Visar resultat för..."Medelålders"

När en kvinna fyller fyrtio tappar hon per automatik i status. Detta är upplevelsen i mången kultur- och identitetspolitisk debatt: kvinnor i medelåldern och uppåt talas om som sämre människor, som ansiktena utåt för intolerans och självberättigande. Det är helt enkelt något med en kvinna som i samhällets ögon inte längre anses ung som upprör. I ”Haggor” går Victoria Smith på ett skarpsynt och humoristiskt sätt igenom hatet mot äldre kvinnor genom historien och inom olika teman, som skönhet, sex, arbete och politik; och varför tidigare epokers häxprocesser visade på en misogyni som går igen än idag.

Ungdomens dagar är passé men det är inte dags att ge upp riktigt än.

Du sliter i hemmet och på jobbet, för det är så man gör för att få det att fungera. För dig, och för alla som vistas i ditt hem och på din arbetsplats.

Du tjatar hål i huvudet på dina barn, men det är ju bara för att du vill att även de ska bli fantastiska medelålders individer så småningom.

Du är just nu mänsklighetens stöttepelare, livserfaren och fortfarande hyfsat full av kraft. Utan dig så skulle allting bryta samman.

Och när du så slitit färdigt med vardagens måsten så visar du hur en världsmästare på livsnjutning jobbar.

Den här boken är tillägnad dig ... MEDELÅLDERS HJÄLTE.Denna pekbokbok är den perfekta presenten till den medelålders hjälten. Boken som om den haft sidnumrering börjat på sidan 35. Här finner du vardagliga självklarheter som "Njuta bönan", "Klättra tvättberget" och "Swisha glinen", allt ackompanjerat av humoristiska illustrationer.

"Bästa pekboken någonsin!" - Tyresö Bokhandel "Lagom ansträngande läsning." - Medelålders man "Pekbok för medelålders hjältar är en humoristisk bok i samma format som pekböcker för barn men med ett helt annat innehåll. Många skratt utlovas! Perfekt gå bort-present eller liknande!" - @inspoforskola

Medelålders Plus är tillbaka med den åttonde samlingen seriestrippar om det populära pensionerade paret, som lever i godan ro. Man bjuder hem vänner på lunch och försöker montera IKEA-möbler. Offertingenjören träffar gamla arbetskamrater och filosoferar över livets gång.Ett nytt barnbarn föds och som vanligt oroar sig paret för hur det ska gå för sonen Sebastian, som nu surfar på andra sidan jordklotet. Serien Medelålders Plus går i många svenska dagstidningar, bland annat DN, och har en entusiastisk läsekrets, som känner väl igen sig i parets liv.

Åren går och paret Medelålders Plus börjar bli Plus Plus. Barn och barnbarn ser de numera mest på Instagram. Offertingenjören tröttnar på sina gamla kompisar och börjar istället spela bridge med flörtiga Sivan, som han snabbt blir förtjust i. De tar långa promenader, arm i arm. Hans fru löser korsord och umgås med väninnan Maj-Britt och lyssnar till hennes tirader om sambon Gunnar. Han har så många barn och gamla fruar att han inte kan minnas alla, nu när han blivit äldre och lite virrig i plymen. Och ska paret köpa sommarstugan i Flen eller inte?

När en kvinna fyller fyrtio tappar hon per automatik i status. Detta är upplevelsen i mången kultur- och identitetspolitisk debatt: kvinnor i medelåldern och uppåt talas om som sämre människor, som ansiktena utåt för intolerans och självberättigande. Det är helt enkelt något med en kvinna som i samhällets ögon inte längre anses ung som upprör. I ”Haggor” går Victoria Smith på ett skarpsynt och humoristiskt sätt igenom hatet mot äldre kvinnor genom historien och inom olika teman, som skönhet, sex, arbete och politik; och varför tidigare epokers häxprocesser visade på en misogyni som går igen än idag.

