappa som ett slags mosaik av olika påverkande faktorer kan vi förstå hans varande och agerande, trots att det verkar svårbegripligt. Även om varje pappa i den här kategorin är en unik individ lever han med samma livsbetingelser som många andra: han är man, hedersnormer utgör en ram för hans tankar och agerande, han lever i exil i ett för honom främmande samhälleligt och kulturellt sammanhang. Det är dessa livsbetingelser vi behöver undersöka och förstå, inte de enskilda männen. I denna förståelse kan vi finna nyckeln till framgång i integrationsarbetet. Hur hanterar människor krav och förväntningar som de upplever som svåra eller hotfulla? Hur skapas lugn och stabilitet, trygghet och beständighet, i vad som upplevs som ett kaos? Boken innehåller olika teoretiska modeller för att skapa förståelse för de män som pappar i exil med hedersnormer. Annika Theodorsson är fil.dr och lektor i statsvetenskap, verksam som forskare och lärare vid Högskolan Väst och Göteborgs universitet. Utöver sitt intresse för hedersproblematik har hon haft ett makt- och normkritiskt perspektiv i sin forskning och särskilt arbetat med normkritisk pedagogik.

Versailles 1789 en enda stor en spelhåla och ett maktcentrum där den snabbaste vägen till sex och pengar var rådande ideologi. Frankrike i övrigt livegenskap, dyrtid, umbäranden Så kom revolutionen och med den en ny tid. Då inleds den moderna politiska strid som sedan dess rasat än framåt, än bakåt. I Frihet Jämlikhet Broderskap berättar Carl-­Göran Ekerwald den franska revolutionens histo­ria på ett oupphörligt medryckande sätt. Från Bastiljens fall och kvinnornas hungermarsch, över republiken och krigen, till skräckväldet och återupprättandet av det som var utgångspunkten för revolten: penningens oinskränkta makt. UR KAJSA EKIS EKMANS FÖRORD Om det är något revolutionerna lär oss, så är det att de alltid återkommer. Idag åker vissa till skärgården medan andra städar toaletter. En dag kan situationen vändas överbord. De som åker till skärgården kommer att städa toaletter, de som städar toaletter kommer att åka till skärgården och dricka champagne. Allt som behövs är att en tillräckligt stor grupp människor bestämmer sig och lyckas genomföra det. Men trots att mänsklighetens historia är full av revolutioner, tenderar vi att se det som högst orealistiskt att en revolution skulle ske här, nu, idag. Få är de författare som kan skildra revolutioner utan att förfrämliga oss från dem. Ismail Kadaré kan det. Ekerwald kan det också. Hans bok gör att ­revolutionen inte bara framstår som möjlig, utan som fullkomligt realistisk. Men när det väl inträffar, kommer många människor att bli skräckslagna. De kommer att säga: "Visst, samhället borde vara mer rättvist! Men att göra så här ?" OM BOKEN "Jag håller för troligt att av de böcker som ges ut med anledning av revolutionsjubiléet kommer denna att bli den mest bestående, åtminstone om man ser till sådant som litterärt värde och intelligent användning av historien som samtidsspegel." Christian Swalander i Vår lösen "Det är en mycket fraîche liten bok om revolten mot förtrycket som en av de oförytterliga mänskliga rättigheterna." Per Nyström i Göteborgs-Posten "Med stilistisk briljans och en under­bar berättarförmåga hävdar Carl-Göran Ekerwald boken igenom att franska revolutionen innebar en genomgripande omvandling och början till något fullständigt nytt Han har gett oss en lysande läsvärd liten bok om franska revolutionen långt bort ifrån vad dagens modetänkare vill ha oss att tänka och säga. Bättre inkörsport till franska revolutionens märkliga värld kan inte tänkas." Sven-Eric Liedman i Dagens Nyheter

