Visar resultat för..."Fröknarna"

”På min förskola bor tre fröknar.De heter Aida, Daniel och Madde.Jag tar hand om dem varje dag.”

På Cleos förskola är det alltid vila efter lunchen. Man måste vila för att man ska orka, det säger fröknarna jämt. Så idag bestämmer Cleo att fröknarna ska få vila resten av dagen!

Allt annat kan Cleo ta hand om. Som att hälla upp mjölk, ta fram snorpapper till de som är förkylda och såklart sortera nappar, mössor, stövlar och mössor i bra högar så att fröknarna inte ska behöva leta efter allt som kommer bort hela tiden.

Det är verkligen tur att Cleo hjälper sina fröknar så att de kan få ta det lugnt!

Lär känna Cleo – en helt oemotståndligt bestämt förskolebarn!

Andra boken om Cleos förskola! Härligt humoristisk läsning med stark igenkänning för alla förskolebarn och deras vuxna. Färgstarkt, roligt och fartfyllt av favoriterna Klara Persson och Emma Göthner.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

På Cleos förskola är det alltid vila efter lunchen. Man måste vila för att man ska orka, det säger fröknarna jämt. Så idag bestämmer Cleo att fröknarna ska få vila resten av dagen!

Allt annat kan Cleo ta hand om. Som att hälla upp mjölk, ta fram snorpapper till de som är förkylda och såklart sortera nappar, mössor, stövlar och mössor i bra högar så att fröknarna inte ska behöva leta efter allt som kommer bort hela tiden.

Det är verkligen tur att Cleo hjälper sina fröknar så att de kan få ta det lugnt!

På Cleos förskola är det alltid vila efter lunchen. Man måste vila för att man ska orka, det säger fröknarna jämt. Så idag bestämmer Cleo att fröknarna ska få vila resten av dagen!

Allt annat kan Cleo ta hand om. Som att hälla upp mjölk, ta fram snorpapper till de som är förkylda och såklart sortera nappar, mössor, stövlar och mössor i bra högar så att fröknarna inte ska behöva leta efter allt som kommer bort hela tiden. Det är verkligen tur att Cleo hjälper sina fröknar så att de kan få ta det lugnt!

Lär känna Cleo – en helt oemotståndligt bestämt förskolebarn!

Alla sju böckerna i Fröknarna von Phalen-sviten samlade i en volym!

När von Phalen-sviten gavs ut på 1930-talet utlöste de skandal, bland annat på grund av sina öppna sexuella skildringar och för att de tog upp kontroversiella ämnen som homosexualtitet. De sju romanerna gav upphov till den så kallade Krusenstjernafejden och kritiserades häftigt för sina angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. I dag är serien en av den svenska litteraturens stora och mest relevanta klassiker.

Angela och Petra utgör centrum i romansviten. Känsligt och sensuellt skildrar Agnes von Krusenstjerna kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

"Intet för allt för unga flickor!" Östersundsposten, 1930

"Säkert skall den chockera och skrämma hela kolonier av avmätta kälkborgare..." Sven Stolpe, Fönstret 1930

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Där är den lilla stadsvåningens vita barnkammare med sin underbara ljusblå rullgardin. Angela älskar den rullgardinen. Den är fylld av sagans liv.

När Angela som tolvåring blir föräldralös tas hennes barndom ifrån henne. Den första tiden är full av förvirring och längtan. Men hennes unga, ogifta faster Petra tar sig an henne med en glöd som ingen kan hejda. De bosätter sig på Eka herrgård och mellan de två uppstår en sällsam kärlek. En kärlek som inte är utan syskonlika påfrestningar. Petra kan inte glömma sin stora ungdomskärlek Thomas Meller. Hon vill inte förbli utan kärleken till en man, men nu har hon ju Angela...

Angela och Petra utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen men en del kritiker såg det moderna i Agnes von Krusenstjernas böcker. Känsligt och sensuellt skildrar hon kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur. De olika delarna i Von Pahlen-serien är: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och Av samma blod VII.