En hyllning till alla oss vanliga trettiåttaplussare med funderingar kring män och ungar, jobb och dammsugare, nu och då, celluliter, toalettlock, blodvallningar och otrohet. Väninnor, mammor, mormödrar, hustrur, systrar, döttrar. Uppsluppna eller småtråkiga, rara eller bitchiga, helgalna eller bara lite knäppa. Sådär som vi är...

Det här är en bok om oss som inte har klättrat uppför K2, med eller utan syrgas. Som inte har ägnat våra liv åt lusiga gorillor i dimhöljda berg. Som aldrig skulle bli inbjudna till Oprah Winfrey för att berätta om våra sagolika äventyr, medan miljonerna från de spökskrivna memoarerna bara rullar in. Nej, det här handlar om oss alldeles vanliga medelålders kvinnor – vi som hade en ljusnande framtid på femti- sextitalet, och som nu sitter där framför teven med en burk rynkkräm i ena handen och ett dammsugarmunstycke i den andra och undrar vad det var som hände. Varför blev det så här ? Är allting för sent nu ? Tja, vem vet. Kanske det tvärtom är så att stunden äntligen är inne … att frälsa världen ? Eller åtminstone oss själva ? Nej, några svar får du förstås inte här – men du har i alla fall något att läsa medan du funderar.

"Köp en, köp två! Ge bort den ena till åldersnojiga väninnan, behåll en, plocka fram den när du själv drabbas av åldersnoja. Den hjälper, jag lovar."Maja Ögren, Norra Skåne "Hennes drastiska kvinnohumor får en att ömsom fnissa hysteriskt, ömsom att sätta i halsen."Margareta Hägglund, Tara

En (nästan) oumbärlig handbok för den medelålders kvinnan

Nja, fast någon handbok är det väl egentligen inte. Men många avskräckande exempel får man, och tips. Vi som har varit med ett tag vet ju att lycka kan vara så mycket mer än att vandra bort mot solnedgången omslingrad av den ende rätte. Som att vara en god människa, till exempel, eller för all del en dålig också. Att ha ett meningsfullt jobb att gå till, eller att strunta i att gå till. Ja, det kan till och med vara att bli av med de där hemorrojderna som plågat en så länge, eller en äkta man. Och att lyckan liksom olyckan kan bida sin tid, lurpassa på oss. En dag kanske det bara behövs en bagatell, låt säga en oförutsedd tub räkost, för att få hela tillvaron att kantra och bli början till något nytt och underbart.

Eva Halldinger har tidigare utkommit med Oss medelålders kvinnor emellan (2002), Alla livets små djävligheter (2003) samt Komma rätt, komma fel och komma till punkt (tillsammans med Lynne Truss, 2005).

Vad denna (nästan) oumbärliga handbok kan ge dig råd om:

Hur du kan rädda ditt äktenskap med hjälp av mördarsniglar.

Så löser du klimatfrågan vid strippstången.

Hur du överraskar dig själv med ett surprise party!

Vad du bör odla inför värderingen av ditt hus.

Hur man genom ett brutalt våldsdåd kan rädda sina kära och samtidigt få lite sällskap på gamla dar.

Det här handlar om oss alldeles vanliga medelålders kvinnor. Vi som hade en ljusnande framtid någon gång på femti- sextitalet och som nu sitter framför teven med en burk rynkkräm i ena handen och ett dammsugarmunstycke i den andra och undrar vad det var som hände. Varför blev det så här? Är allting för sent nu? Eller är det kanske tvärtom, att stunden äntligen är inne att frälsa världen? Eller åtminstone oss själva? Nej, några svar får du inte här - men du har i alla fall något att läsa medan du funderar.

Vem orkar lyfta blicken mot livets stora mirakel, när vardagens alla små djävligheter ständigt kräver hela vår uppmärksamhet? Kan man lära sig? Gå på kurs? Nej. Men det finns tröst i att vi inte är ensamma, att vi är många som snubblar fram i tillvarons gyttjiga uppförsbacke. Och har inte all kreativitet och alla goda uppfinningar spirat just ur saker som sket sig? Av ren och skär nödvändighet? I denna glada förvissning får du nu möta dem här, dina medsystrar och medbröder från de missade chansernas och de tappade vantarnas land.

