Gösta Gustaf-Janson – författare

”Det besvärliga med memoarskrivande, finns det någon som har sagt, är att ens minne med åren blir så skralt, att det ideligen är en förfärlig massa som man måste hitta på.

Den frestelsen finns där, det medges gärna, men när man som jag i åtskilligt över ett halvsekel har ägnat en myckenhet tid och energi åt att just bara hitta på, känns det oerhört lockande att för en gångs skull försöka hålla sig till sanningen.”

Gösta Gustaf-Jansson (1902–1993) debuterade på 1920-talet, fick sitt genombrott på 1930-talet och byggde efter en comeback på 1950-talet upp en stor läsekrets under de närmsta tjugo åren. Att vända åter utkom första gången 1981 och är författaren Gösta Gustaf-Janssons memoarer för åren 1902–1921.

”Under den 21 maj finns bara en kort anteckning. ’Träffade Vera Dalin ute i ateljén’, står det. Ingenting mera. Längre fram kom det att stå betydligt mera om henne. Men den 21 maj var det alltså och 1938.” Det var på en filminspelning Henrik första gången mötte Vera – och efter den dagen var det slut med hans själsfrid. Glömda var författarskapets vedermödor, glömda de många sjaskiga erotiska äventyren, glömda alla de förnedrande gånger då han sökt supa sig bort från sin vantrivsel och osäkerhet i tillvaron. ... blev jag dödligt kär bekräftar ännu en gång Gösta Gustaf-Jansons enastående förmåga att underhålla och beröra samtidigt.

Det är år 1936. De olympiska spelen äger rum i Berlin, och Martin Bölow, den alltid lika framgångsrike affärsmannen, bjuder sina grannar på en tur dit. Samtidigt ökar oron i världen och snart bryter kriget ut. I De långa lömska kiven når kriget det skyddade Rydsholm – ända in i äktenskapen. De långa lömska kiven är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Det är den fjärde delen av fem i en serie som består av Då oskulden och friden, Då lasten var en häxa, I sommarens friska vind, De långa lömska kiven och Tungt i den branta backen.

Det är 1923 och Gösta Gustaf-Janson återvänder till det Rydsholm han senast skildrade i Då oskulden och friden. Familjerna Ehrendorf, Hjodin och Bölow står även denna gång i centrum för handlingen. Häradshövdingen har bekymmer med en förskingrande släkting. Bölow, "gulaschen", gör djärva affärer både hemma och i valutakraschens Tyskland. Hans syster Beatrice – enligt elaka tungor en lastens häxa – dyker oväntat upp och gör skandal. Ungdomarnas problem ligger mest på det erotiska planet. Det rör sig om Kärleken, både den med stort K och med ganska litet. Då lasten var en häxa är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Det är den andra delen av fem i en serie som består av Då oskulden och friden, Då lasten var en häxa, I sommarens friska vind, De långa lömska kiven och Tungt i den branta backen.

Vi befinner oss i den så kallade gulaschtiden, då några människor blev hastigt rika medan andra lika snabbt blev ruinerade, en tid av starka motsättningar mellan fattiga och rika, mellan konservativ överklass och en mera diffus underklass. Året är 1922. Tre familjer står i skildringens centrum och de ger tillsammans ett tvärsnitt av villasamhället Rydsholms sociala struktur. Överst befinner sig häradshövding Ehrendorf, industripamp och patricier. Närmast kommer byråchef Hjordin, i grunden en bra människa men en principryttare, som aldrig tvivlat på att ett kok stryk är en nödvändig ingrediens i en framgångsrik barnuppfostran. Slutligen nederst på skalan direktör Bölow, en selfmade man som med orätt får ta platsen som gulasch. Då oskulden och friden gavs ut första gången 1968 är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Serien består av Då oskulden och friden, Då lasten var en häxa, I sommarens friska vind, De långa lömska kiven och Tungt i den branta backen. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

”Robert satte sig till rätta längst bak i första vagnens rökkupé och drog några djupa andetag. Luften var tjock och instängd, den verkade avslagen och begagnad, och han tänkte på vad Charlie brukade säga – att ingen tågodör i världen gick upp mot den exklusiva, sötaktiga direktörslukten på Rydsholmsbanan.” Romanen Goda vänner trogna grannar gavs ut första gången 1955 och är en fristående del av böckerna om orten Rydsholm. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

Som fjunig student träder Gösta Gustaf-Janson ut i det glada 20-talets umgängesliv som han skildrar både med nostalgisk ömhet och handfast realism. På Stockholms högskola rör han sig i ett kändisvimmel som i dag är rena legenden. Han spelar studentteater på Nordiska museet och försörjer sig tidvis som filmförfattare. Till slut hamnar han hos arga farfar bakom disken på pantbanken vid Storgatan. Men han ger sig inte – författare ska han bli! – och efter ett par förstrött mottagna romaner slår han äntligen igenom med dundersuccén Gubben kommer. Gösta Gustaf-Janson, en av våra genom tiderna populäraste författare, still going strong! Han är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