Johannes Heüman var det svarta fåret i en välkänd prästsläkt. En person det helst inte talades om. Behovet att tona ner det som skulle kunna sägas om honom var så stort att ett brev som återfanns trettio år efter hans död förstördes. Det uppenbarligen känsliga innehållet gick för alltid förlorat. Det har grämt hans nutida släkting Jarl Torgerson, men det väckte också hans nyfikenhet. Så mycket var känt att Johannes Heüman (1882-1954) var jurist och författare. Han var högersinnad och ivrade för det fosterländska. Det var också känt att han ställt till det för sig på ett vanhedrande sätt. Jarl Torgerson bestämde sig för att göra efterforskningar. Det fanns inte någon kvar i livet som kunde lämna ett tydligt vittnesmål om Johannes Heüman. Det som fanns var böcker, tidningsartiklar och annat han skrivit. Det fanns också officiella dokument, varav det mest intressanta var polisutredning och rättegångsprotokoll. Men vem var han egentligen själv, prästsonen Johannes Heüman? Vad hade han gjort sig skyldig och varför? Vem var kvinnan som, sades det, hade lockat honom i fördärvet? Jarl Torgerson är överläkare och docent i invärtesmedicin och verksam inom psykiatrin i Göteborg. Hans produktion av vetenskapliga artiklar och lärobokstexter är omfattande, främst inom fetmaområdet Han medverkar dessutom regelbundet i Sans magasin och nättidskriften Dixikon. Hans texter befinner sig då ofta i gränslandet mellan humaniora och biologi/medicin. Kännetecknande för Jarl Torgerson är hans omsorg om det stilistiska och hans djupa kunskaper i de ämnen han behandlar.

I denna bok , som är en reviderad och utökad nyutgåva, får vi följa teologen Olof Edsinger när han går i närkamp med dessa och andra frågor. I den första delen presenterar han systematiskt vad Gamla testamentet har att säga om krig i Guds namn. I den andra delen diskuterar han de många frågor och invändningar som detta väcker hos en modern bibelläsare. Som avslutning behandlas den yttersta domen och Jesu återkomst - två områden som visar sig ha viktiga kopplingar till Gamla testamentets krigsskildringar. Till nyheterna jämfört med den första upplagan hör de fördjupande avsnitten om korstågen och jihad. Även de senaste årens forskning kring retoriskt motiverade överdrifter (hyperbol) presenteras i ett avsnitt. Sist men inte minst finns ett helt nytt appendix om Israels krig mot Midjan, som de senaste åren har diskuterats mycket i media. Olof Edsinger har läst teologi på Johannelunds teologiska högskola. Han är författare till ett dussintal böcker om Bibeln och det kristna livet, och var under nio år verksam som generalsekreterare för Salt - barn och unga i EFS. På Livets Ords Förlag har han tidigare gett ut boken "Ett liv i den Heliges närhet".

Utifrån en vilja att söka samtal om samhälle och folkbibliotek har Nick Jones, bibliotekschef i Huddinge kommun utanför Stockholm, skrivit och publicerat texter i en rad olika sammanhang. Här samlas nu för första gången ett urval av hans texter. Texterna har sorterats in under tre teman: Rasism: i olika förklädnader, Platsen: i olika betydelser och Uppdraget: ur olika perspektiv. De är alla på olika sätt försök att förstå och har sin upprinnelse i de egna erfarenheterna från vardagen på folkbiblioteket. Till sin hjälp tar Nick Jones forskare och författare från en rad olika traditioner och discipliner för att blanda samman teori och praktik, till egna intressanta perspektiv på folkbibliotek och samhälle. Sagt om boken: ”Som vanligt vidgar Nick Jones den svenska biblioteksankdammen till ett helt sjösystem. Med referenser från breda forskningsområden hjälper han oss att se vårt eget dagliga arbete i större sammanhang, sammanhang som erbjuder utmaningar och stimulerar till reflektion och utvecklingsarbete.” − Lena Lundgren, mångårig konsulent på Regionbibliotek Stockholm ”I Nick Jones texter framträder folkbiblioteket som den perfekta utsiktspunkten över samhället, en plats som genomfars av vår tids alla omvandlingar, drömmar och misslyckanden. Skarpt, känsligt och initierat kastar bibliotekarien nytt ljus över aktuella ämnen i artiklar som djärvt och smidigt integrerar stor teoretisk beläsenhet, vardagsnära iakttagelser och personliga erfarenheter. Jag har länge velat se Jones texter samlade i en bok som denna och nu hoppas jag att den når många, många läsare.” − Alejandro Leiva Wenger, författare, forskare och sociolog. Se också författarens blogg: http://bibnick.wordpress.com/