Visar resultat för..."Kunskapens"

Hur formas kunskap inom vetenskap och forskning? Vilka problem finns vid kunskapssökandet? Här behandlas grundläggande filosofiska begrepp och traditioner, samtidigt som metoder för "vardaglig" forskning presenteras på ett lättillgängligt sätt.

Problematiseringen utgår från såväl klassiska som moderna vetenskapsteoretiska och filosofiska perspektiv. Syftet är att behandla dessa komplexa problem på ett översiktligt och otekniskt sätt utan att överförenkla konfliktlinjer och fascinerande problemställningar.

Denna fjärde upplaga innehåller, utöver uppdateringar och kompletteringar, bland annat ett nytt kapitel om forskningsetik samt tips på olika sätt att använda boken i undervisning, till exempel som lärobok eller handbok. De forskningsetiska frågorna behandlas såväl praktiskt, relaterat till skrivprocessen, som övergripande i ett organisatoriskt sammanhang.

Sagt om boken"Upplagan är uppdaterad och kompletterad med ett nytt kapitel om forskningsetiska frågor. Anslaget är brett och författarna lyckas väl med att förhålla sig fria i deras presentationer. I detta lämpar sig boken väl som en orientering i olika vetenskapliga traditioner och förhållningssätt för de studenter som boken i första hand riktar sig till, men den kan också läsas på mer avancerade nivåer." Bosse Forsén, BTJ nr 16, 2019.

Om författarnaPeter Sohlberg är professor i samhällsvetenskaplig vetenskapsteori vid Norges Tekniske Naturvitenskaplige Universitet (NTNU) i Trondheim och docent i sociologi vid Uppsala universitet. Han har också under en längre tid arbetat som lärare/forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Britt-Marie Sohlberg är fil. mag., leg. sjuksköterska, bitr. psykolog och har länge arbetat som vårdlärare och universitetsadjunkt vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

Universitetet har ett mäktigt och vida utsträckt förflutet. I högtidliga ögonblick brukar det framhållas som en av de samhällsinstitutioner som har den längsta obrutna traditionen. Under seklernas gång har universitetet varit ett centrum för lärdom, vetenskap och högre utbildning, men det har också kunnat anpassa sig efter nya omständigheter och förväntningar. Med ursprung i det medeltida Europa har det spritts till andra delar av världen och utgör i dag en självklar stomme i alla avancerade kunskapssamhällen.   

Kunskapens stora hus erbjuder en koncis och levande skildring av universitetets vindlande historia. Framställningen kretsar kring tre övergripande akademiska modeller som dominerade under vissa epoker och då utövade ett inflytande som ett slags föredöme för omvärlden: det latinska universitetet, det tyska universitetet och det amerikanska universitetet.   

Vår tids universitet är än i dag djupt präglade av institutionens långa historia. Den som vill orientera sig i den akademiska världen har mycket att vinna på att känna till universitetshistoriens huvudlinjer.  

Johan Östling är professor i historia, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) och Wallenberg Academy Fellow vid Lunds universitet. Han har länge intresserat sig för universitetshistoria och bland annat skrivit boken Humboldts universitet (2016). Ett annat specialområde är kunskapens cirkulation i samhället, där hans forskning har mynnat ut i verk som Humanister i offentligheten (2022) och Humaniora i välfärdssamhället (2023).

Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom ett kunskapshistoriskt perspektiv och internationella jämförelser åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende.  

I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketbokutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folk­bildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna. 

Johan Östling är historiker, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för Centrum för kunskaps­historia (LUCK), Lunds universitet. Anton Jansson är docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet samt forskare vid Centrum för kunskapshistoria i Lund. Ragni Svensson Stringberg är fil.dr i bokhistoria och verksam vid Centrum för kunskapshistoria i Lund.

Som en uppföljare till denna bok publiceras 2023 antologin Humaniora i välfärdssamhället, redigerad av Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg.

Det finns en stad i Sverige där gränsen mellan fiktion och verklighet känns tunnare än andra. En stad med hemliga sällskap, omhuldade av svårförstådda ritualer och mystiska tecken. En stad med ett anrikt universitet, där uråldrig kunskap samsas med modern och farlig vetenskap. En stad med en blodig historia, vilken hade gjort resten av Sverige oigenkännlig om den bara utspelat sig lite annorlunda.

Staden är Lund, en plats mer lovecraftiansk än de fiktiva städer H.P. Lovecraft satte sina berättelser i.