En bättre kännare av kvinnors känsloliv är inte lätt att finna! Länstidningen 1931

Ett minne av hans kyssar hade förts till henne med vinden, där hon gick på trottoaren. Och hon ryste, då hon ett ögonblick såg för sig det tomma kommande året utan Angela. Petra och Angela har brutit upp från Eka herrgård och flyttat till Stockholm. Angela är sjutton år och ska gå på hushållsskola i Strängnäs. Petra fasar för ensamheten. Nu när Angela inte är ett litet barn längre blir det alltmer tydligt för Petra att hon saknar kärleken till en man. Efter en passionerad historia med en redan förlovad man har Petra, precis som av sin ungdoms kärlek, återigen blivit sviken. Den enas erotiska längtan och den andras förvandling till ung kvinna förändrar långsamt relationen dem emellan. Angela och Petra utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. Känsligt och sensuellt skildrar Agnes von Krusenstjerna kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur. De olika delarna i Von Pahlen-serien är: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och Av samma blod VII. "Intet för allt för unga flickor!" Östersundsposten, 1930 "Säkert skall den chockera och skrämma hela kolonier av avmätta kälkborgare..." Sven Stolpe, Fönstret 1930

Del tre i romansviten om fröknarna von Pahlen.

Hösten är en besynnerlig tid, sade hon. Sommaren vissnar, bladen blåsa av träden, och fåglarna flyga missnöjda till länder, där det är varmt.

Det börjar bli höst i Petras liv, skuggorna från det förflutna blir allt längre, hennes kärleksäventyr blir till upprepningar. Relationen till Tord, arrendatorn på Eka Herrgård, är inte av den passionerade sorten och Tords hysteriska hustru Adèle har även hon en älskare. Allt börjar fjärma sig från Petras ungdoms lyckodröm. Hoppet om en friare tillvaro ligger hos Angela.

Petra och Angela utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen men en del kritiker såg det moderna i Agnes von Krusenstjernas böcker. Känsligt och sensuellt skildrar hon kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

De olika delarna i Von Pahlen-serien är: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och Av samma blod VII.”En djärvt berättad historia, som skall chockera många.” Östersunds - Posten

”Ett suveränt behärskande av ämnen som aldrig förr behandlats så ingående i svensk litteratur.”Sydsvenska Dagbladet

Thomas är hemma. Thomas har kommit hem. Äntligen! Hon ville berätta för Angela om Thomas. Hon visste ju ingenting. Men så lät hon bli det, och de kom till porten vid Johannes kyrkogård utan att Petra sagt något.

Petras ungdomskärlek Thomas har kommit tillbaka till Sverige. Men det är inte Petra han dras till denna gång – utan Angela. Och Angela anar inte Petras hemlighet. På många sätt lämnar Petra och Angela nu idyllens hamn. De rör sig i bohemiska och erotiskt utlevande konstnärskretsar. Andra världskriget står för dörren och Sverige befinner sig i en tid av förändring. Snart kommer hela Europa att stå i brand.

Petra och Angela utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen men en del kritiker såg det moderna i Agnes von Krusenstjernas böcker. Känsligt och sensuellt skildrar hon kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

De olika delarna i Von Pahlen-serien är: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och Av samma blod VII.…men nalkas man dagen och dess människor – vilket Krusenstjerna oförskräckt gör – si det är tabu: dit får ingen näsa stickas! Arbetar-Bladet, 1934

I von Pahlens villa vid Nynäs strålar släkt och vänner samman för att fira midsommar. Där återförenas Angela med sin barndomsväninna Stanny och anar dennas plågsamma kärlekshemlighet. Också Angelas och Thomas Mellers kärlek slår nu ut i full blom.Besviken på männen och kärleken drömmer däremot Petra om en kvinnogemenskap, om att återvända till Eka.

I de sista delarna av Agnes von Krusenstjernas von Pahlen-serie fortsätter berättelsen om Petra och Angela. Överraskande släktband avslöjas och nya vänskaps- och kärleksrelationer inleds. Älskande par är den femte delen.

De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. Som skildrare av den förtärande passionen, utifrån den tiden och miljön ur kvinnans perspektiv, har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.De olika delarna i Von Pahlen-serien är: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och Av samma blod VII.