”Den lyckligaste dagen i Ingrid Harnesks liv började en tidig majmorgon, då hon vaknade och mindes att hon fått sitt andra barn. Hon låg ensam i ett litet rum med ljusa väggar, och solen sken redan utanför det höga fönstret med gula draggardiner som skänkte luften därinne en mystisk varm färg. En smula förvirrad såg hon sig först omkring i det främmande rummet, gjorde ett försök att resa sig på armbågen men föll genast maktlös tillbaka. Och då kom hon ihåg. Hon hade fött ett barn dagen förut i morgongryningen.”

Eva Berg, 1904-1980, var författare och översättare som skrev nyanserade kvinnoskildringar och senare i sitt liv behandlade livsåskådningsfrågor. Medelålders man utkom för första gången 1937.

Mot nya djärva mål heter den nionde boken om paret Medelålders Plus. Men inte är det några nya mål. Inte djärva heller, säger offertingenjören. Det är falsk varubeteckning. Som vanligt försöker han göra så lite som möjligt och undvika utmaningar. Hans fru håller humöret uppe med hjälp av korsord och krukväxter. Det dricks mycket kaffe och understundom diskuteras de stora livsfrågorna: Vad ska allt vara bra för egentligen. Och att åldras är inte för roligt. Å andra sidan är det lugnare än att vara ung. Barnen är inte till någon större glädje, men barnbarnen är rara och väninnan Maj-Britt har flyttat ihop med en karl till slut. Och han prasslar så hemtrevligt med tidningen. Livet skildras på ett småputtrigt och humoristiskt sätt och det är lätt att känna igen sig. 

Ester Nilsson är tillbaka. Även denna gång handlar det om kärlek, vänskap, relationer - och hopp. När Ester dök upp förra gången delades läsarna i två läger: de som tog henne till sig, och de som undrade vad hon höll på med.

Tiden har nu gått. Ester och väninnorna tar fortfarande kärleken på största allvar. När Ester möter en ny man vårdar hon ömt deras kärlek fastän hon vet att inget världsligt består. Lotta däremot vet inte vad hon vill med sitt förhållande. Även övriga deltagare i den berömda väninnekören brottas med kärlekar, vänskap och familj.

Här träder också männen fram, med sin vånda, längtan och undran inför kvinnornas konstigheter. Män och kvinnor är en brett upplagd roman om liv och kärlek i vår tid, en tid som man kan stå oförstående inför men är dömd att leva i.

Ester Nilsson är tillbaka. Även denna gång handlar det om kärlek, vänskap, relationer - och hopp. När Ester dök upp förra gången delades läsarna i två läger: de som tog henne till sig, och de som undrade vad hon höll på med.

Tiden har nu gått. Ester och väninnorna tar fortfarande kärleken på största allvar. När Ester möter en ny man vårdar hon ömt deras kärlek fastän hon vet att inget världsligt består. Lotta däremot vet inte vad hon vill med sitt förhållande. Även övriga deltagare i den berömda väninnekören brottas med kärlekar, vänskap och familj.

Här träder också männen fram, med sin vånda, längtan och undran inför kvinnornas konstigheter. Män och kvinnor är en brett upplagd roman om liv och kärlek i vår tid, en tid som man kan stå oförstående inför men är dömd att leva i.

Bokens namnlösa antihjältinna tar sig an sin medelåldersnoja rakt upp och ner - genom att dyka rakt ner i den. I de återkommande terapisamtalen vandrar tankarna så hon knappt hinner koncentrera sig på terapin. Från klimakteriets fasor till byxors passform och männen och deras kroppar

Boken handlar om det som fler än en medelålders kvinna tänker på och talar om när livet pockar på sammanräkning av det som i verkliga livet har mening.

