Visar resultat för..."norrländska"

Eskil Gimerus gör som 90-åring sin bokdebut i ett ämne som ligger närmast hans hjärta. Byn Bodberg i Norsjö, Västerbotten, där han växte upp och de människor och livsvillkor som fanns i början av 1900-talet. De historier som berättats och upplevts finns här återberättade i både roliga och dramatiska minnen. Familjen som har det största utrymmet har också en dramatik som Eskil odramatiskt återger. Boken ämnar att visa de förändringar som skett i förutsättningar och vardagslivet. Berättelsen utgår från den egna famlijen och leder så småningom in i ett släktträd som mynnar ut i Bodbergs grundare och familjerna i byn Bodberg.

Glesbygd präglar människors vardag på många håll i Sverige. Där läggs offentlig och privat verksamhet ner. Där minskar arbetstill­fällena och det är ofta långt till skola och sjukvård. Eftersom staden utgör norm och referens för samhällsutveckling och politiska beslut har glesbygder hamnat utanför tankekartan eller så uppfattas de en­bart som ett problem. Av vara kristen församling i glesbygder utgör en konkret utma­ning för Svenska kyrkan. Hur kan man teologiskt beskriva, tolka och förstå hur kyrkan tar form i glesbygder? Vilken betydelse har och kan kyrkan ha i dessa delar av Sverige? I den här boken får läsaren följa med teologen och forskaren Jonas Ideström till Alsen och Offerdal i Jämtland och Arvidsjaur i Lappland för att söka svar på dessa frågor. En högmässa i Glommersträsk, ett samiskt musikspel i kyrkan i Alsen, en konstnär i Moskosel och en eldsjäl i Lauker är några exempel på sammanhang och personer som boken presenterar. Ideström söker mönster i de spår som relationer mellan människor lämnar efter sig. Han samtalar med företrädare för församlingarna om kyrkans identitet och uppdrag. I sin analys lyfter han fram flera centrala teman: Relationer mellan bygd och kyrka; Förhållandet mellan centrum och periferi; Närvaro som tecken på trohet; Skogen som rum för ekonomiska näringar och möten med det gudomliga. Även om boken speglar norrländska glesbygder handlar den också om att vara kyrka på en viss plats, i en viss tid. Därmed ger författaren en konstruktiv teologisk ansats som kan vara till hjälp för alla som ställer sig frågan: Hur ska vi vara kyrka här? Jonas Ideström är forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet. Författare till boken Lokal kyrklig identitet som handlar om Svenska kyrkan i storstad, i Flemingsberg utanför Stockholm.

I elva år inträffar en rad inbrott och stölder i kyrkor, forngårdar och privata fastigheter runt om i Sverige. Stöldgodset är oersättliga antika föremål, och tjuvarna beräknas ha kommit undan med föremål värda miljoner. Efter flera år av polisarbete tycks fallet vara hopplöst, hur ska de fånga gärningsmännen om de inte kan hitta några ledtrådar? Men plötsligt får polisen ett genombrott och gärningsmannen grips, men det visar sig att motivet inte bara var pengar...Nordisk Kriminalkrönika är ett historist verk. Berättelserna och samlingarna är uttryck för den samtid som de skrevs i, och kan i enstaka fall ha föråldrat eller kontroversiellt innehåll. Eventuellt stötande material är inte uttryck för förlagets hållning. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Eskil Gimerus gör som 90-åring sin bokdebut i ett ämne som ligger närmast hans hjärta. Byn Bodberg i Norsjö, Västerbotten, där han växte upp och de människor och livsvillkor som fanns i början av 1900-talet. De historier som berättats och upplevts finns här återberättade i både roliga och dramatiska minnen. Familjen som har det största utrymmet har också en dramatik som Eskil odramatiskt återger. Boken ämnar att visa de förändringar som skett   i förutsättningar  och vardagslivet.  Berättelsen utgår från den egna famlijen och leder så småningom in i ett släktträd som mynnar ut i Bodbergs grundare och familjerna i byn Bodberg.Eskil Gimerus gör i denna bok sin debut som 90-åring. Eskil har levande nedtecknat sina upplevda minnen och historier som berättats i glesbygdsmiljö. Uppvuxen i den västerbottniska berättartraditionen har Eskil en historetalang som visar sig här i pränt.