Visar resultat för..."Rydsholm Gösta Gustaf-Janson"

”Allt efter som middagen fortskred kom Henrik underfund med, att han inte trivdes så illa med sin gamle kamrat. När de flyttat ut i kaféet och sutto vid punschen, trivdes han tvärtom alldeles utmärkt. Han tyckte sig erfara, hur vänskapen från fordom blev levande igen, han kände nästan ett slags ömhet för mannen bredvid sig. Det var tryggt och lugnt i hans sällskap, den varma stämningen väckte hos Henrik en önskan att tala ut, han började förnimma ett oklart behov att anförtro sig till den andre. Det skulle aldrig ha fallit honom in att komma med några förtroenden till sina vanliga umgängesvänner, men här tillsammans med en gammal kär skolkamrat var det något annat. Utan att han egentligen visste av det, började han helt oförmedlat berätta om sig själv.”

Gösta Gustaf-Janssons (1902-1993) debutroman Rydsholm utkom för första gången 1927. Han fick sitt genombrott på 1930-talet och byggde efter en comeback på 1950-talet upp en stor läsekrets under de närmsta decennierna. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

Det är år 1936. De olympiska spelen äger rum i Berlin, och Martin Bölow, den alltid lika framgångsrike affärsmannen, bjuder sina grannar på en tur dit. Samtidigt ökar oron i världen och snart bryter kriget ut. I De långa lömska kiven når kriget det skyddade Rydsholm – ända in i äktenskapen. De långa lömska kiven är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Det är den fjärde delen av fem i en serie som består av Då oskulden och friden, Då lasten var en häxa, I sommarens friska vind, De långa lömska kiven och Tungt i den branta backen.

Det är 1923 och Gösta Gustaf-Janson återvänder till det Rydsholm han senast skildrade i Då oskulden och friden. Familjerna Ehrendorf, Hjodin och Bölow står även denna gång i centrum för handlingen. Häradshövdingen har bekymmer med en förskingrande släkting. Bölow, "gulaschen", gör djärva affärer både hemma och i valutakraschens Tyskland. Hans syster Beatrice – enligt elaka tungor en lastens häxa – dyker oväntat upp och gör skandal. Ungdomarnas problem ligger mest på det erotiska planet. Det rör sig om Kärleken, både den med stort K och med ganska litet. Då lasten var en häxa är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Det är den andra delen av fem i en serie som består av Då oskulden och friden, Då lasten var en häxa, I sommarens friska vind, De långa lömska kiven och Tungt i den branta backen.

Vi befinner oss i den så kallade gulaschtiden, då några människor blev hastigt rika medan andra lika snabbt blev ruinerade, en tid av starka motsättningar mellan fattiga och rika, mellan konservativ överklass och en mera diffus underklass. Året är 1922. Tre familjer står i skildringens centrum och de ger tillsammans ett tvärsnitt av villasamhället Rydsholms sociala struktur. Överst befinner sig häradshövding Ehrendorf, industripamp och patricier. Närmast kommer byråchef Hjordin, i grunden en bra människa men en principryttare, som aldrig tvivlat på att ett kok stryk är en nödvändig ingrediens i en framgångsrik barnuppfostran. Slutligen nederst på skalan direktör Bölow, en selfmade man som med orätt får ta platsen som gulasch. Då oskulden och friden gavs ut första gången 1968 är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Serien består av Då oskulden och friden, Då lasten var en häxa, I sommarens friska vind, De långa lömska kiven och Tungt i den branta backen. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

”Robert satte sig till rätta längst bak i första vagnens rökkupé och drog några djupa andetag. Luften var tjock och instängd, den verkade avslagen och begagnad, och han tänkte på vad Charlie brukade säga – att ingen tågodör i världen gick upp mot den exklusiva, sötaktiga direktörslukten på Rydsholmsbanan.” Romanen Goda vänner trogna grannar gavs ut första gången 1955 och är en fristående del av böckerna om orten Rydsholm. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

”– Och vad är det han skriver? frågade Siri.– Det vet jag inte. Jag blev så förargad så jag har inte sett efter, en gång. Siri gav sin man en tankfull blick, så vände hon på kortet och började läsa högt: – Käraste vänner! Rulla ut röda mattan! Ordna med äreport, mottagningskommitté och mässingsorkester den 23 juli, då undertecknad anländer cirkus fyra … – Kommer han hit? – Ja, det står så. – Å, herregud!”

Året är 1930 och Rydsholmsfamiljerna tillbringar en sommarmånad i Båstad. Gustaf V spelar tennis inför en andäktig publik, och den framfusige uppkomlingen Bölow gör smått skandal i sina försök att tränga sig in i kretsen kring majestätet. Snart kommer hårdare vindar att blåa över den goda villastaden. I sommarens friska vind är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Det är den tredje delen av fem i en serie som består av Då oskulden och friden, Då lasten var en häxa, I sommarens friska vind, De långa lömska kiven och Tungt i den branta backen. Romanen utkom första gången 1970 och utspelar sig som flera andra av författarens böcker i samhället Rydsholm. Gösta Gustaf-Jansson (1902-1993) debuterade på 1920-talet, fick sitt genombrott på 1930-talet och byggde efter en comeback på 1950-talet upp en stor läsekrets under de närmsta decennierna.

Romanen Kapitulation? – Nej! är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Den gavs ut 1932 och är den andra delen av två i serien som börjar med Krisår, men här tar skräddarsonen Kalle en mer central plats. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

När Anders går i realskolan hugger en annan elev tag i hans arm och kräver att få veta om han är höger eller vänster. Då svarar han tveklöst höger, för i Rydsholm är de flesta rika och där ska man vara höger. Men genom ett gradvis avslöjande av de vuxnas masker och attityder förs han vänsterut. Krisår tar Anders från smussel med pornografi under bänklocket till medvetandet om klassmotsättningar och sedan genom slappa, kritiklösa år på Högskolan och kadaverdisciplin i det militära. Romanen Krisår är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Det är den första delen av två i serien som fortsätter med Kapitulation? – Nej! Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

”Tolle hade just suttit framåtböjd och snört upp sina kraftiga, spikförsedda skor, nu rätade han hastigt på sig och stirrade häpen rakt ut i luften. Förskingring, upprepade han med på en gång oro och förväntan i rösten. Och det klämmer du ur dig först nu!”

Det här är den femte delen i Gösta Gustaf-Jansons romanserie om Rydsholm. Vi har hunnit till 1942, året då krigslyckan vände. Och då det på sina håll också i den fridsamma idyllen Rydsholm skedde stora förändringar. Vi får veta hur livet till slut gestaltade sig för familjerna Ehrendorf, Bölow och Hjodin. Hur pass de lyckades hålla sams inbördes, och hur de omsider försökte lösa sina problem, både vad beträffar den trassliga kärleken och de trassliga affärerna.

Tungt i den branta backen är den sista av fem i en serie som består av Då oskulden och friden, Då lasten var en häxa, I sommarens friska vind, De långa lömska kiven och Tungt i den branta backen. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.