Visar resultat för..."Människor går"

Damma av ditt skissblock och släpp fram din kreativitet på nolltid! Att rita snabba skisser är ett sätt att göra tecknandet till en del av din vardag, och att fort kunna dekonstruera ansikten och figurer omkring dig.

Skissa på fem minuter gör det möjligt att skapa en fin teckning snabbt enkla skisser är ett perfekt sätt att värma upp och att lägga grunden för en mer detaljerad bild.

Varje uppslag innehåller fem tips och idéer från experter, liksom exempel på fantastiska femminutersteckningar som ger mängder av inspiration.

Boken täcker ämnen som hur man väljer ett lämpligt objekt, hur man fångar rörelse, och hur man skildrar någon på avstånd. Du får lära dig om perspektiv och hur man avbildar svåra drag som armar, näsor och hår. Dessutom får du förkovra dig i olika tekniker som underlättar för din nya tecknarhobby.

I samma serie finns även Arkitektur.

Den senare delen av 1800-talet var en händelserik tid i Norrland. Skogsbruk och gruvhantering tog fart och befolkningen växte. Tillgången på jordbruksmark blev allt knappare och under svagåren drabbades många av svält. Många migrerade till USA. I de tidigare tämligen öde skogarna blev det liv och rörelse och arbetskraft kom från andra länder. Många fick välbetalda arbeten i skogen och industrin och lämnade därför jordbruket. Samtidigt utökade staten sitt markinnehav som bemannades med jägmästare och kronojägare som förvaltade och bevakade. Byarnas jaktmarker inskränktes och brott mot jaktstadgan beivrades. Misstron mot myndigheter stärktes.

Den dåliga respekten för jaktstadgan och ökad jakt och fångst ledde till att bävern och vildrenen utrotades och älgen blev ytterst sällsynt. Genom jaktvårdsföreningar, jaktarrenden och utplanteringar försökte man förbättra situationen. Framstegen kom, men sakta.

Författaren Kjell Danell har i sitt arbete utgått ifrån revirförvaltarnas detaljerade årsrapporter och genom denna rikt illustrerade bok får läsaren en god och levande bild av levnadsvillkor, djurliv och jaktmetoder. 

Utges i samverkan med Kungl. Skytteanska Samfundet. Acta Regiæ Societatis Skytteanæ nr 84.

Socialt arbete med äldre människor – att se både utmaningar och möjligheter handlar om ett socialt arbete som ser chanser till handling och förändring. Denna bok lyfter fram de många möjligheterna inom socialt arbete för äldre, samtidigt som den erkänner och adresserar de allvarliga problem som många äldre står inför.

Boken belyser sociala problem hos äldre som skuldsättning, långvarigt missbruk, hemlöshet, våld i nära relationer, brottsutsatthet och psykisk ohälsa. Vidare ämnen som berörs är exempelvis vad det innebär att åldras med adhd, sexuell hälsa samt hur det ur ett professionsperspektiv är att arbeta med äldre personer. Med bidrag från experter inom fältet och akademin ger boken insikter och inspiration till hur socialt arbete kan ge mening och förbättra livsvillkoren för äldre människor.

Genom att blanda forskning och erfarenheter från fältet, visar boken hur socialt arbete kan göra skillnad – från att hjälpa en person att gå från hemlöshet till ett stabilt boende, till att stödja någon i att övervinna ett långvarigt missbruk.

Boken vänder sig till studerande på kurser inom socialt arbete men också närliggande vård- och omsorgsutbildningar, samt yrkesverksamma som kommer i kontakt med äldre personer i sitt arbete.

Sagt om boken"Förtjänstfullt varvas forskning med erfarenheter från praktiskt socialt arbete på ett utomordentligt överskådligt sätt. Figurer, tabeller och faktarutor bidrar på ett förtjänstfullt sätt till ökad förståelse i ämnet. Yrkesverksamma som i sitt arbete möter äldre kommer att ha ovärderligt stöd av boken, liksom studenter i socialt arbete samt i vård- och omsorgsutbildningar. Antologin belyser såväl utmaningar som möjligheter på ett ytterst vederhäftigt och inspirerande sätt."

Maria Fridstjerna, lektör, BTJ-häftet nr 6, 2025. Helhetsbetyd 5.

Om författarnaBokens huvudredaktörer är Hanna Mac Innes, Göteborgs universitet och Göteborgs stad och Helena Bjurbäck, Linköpings universitet och Göteborgs stad.

Bokens övriga författare är Anna Olaison, Davor Vuleta, Elin Nilsson, Eva Norström, Johan Magnusson, Lena Östlund, Klara Hradilova Selin, Kristina Gustafsson, Linnéa Åberg, Linn Sandberg, Lotta Borg Skoglund, Marcus Knutagård, Monica Sellgren Karlsson, Olivia Liahaugen Flensburg, Palle Storm, Suzann Larsdotter, Tomas Lindroth, Torkel Richert och Åsa Alftberg.

Lars Gustafssons samhällsfilosofiska betraktelser är fortfarande egendomligt aktuella och frågeställningarna lika relevanta. Och så är det med många andra av Lars Gustafssons korta prosatexter. Hans texter har påverkat det offentliga samtalet i Sverige under fyra decennier. Och de fortsätter att påverka.

