Visar resultat för..."Folklivsskildringar"

Johan Anders Linder (1783-1877) var präst på Backen i Umeå landsförsamling. Han satte sin prägel på den kulturella utvecklingen i 1800-talets Umeå och var verksam som arkitekt, musiker, författare, tecknare m.m. Dessutom bidrog han med skildringar av Norsjö och Umeå samt av samernas liv. Linders magnum opus är hans självbiografiska Minnen, en handskrift omfattande ca 2800 sidor som utges i fem volymer jämte en kommentarvolym. Med denna femte volym, omfattande åren 1857-1870, avslutas själva textutgåvan. Verket är redigerat och utgivet av docent Roger Jacobsson och professor Lars-Erik Edlund.

Med utgångspunkt från entomologen Carl Fredrik Falléns beskrivning av Äsperöd vid Kivik 1821 berättar etnologen Nils-Arvid Bringéus i denna bok om herrgårdens människor och kulturhistoria från 1500-talet till våra dagar.

1816 startade Olof Jönsson Olcén tillsammans med sin bror Per ett manufakturverk vid Killeboda i Loshult. Det fungerade fram till 1859 och spred sina produkter av framför allt seldonsdetaljer till närområdet i Sydsverige. När manufakturverket upphörde tog socknens handelsmän över distributionen av vad smeder och gördelmakare tillverkade. Riktig fart på affärerna blev det, när Olof Olcéns sonson, Ino, tog tåget och under 1800-talets slut lyckade sprida Loshults tillverkningar över en stor del av Sverige med bland annat 161 järnhandlare som kunder, av vilka 22 hade sin verksamhet i Stockholm. När en spårvagnsklocka ringde i Stockholm på 1890-talet, var det mycket möjligt att Nils Mårtensson den yngre i Gräshult hade gjutit den och när en smålänning lämnade sitt land för den stora resan till Amerika var hans koffert kanske försedd med handtag, som var smidda i Loshult.

Kågeträskdagboken är tillkommen mellan 1891 och 1901. Den är skriven av systrarna Greta och Lovisa Dahlqvist på Anten-Ors gård i Kågeträsk i norra Västerbotten. I dagboken får vi en inblick i det dagliga livet på gården, med många uppgifter om husfolkets utomhusarbete under vår, sommar och höst samt kvinnornas inomhusarbete under vinterhalvåret med vävning, stickning och andra aktiviteter. Det sociala livet i byn har en framträdande plats i dagboken, och uppgifter om nattfrierier, giftermål, födslar och död dokumenteras noggrant. Själva dagboksutgåvan består av två volymer. I den första presenteras dagbokens historiska och sociala sammanhang. Där finns också register över personer, ortnamn och dialektord samt förteckningar över källor och litteratur. I den andra volymen återfinns den omfattande dagboken med tolkning och omfattande språkliga och innehållsliga kommentarer. En tredje volym behandlar de vis- och gåtböcker som sammanställdes på Anten-Ors gård under samma tid, där också systrarnas moder bidragit. Dagböckerna och vis- och gåtböckerna ger oss en spännande inblick i vardagen på Anten-Ors gård för mer än hundra år sedan.

Kågeträskdagboken. En västerbottnisk dagbok 1891–1901, II, utg. av Ann-Catrine Edlund, Lars-Erik Edlund & Ulf Lundström. Kågeträskdagboken är tillkommen mellan 1891 och 1901 på Anten-Ors gård i norra Västerbotten och är skriven av systrarna Greta Dahlqvist (1859–1947) och Lovisa Dahlqvist (1862–1938). I dagboken får vi en inblick i det dagliga livet på gården Anten-Ors. Här redovisas husfolkets utomhusarbete under skördetiden och kvinnornas inomhusarbete under vinterhalvåret med vävning och stickning. Det sociala livet i byn Kågeträsk intar en framträdande plats i dagboken. Både nattfrierier, giftermål, födslar och död finns väl dokumenterade. Dagboksutgåvan består av två volymer. I volym I, som ännu inte utgivits, får man en fördjupad presentation av dagbokens historiska och sociala sammanhang. Där finns också tre register: Personregister, Ortnamnsregister och Ordregister samt Käll- och litteraturförteckning. I volym II, som alltså nu föreligger, återges hela dagboken med tolkning och kommentarer.

Bosnians in Sweden - Music and Identity gives an extensive overview of the musical activities connected to Bosnian associations Sweden. The study is primarily related to the musical activities of the musical ensembles whose founders and members migrated from Bosnia and Herzegovina. The book is based on fieldwork and documentation of various celebrations, organised msical manifestations and the neighbouring countries and broadcatss from the Bosnian radio stations in Sweden. This study provides new insights about the important role of music and dance in migrant contexts and its findings can easily be applied on a more general level for other migrant groups.

Johan Anders Under (1783-1877) var präst på Backen i Umeå landsförsamling. Han satte sin prägel på den kulturella utvecklingen i 1800-talets Umeå, var verksam som arkitekt, musiker, författare, tecknare m.m. och bidrog dessutom med skildringar av Norsjö och Umeå samt av samernas liv. Linders magnum opus är hans självbiografiska Minnen. Handskriften omfattar ca 2 800 sidor, och utges nu i fem volymer jämte en kommentarvolym. I första volymen återfinns en beskrivning av Linders "Barna- och Ungdoms år" och hans skolgång fram till den första prästtjänsten. Därefter följer en levnadsteckning över Linders andra hustru, Fredrica Christina, utifrån hennes brev och många dikter.

Johan Anders Linder (1783-1877) var präst på Backen i Umeå landsförsamling. Han satte sin prägel på den kulturella utvecklingen i 1800-talets Umeå, var verksam som arkitekt, musiker, författare, tecknare m.m. och bidrog dessutom med skildringar av Norsjö och Umeå samt av samernas liv. Unders magnum opus är hans självbiografiska Minnen. Handskriften omfattar ca 2 800 sidor, och utges nu i fem volymer jämte en kommentarvolym. I den andra volymen, som omfattar tiden 1814-28, möter vi först Linder och hans hustru Fredrica som prästpar i Norsjö församling under nio år, och från 1823 i Umeå, där de snabbt dras in i ett rikt och livligt socialt sammanhang.

Johan Anders Linder (1783-1877) var präst på Backen i Umeå landsförsamling. Han satte sin prägel på den kulturella utvecklingen i 1800-talets Umeå och var verksam som arkitekt, musiker, författare, tecknare m.m. Dessutom bidrog han med skildringar av Norsjö och Umeå samt av samernas liv. Linders magnum opus är hans självbiografiska Minnen, en handskrift omfattande ca 2800 sidor. Denna tredje volym omfattar åren 1829-1837.