”Egentligen är jag en rätt tråkig människa som jobbar i princip all min vakna tid, men en del av mig återfinns i berättelsens huvudperson - även jag är ensamstående och förmodligen på väg att bli en crazy catlady, men har inte riktigt nått dit ännu. Hoppas jag.

Jag pratar mycket med mina väninnor om hur det är att åldras och om åldrandets så kallade biverkningar. Och de här samtalen kan vara rätt så öppenhjärtiga och inte alltid så rumsrena. Samtidigt är det den typen av samtal som förs mellan många andra medel­ålders kvinnor. Är de logiska? Inte ett dugg, men de finns där lika väl.? ?Jag tror att igenkänningsfaktorn är hög.”

Mia Landell jobbar sedan många år tillbaka som verksamhetschef på en Brottsofferjour. Sedan några år tillbaka skriver hon också en blogg, Brottsofferbloggen, som tar upp brottsoffer­relaterade ämnen. Den här boken däremot är något helt annat.

Hon är 53 år och har en stor familj bestående av barn, svärsöner och barnbarn. Ett av dem är hennes biologiska barn, de andra har en gång varit familjehemsplacerade hos henne men kommit att bli hennes döttrar de också.

Bokens namnlösa antihjältinna tar sig an sin medelåldersnoja rakt upp och ner - genom att dyka rakt ner i den. I de återkommande terapisamtalen vandrar tankarna så hon knappt hinner koncentrera sig på terapin. Från klimakteriets fasor till byxors passform och männen och deras kroppar

Boken handlar om det som fler än en medelålders kvinna tänker på och talar om när livet pockar på sammanräkning av det som i verkliga livet har mening.

”Egentligen är jag en rätt tråkig människa som jobbar i princip all min vakna tid, men en del av mig återfinns i berättelsens huvudperson - även jag är ensamstående och förmodligen på väg att bli en crazy catlady, men har inte riktigt nått dit ännu. Hoppas jag.

Jag pratar mycket med mina väninnor om hur det är att åldras och om åldrandets så kallade biverkningar. Och de här samtalen kan vara rätt så öppenhjärtiga och inte alltid så rumsrena. Samtidigt är det den typen av samtal som förs mellan många andra medel­ålders kvinnor. Är de logiska? Inte ett dugg, men de finns där lika väl.? ?Jag tror att igenkänningsfaktorn är hög.”

Mia Landell jobbar sedan många år tillbaka som verksamhetschef på en Brottsofferjour. Sedan några år tillbaka skriver hon också en blogg, Brottsofferbloggen, som tar upp brottsoffer­relaterade ämnen. Den här boken däremot är något helt annat.

Hon är 53 år och har en stor familj bestående av barn, svärsöner och barnbarn. Ett av dem är hennes biologiska barn, de andra har en gång varit familjehemsplacerade hos henne men kommit att bli hennes döttrar de också.

Boken handlar om existentiella val som en medelålders kvinna ställs inför efter att ha fått en Alzheimer-diagnos. Enda förankringspunkt hon hittar är sina minnen som hon sedan länge tryckt ner och förseglat inom sig. Hon bestämmer sig för att skriva ner dem i ett försök att bevara något av sig till sina tre barn efter hennes bortgång. Samtidigt som hon finner tröst i skrivandet och berättar om den otrygga barndomen i 80 talets Turkiet med en politiskt aktiv far i den kurdiska kampen, börjar hon ta kontroll över sjukdomens förutsägbara utgång och beställer en enkelbiljett till en klinik i Amsterdam.I "Jag måste minnas" skildrar Havin Düzgün smärtsamma dilemman i förgängligheten. Författaren är medelålders trebarnsmamma och civilingenjör med kurdiskt ursprung. I denna debutroman väver författaren in platser och händelser från sitt eget förflutna med fiktiva inslag där fokusen är människans existentiella villkor.