De sju romanerna i Agnes von Krusenstjernas serie om fröknarna von Pahlen kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. Men det var en del kritiker som förstod vad hon försökte göra. Så här kunde det låta: "En bättre kännare av kvinnors känsloliv är inte lätt att finna!" Länstidningen 1931

"Intet för allt för unga flickor!" Östersundsposten, 1930

"Säkert skall den chockera och skrämma hela kolonier av avmätta kälkborgare…" Sven Stolpe, Fönstret 1930

"Ett suveränt behärskande av ämnen som aldrig förr behandlats så ingående i svensk litteratur." Sydsvenska Dagbladet 1931

"...men nalkas man dagen och dess människor, vilket Krusenstjerna oförskräckt gör, si det är tabu: dit får ingen näsa stickas!" Arbetar-Bladet 1934

Som skildrare av den förtärande passionen, utifrån den tiden och miljön ur kvinnans perspektiv, har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur. Ett intressant stycke kulturhistoria. I sjätte delen av, Bröllop på Ekered, inträder de två tjänsteflickorna Agda och Frideborg i det äkta ståndet.

I serien om systrarna von Phalen ingår: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och del sju Av samma blod.

De sju romanerna i Agnes von Krusenstjernas serie om fröknarna von Pahlen kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. Men det var en del kritiker som förstod vad hon försökte göra. Så här kunde det låta:   En bättre kännare av kvinnors känsloliv är inte lätt att finna! Länstidningen 1931  Intet för allt för unga flickor! Östersundsposten, 1930  Säkert skall den chockera och skrämma hela kolonier av avmätta kälkborgare… Sven Stolpe, Fönstret 1930  Ett suveränt behärskande av ämnen som aldrig förr behandlats så ingående i svensk litteratur. Sydsvenska Dagbladet 1931  ...men nalkas man dagen och dess människor, vilket Krusenstjerna oförskräckt gör,  si det är tabu: dit får ingen näsa stickas!. Arbetar-Bladet 1934

Som skildrare av den förtärande passionen, utifrån den tiden och miljön ur kvinnans perspektiv, har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur. Ett intressant stycke kulturhistoria. I sjätte delen, Bröllop på Ekered, inträdde de två tjänsteflickorna Agda och Frideborg i det äkta ståndet, och i del sju, den sista delen i Von Pahlen-serien, Av samma blod, sammanförs de med Angela på Eka. Alla tre väntar barn och det blir Petra som får ta hand om dem. Petra själv förenar sig med Tord sedan denne drivits att ta livet av sin hustru Adèle.

De olika delarna i Von Pahlen-serien är: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och Av samma blod VII.

Tredje delen i romansviten som skakade 30-talets moralsverige!

Det börjar bli höst i Petras liv, men så nås hon av nyheten om att hennes gamla fästman ska återvända till Sverige. Thomas Meller är den enda man som Petra älskat, och nyheten river upp gamla sår. Samtidigt får Petra upp ögonen för Tord, arrendatorn på Eka Herrgård. Även Tords hysteriska hustru, Adèle, har fastnat för en ny man – en kringresande pastor. Det blir en händelserik höst och vinter på herrgården Eka. Angela beslutar att inte återvända till hushållsskolan, och stannar hos Petra.

Petra och Angela utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen men en del kritiker såg det moderna i Agnes von Krusenstjernas böcker. Känsligt och sensuellt skildrar hon kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

Andra delen i romansviten som skakade 30-talets moralsverige!

Petra och Angela har brutit upp från Eka herrgård och flyttat till Stockholm. Angela är sjutton år och ska gå på hushållsskola i Strängnäs. Petra fasar för ensamheten. Nu när Angela inte är ett litet barn längre blir det alltmer tydligt för Petra att hon saknar kärleken till en man. Efter en passionerad historia med en redan förlovad man har Petra återigen blivit sviken. Den enas erotiska längtan och den andras förvandling till ung kvinna förändrar långsamt relationen dem emellan.

Angela och Petra utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. Känsligt och sensuellt skildrar Agnes von Krusenstjerna kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

Första delen i romansviten som skakade 30-talets moralsverige!

När Angela som tolvåring blir föräldralös tas hennes barndom ifrån henne. Men hennes unga, ogifta faster Petra tar sig an henne med en glöd som ingen kan hejda. De bosätter sig på Eka herrgård och mellan de två uppstår en sällsam kärlek. En kärlek som inte är utan syskonlika påfrestningar. Dessutom kan Petra inte glömma sin stora ungdomskärlek Thomas Meller. Hon vill inte förbli utan kärleken till en man, men nu har hon ju Angela ...

Angela och Petra utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen men en del kritiker såg det moderna i Agnes von Krusenstjernas böcker. Känsligt och sensuellt skildrar hon kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.