Detta är en settingbok du använder till rollspelet Call of Cthulhu Sverige. Boken börjar med Lunds historia och geografi, för att hjälpa dig som spelledare att gestalta staden.

Särskilt fokus sätts på Universitetet och livet som student, med anpassade regler för att spela studentutredare.

Boken går sedan över till att avslöja Lunds hemligheter. Vilka agendor försöker stadens kulter sätta i verket, och vilka mythosgudar tillber de? Vad finns det för mystiska artefakter och förbjudna böcker? Och varför tycks Lund vara ett nav för så många oförklarliga händelser?

Sist har boken två introduktionsäventyr: En urspråd inspark samt Uarda och den mörke farao, bägge skrivna av författarna Gabrielle de Bourg, Gunilla Jonsson och Michael Petersén.

Äventyret En ursprårad inspark fungerar som en introduktion till staden för både spelare och spelledare.  Utredarna får där i uppdrag att assistera vid en nollning och får genom äventyret en guidad tur genom Lunds olika områden och  dramatiska historia.

Uarda och den mörke farao fördjupar sig i den studentikosa spexkulturen. Utredarna deltar vid en generalrepetition av ett klassiskt spex, men riskerar att hamna öga mot öga mot en av Cthulhumytens mest fasansfulla makter.

Till kunskapens försvar är en analys av den svenska skolans utveckling från mitten av 1900-talet fram till i dag. Under denna tid har både synen på kunskap ändrats och skolans kvalitetsstödjande regelverk avvecklats. Med 1990-talets kommunalisering av lärarna och införandet av ett system med elevpeng försattes skolan i ett successivt förfall och politiska blockeringar har därefter omöjliggjort mer verkningsfulla reformer.

Förslag på hur vi kan resa oss från detta förfall och hur skolan kan få återupprättelse ges i bokens avslutande del. Kunskapssynens betydelse är ett tema som löper som en röd tråd genom hela Larssons skildring, eftersom det är av högsta vikt för hur en skola kan och bör vara.

Hans Albin Larsson är professor emeritus i historia och utbildningsvetenskap.

Sagt om boken:

"Larsson synliggör orsaker till att lärarnas kärnuppdrag alltmer har urholkats. Han visar på hur kommunaliseringen av den svenska skolan och den efter millennieskiftet allt tydligare tilltagande ekonomismen haft påtaglig inverkan på den svenska skolans kunskapssyn och kärnuppdrag. I bokens avslutande del ger Larsson konkreta förslag på hur skolan kan få återupprättelse. En rik referens- och notförteckning ger läsaren goda möjligheter till ytterligare fördjupning."Helhetsbetyg: 4.Elisabeth Jönsson, BTJ-häftet nr 22, 2022

Sofia och Agnes har återvänt från Andra sidan, med osynliga sår och en känsla av förlorad riktning. Lugnet blir kortvarigt. Dioda, en mörk kraft utsänd från Andra sidan, strävar efter Kunskapens källa och skyr inga medel för att uppnå sina mål.  

I denna avslutande del av trilogin, blir systrarna Sofias och Agnes förmågor satta på det svåraste provet hittills. Med ett ofrivilligt uppdrag, en mystisk ö som visar sig vara nyckeln till Kunskapens källa, och ett väktarskap som ingen bad om, måste de kämpa inte bara för sin egen överlevnad utan också för att skydda gränserna mellan världarna.  

Kan de stoppa Dioda och de övernaturliga krafterna från Andra sidan, eller kommer mörkret att svepa över allt de håller kärt?  

"Kunskapens Källa" är den episka avslutningen på trilogin om Andra Sidan, där kampen mellan ljus och mörker når sin kulmen och där varje beslut väger tungt. En fängslande berättelse om mod, vänskap och priset av att behärska krafter som sträcker sig bortom det synliga.

Sagt om Cecilia Johanssons två tidigare böcker i serien om Andra Sidan.Jag sträckläste den här boken för den var omöjlig att släppa ifrån sig. Den innehöll en hel hög av känslor, spänning, vänskap och kärlek, en bra blandning av realism och fantasy. @bokdaling

Cecilia Johanssons debutroman Den vilsna världen är en riktig bladvändare och den första delen av tre om Sofia och den parallella världen. BTJ-HÄFTET NR 2, 2021. LEKTÖR CHARLOTTE NORDENFELT

Vilken bladvändare! Jag är imponerad över att det är författarens debut och jag ser fram emot att läsa mer. @tinaeh