Lars Gustafsson, född 1936, debuterade 1957 med romanen Vägvila och har sedan dess utkommit med ett åttiotal böcker, däribland romaner, diktsamlingar och essäsamlingar.

Landskapets långsamma förändringar publicerades första gången 1992.

Jennie Dielemans debuterar med en roman om sakernas tillstånd. Det handlar om fem familjer från en förort utanför Stockholm, en del uppfuckade, andra inte, som försöker få livet att gå ihop. Petri Koskela hittar dyrbara instrument ute i skogen och det ser djävligt ljust ut. Hans mamma Leena, en kedjerökande nykterist som är övertygad om sin egen förträfflighet, ska få se. Cornelis Schilders i huset bredvid samlar för första gången sina barn för att fira en storslagen julafton. Men så ställer han den där förbannade frågan. Grekiska föreningen har skaffat en gigantisk teve och för första gången sen zigenar-Ronny jagade honom längs allén för arton år sen, börjar Jannis Stafilakis känna att han lever. Och så familjen Azadousts äldste son Khosro. Han, en iransk prylbög, får in cash på att ta hand om en sosse, som har varit förlamad sen åttitalet. Men vad är det som får Khosro att iförd en rosa kanindräkt storma in på OnOff och hota personalen? Jennie Dielemans är frilansjournalist och har arbetat med tidningar, radio, och teve i snart tio år. Tidigare har hon givit ut den kritikerrosade faktaboken Motstånd tillsammans med Fredrik Quistberg.

I Wilhelms dagbok hamnar vi mitt i en västgötsk vardag på 1850-talet. Dagboksförfattaren Wilhelm Robsahm var född 1819 och i början av 1850-talet alltså drygt 30 år gammal. Hans berättelser utspelar sig i Skaratrakten och handlar om jakt och fiske, om arbete och fritid, om natur och kultur och inte minst om de kontakter som dessa aktiviteter skapade.

I varggropen på Ardala backar fångar Wilhelm Skaraslättens kanske sista vargar, men också rävar – och hundar. Andra jaktberättelser handlar om hans tävlan med svårfångade harar och om en relativt omfattande fågeljakt. Han ägnar sig också åt fiske. Fiskarterna är många och fiskemetoderna ändå fler. Wilhelms dagbok väcker viktiga och aktuella frågor om skillnader – och likheter – mellan dåtidens och dagens jakt, fiske, djursyn, miljö och naturupplevelse.

Wilhelm var bland annat arrendator på Rasefors såg i Ardala och förvaltare på herrgården Entorp. Både tidig industrialisering och jordbrukets modernisering fångas i dagbokens notiser. Här möter man också Wilhelms ”fritid” med täta hembesök hos vänner, krogbesök på gästgivargården och ”spektakelbesök” inne i Skara. Wilhelm Robsahm bodde på landet men hans liv framstår knappast som lantligt. I hans vardag finns tydliga borgerliga och urbana inslag. Wilhelms dagbok synliggör ett lantligt skikt som sällan tidigare uppmärksammats i historien. Det handlar om män som varken var jordägare eller jordbrukare, utan i stället hade titlar som bokhållare, inspektor, förvaltare, arrendator, gästgivare, handlare och länsman. Wilhelm och hans kamrater representerar en lantlig medelklass som behöver lyftas in i historieskrivningen.

Wilhelm Robsahm skrev sannolikt dagbok under större delen av sitt liv men i dag finns bara fyra årgångar bevarade på Riksarkivet i Stockholm. I Wilhelms dagbok publiceras två årgångar – 1855 och 1860 – av dagboksanteckningarna i sin helhet. I de inledande kapitlen sätts dagboken in i sitt tidsmässiga, geografiska och sociala sammanhang.

Britt Liljewall är historiker och har stor erfarenhet av att utforska självbiografiskt källmaterial. Hon har tidigare behandlat bondedagböcker, folkliga levnadsminnen och brev. År 2017 gav hon ut Vackra dagboken, som bygger på Wilhelms far Carl Henric Robsahms dagböcker. Nu är det dags att också publicera och analysera sonen Wilhelms dagbok.

Kor och människor som arbetade med kor var självklarheter på 1800-talets svenska landsbygd. Samtidigt utvecklades industrin och urbaniseringen tog fart. Den mejerimarknad som då växte fram påverkade också korna som nu utfodrades bättre, flyttades in i nya ladugårdar och omhuldades för sin betydelse för landets export och det pågående samhällsbygget. Här visar författaren att det också fanns ett stort antal besättningar med en eller två kor som ägdes av landsbygdens obesuttna, människor utan möjlighet att odla eller köpa det foder som var nödvändigt för produktion av ett överskott att sälja. Där bedrevs nötkreatursskötseln under resursknappa förhållanden med undernärda kor och hårt arbetande kvinnor och med så låg mjölkavkastning att det var svårt att ens täcka hushållets behov. I det dåtida landsbygdssamhället bedrevs således, ofta sida vid sida, olika former av boskapsskötsel med stora skillnader mellan de konkreta förhållandena för djur och människor.

Carin Israelsson är agrarhistoriker och agronom med stor erfarenhet av dagens vardagsarbete med mjölkkor.