Visar resultat för..."svenska hem"

Tiden är förbi när trädgårdslandet skulle gömmas på baksidan av huset. Med odlingsintresset på topp över hela Sverige har det börjat spira en önskan att kombinera grönsaker med blommor, så att man kan njuta lika mycket av färgprakten som av den egna skörden.

Samodlingen har också en annan fördel: den jord som grönsakerna trivs i är också den bästa för sommarblommor. Låt kålen få sällskap av rosenskära, sallaten av tagetes och störbönorna av luktärtor. Täck potatislandet med blommande krasse efter skörd och kanta gångarna med drivor av petunior.

Konsten att samodla blommor och grödor har länge varit etablerad i Frankrike, därav namnet potager, och för matintresserade fransmän är givetvis köksträdgården den naturliga samlingspunkten i trädgården. Vem kan motstå en pratstund på en bänk i sällskap av doftande örter och fladdrande fjärilar? Odlar du grönsaker och blommor tillsammans lockar du inte bara in vänner till din trädgård utan även ett rikt djurliv. Pollinatörer, fåglar och igelkottar hjälper dig att göra odlingen varierad och balanserad.  

ANETTE NILSSON, i trädgårdskretsar kallad Anette på Boäng, driver en av landets mest uppmärksammade köksträdgårdar. Familjen är självhushållande på mycket, men trädgården är så produktiv att Anette öppnar grinden till plantförsäljning några gånger om året och då vallfärdar entusiaster till den vackra skånegården.

MONIKA NORRBY är etablerad fotograf med trädgårdar som specialintresse. Hennes bilder syns ofta i alla Nordens betydande trädgårdsmagasin.

"Här finns mycket inspiration, många växtpresentationer och goda råd att hämta." Allers Trädgård

"Härlig, inspirerande, matnyttig om allt från hur du skapar den optimala jorden för ditten och datten till hur du skapar grädden på moset det fluffiga, blommande överfloret. Det här är helt klart en av årets tre bästa trädgårds-/odlingsböcker." Trädgårdsresan 

Våra hem är en manifestation av drömmar, ideal och utopier. Och vår syn på vad som är rätt och fel i hemmet har präglats av både intellektuella smakfostrare och pragmatiska politiker.

I Svenska hem berättar Per Svensson varför så många tycker att mexitegel glimmar falskt och varför vi älskar att bli arga på tumlarluddet i tvättstugan. Han berättar varför de tidiga folkhemsbyggarna trodde på städis men inte på dagis och varför svenskens våta dröm är ett stort badrum, varför vi åker till Ikea eller Bauhaus på söndagsutflykten och varför vi blivit blåsta trots att vi har dammsugare.

Detta är inte en bok om möbler, färgval och piffiga detaljer. Det är det svenska hemmets moderna idéhistoria. Det är en bok om en nation besatt att bo.

"Det blå palatset" av Anna-Carin Svanå är en fängslande samtidsroman om att hantera sorg och förlust, men även längtan efter lycka i mörka stunder. En gripande och oförutsägbar historia med mycket värme. Helhetsbetyg: 5

BTJ-häftet nr 9, 2023

Sabinas tvillingbror Ben är hennes klippa, deras bitska men kärleksfulla gnabbande är hennes ledmotiv i livet. Så är det fortfarande trots att Ben just har dött i en oförklarlig bilolycka. Nu får deras samtal äga rum i Sabinas huvud och där är det kaos. Hon är gymnasielärare men gillar inte elever, hennes sambo Axel verkar inte gilla henne och samtidigt måste hon reda ut vem som bär skulden för Bens död. Hon flyr till Bens blå hus för att läka sina sår men livet kompliceras än mer av att huset invaderas av andra vilsna varelser, som Bens expojkvän Simon och katten Sundsvall. Dessutom stryker en tonåring, tunn som ett hallonsnöre, runt huset. Vad vill hon? "Det blå palatset" är en livsbejakande roman om livslögner, sorg och försoning.

Vad händer med prestige och den inrikespolitiska debatten när en stat tar emot ekonomiska bidrag för att ställa upp med soldater i krig? Sveriges deltagande bland annat i trettioåriga kriget var helt avhängigt finansiellt stöd subsidier från Frankrike. Detsamma gällde under krigen på 1670-talet och mitten av 1700-talet.

I Subsidier berättar Svante Norrhem om det ekonomiska beroendet som Sverige stod i under så lång tid särskilt gentemot Frankrike. Hur kom detta att påverka den svenska staten, militären och det svenska samhället? Sveriges kapacitet att föra krig och att försvara sitt territorium var under större delen av 1600- och 1700-talen tätt förknippad med Frankrikes vilja att betala subsidier. Bidragen syftade till att i första hand möjliggöra militära aktioner, men också till att upprätthålla svensk försvars­förmåga genom stöd till fästnings- och skeppsbyggen.

Under inte mindre än 90 av de 166 åren mellan 1631 och 1796 tog Sverige emot subsidier av Frankrike, och somliga år även av andra stater som England, Nederländerna, Spanien och Osmanska riket. Detta satte förstås spår i riksdagsdebatter, förhandlingar och i den nationella maktbalansen. Vem tjänade på det franska stödet och vem förlorade? Vilka argument lyftes i debatten kring vänskap, heder och beroende?

Den erfarne grävreportern Thomas Kanger frilägger ett mörkt kapitel i det svenska folkhemmets historia: den systematiska vanvården av barnhemsbarn, som pågick i över femtio år och drabbade tiotusentals barn. De allra flesta har aldrig berättat sin historia, trots att de har farit illa av sina erfarenheter långt upp i vuxen ålder. Under barnhemsepoken från början av 1920-talet fram till 1980 omhändertogs över trehundratusen barn och placerades på institutioner eller i fosterhem. Syftet var, som folkhemsarkitekterna makarna Alva och Gunnar Myrdal uttryckte det, ”att höja befolkningsstockens egenskaper”. Men trots det utsattes barnen i många fall för ett besinningslöst och meningslöst lidande. Misshandel, tvångsarbete, förnedring och regelrätta våldtäkter hörde inte till ovanligheterna i deras vardag. Allt detta pågick när Sverige utvecklades till världens kanske mest välmående välfärdsstat. Men dessa barn betraktades som icke önskvärda och behandlades därefter. De vittnesmål och larmrapporter som trots allt hördes togs inte på allvar. Ingen lyssnade på de bortglömda barnen. Thomas Kangers pionjärarbete och hans reportage i SVT:s "Dokument inifrån" ledde till den statliga vanvårdsutredningen och till den slutliga upprättelsen för de drabbade, där tusentals nu vuxna och tidigare omhändertagna barn ges en kvarts miljon kronor vardera i ersättning för sitt lidande. Med en rad nya källor och vittnesmål gräver Kanger nu djupare ned i folkhemmet Sveriges bakgård under rekordåren. Genom att närstudera politiken och enskilda barnhem kommer han en hel struktur på spåren och lyckas synliggöra systematiken i de till synes enskilda övergreppen. Den här boken är ett stycke okänd nutidshistoria och ett gripande vittnesbörd från en del av vårt land som länge legat i skugga.

Vad händer med prestige och den inrikespolitiska debatten när en stat tar emot ekonomiska bidrag för att ställa upp med soldater i krig? Sveriges deltagande bland annat i trettioåriga kriget var helt avhängigt finansiellt stöd subsidier från Frankrike. Detsamma gällde under krigen på 1670-talet och mitten av 1700-talet.

I Subsidier berättar Svante Norrhem om det ekonomiska beroendet som Sverige stod i under så lång tid särskilt gentemot Frankrike. Hur kom detta att påverka den svenska staten, militären och det svenska samhället? Sveriges kapacitet att föra krig och att försvara sitt territorium var under större delen av 1600- och 1700-talen tätt förknippad med Frankrikes vilja att betala subsidier. Bidragen syftade till att i första hand möjliggöra militära aktioner, men också till att upprätthålla svensk försvarsförmåga genom stöd till fästnings- och skeppsbyggen.

Under inte mindre än 90 av de 166 åren mellan 1631 och 1796 tog Sverige emot subsidier av Frankrike, och somliga år även av andra stater som England, Nederländerna, Spanien och Osmanska riket. Detta satte förstås spår i riksdagsdebatter, förhandlingar och i den nationella maktbalansen. Vem tjänade på det franska stödet och vem förlorade? Vilka argument lyftes i debatten kring vänskap, heder och beroende?

"Det blå palatset" av Anna-Carin Svanå är en fängslande samtidsroman om att hantera sorg och förlust, men även längtan efter lycka i mörka stunder. En gripande och oförutsägbar historia med mycket värme. Helhetsbetyg: 5

BTJ-häftet nr 9, 2023

Sabinas tvillingbror Ben är hennes klippa, deras bitska men kärleksfulla gnabbande är hennes ledmotiv i livet. Så är det fortfarande trots att Ben just har dött i en oförklarlig bilolycka. Nu får deras samtal äga rum i Sabinas huvud och där är det kaos. Hon är gymnasielärare men gillar inte elever, hennes sambo Axel verkar inte gilla henne och samtidigt måste hon reda ut vem som bär skulden för Bens död. Hon flyr till Bens blå hus för att läka sina sår men livet kompliceras än mer av att huset invaderas av andra vilsna varelser, som Bens expojkvän Simon och katten Sundsvall. Dessutom stryker en tonåring, tunn som ett hallonsnöre, runt huset. Vad vill hon? "Det blå palatset" är en livsbejakande roman om livslögner, sorg och försoning.

"Det blå palatset" av Anna-Carin Svanå är en fängslande samtidsroman om att hantera sorg och förlust, men även längtan efter lycka i mörka stunder. En gripande och oförutsägbar historia med mycket värme. Helhetsbetyg: 5

BTJ-häftet nr 9, 2023

Sabinas tvillingbror Ben är hennes klippa, deras bitska men kärleksfulla gnabbande är hennes ledmotiv i livet. Så är det fortfarande trots att Ben just har dött i en oförklarlig bilolycka. Nu får deras samtal äga rum i Sabinas huvud och där är det kaos. Hon är gymnasielärare men gillar inte elever, hennes sambo Axel verkar inte gilla henne och samtidigt måste hon reda ut vem som bär skulden för Bens död. Hon flyr till Bens blå hus för att läka sina sår men livet kompliceras än mer av att huset invaderas av andra vilsna varelser, som Bens expojkvän Simon och katten Sundsvall. Dessutom stryker en tonåring, tunn som ett hallonsnöre, runt huset. Vad vill hon? "Det blå palatset" är en livsbejakande roman om livslögner, sorg och försoning.