På Holinge gård bor änkan Ragnhild Sneijder med sina tre barn. Hon förvaltar gården åt ägaren, "gubben", "dödgrävarn" eller Charles-Henri de Grévy som han heter under sitt långa utlandsår. Men det är inte av välvilja han lånat ut sin gård. Han fick hastigt lämna landet av okända anledningar och de hemskaste ryktena går om gubben. Han är skrämmande, otäck, elak. Änkan Sneijders ekonomi är inte den bästa. Hon har helt enkelt blivit tvungen att "låna" lite av godsets dyrbarheter, ja rentav blivit tvungen att sälja av lite för att klara sig och särskilt sin äldsta dotters slösaktiga leverne. Och så en dag får fru Sneijder ett brev från Charles-Henri de Grévy, från gubben själv, ägaren, som säger att han är på väg hem. Gösta Gustaf-Jansons yttrande en gång om sitt författarskap kan tas som en programförklaring: "Jag vill att en bok skall underhålla. Den skall vara spännande utan att bli konstruktion och den skall helst vara rolig också, men allra helst skall man få veta något om människor och om sig själv."Detta är en målsättning som stämmer väl på Gubben kommer. Boken kom ut 1934 och blev Gösta Gustaf-Jansons genombrott som författare.

Någonstans i Småland ligger Hotell Mylinge. Ett gammalt kråkslott med stora, hemlighetsfulla utrymmen. Det är november, hotellet är stängt för reparation. Men det är inte tomt. Det omaka värdparet och den fasta personalen bor där. Och det kommer gäster, ovanliga hotellgäster. I den isolerade miljön uppstår spänningar, både erotiska och psykologiska.

”– Och vad är det han skriver? frågade Siri.– Det vet jag inte. Jag blev så förargad så jag har inte sett efter, en gång. Siri gav sin man en tankfull blick, så vände hon på kortet och började läsa högt: – Käraste vänner! Rulla ut röda mattan! Ordna med äreport, mottagningskommitté och mässingsorkester den 23 juli, då undertecknad anländer cirkus fyra … – Kommer han hit? – Ja, det står så. – Å, herregud!”

Året är 1930 och Rydsholmsfamiljerna tillbringar en sommarmånad i Båstad. Gustaf V spelar tennis inför en andäktig publik, och den framfusige uppkomlingen Bölow gör smått skandal i sina försök att tränga sig in i kretsen kring majestätet. Snart kommer hårdare vindar att blåa över den goda villastaden. I sommarens friska vind är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Det är den tredje delen av fem i en serie som består av Då oskulden och friden, Då lasten var en häxa, I sommarens friska vind, De långa lömska kiven och Tungt i den branta backen. Romanen utkom första gången 1970 och utspelar sig som flera andra av författarens böcker i samhället Rydsholm. Gösta Gustaf-Jansson (1902-1993) debuterade på 1920-talet, fick sitt genombrott på 1930-talet och byggde efter en comeback på 1950-talet upp en stor läsekrets under de närmsta decennierna.

Romanen Kapitulation? – Nej! är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Den gavs ut 1932 och är den andra delen av två i serien som börjar med Krisår, men här tar skräddarsonen Kalle en mer central plats. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

Den 58-åriga, ungdomliga Signe Waebel, "Pärlemor", är lika egocentrisk som charmerande. Hon älskar att tända en martyrgloria kring sin panna och att få sönerna Jan och Klemens att göra som hon vill. Klemens är gift och har två barn. Jan har blivit konstkritiker och är radikal, men många i hans omgivning är fascinerade av Hitler som just kommit till makten. Jan är den av sönerna som har svårast att frigöra sig från modern. Så träffar han den fattiga arbetarflickan Aina, "Kastanjeprinsessan" och tycker sig ha funnit den rätta. Men vad skall Signe säga...? Kastanjeprinsessan är en både brännande och synnerligen underhållande roman om en högreståndsfamiljs öden i 1930-talets borgerliga Stockholm. Det är den andra delen av tre om familjen Wæbel. I serien ingår Pärlemor, Kastanjeprinsessan och Kung Vankelmod.

Sommar det bråkiga året 1968. En herrgård vid Mälaren. Konsul Enberg, med framgångsrik firma i Stockholm, är den stränge, starke, omutlige gårdsherren. När han plötsligt gör helt om, händer oväntade och spännande saker både vad det gäller affärer och kärlek. Konsuln gör helt om gavs ut första gången 1975. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

När Anders går i realskolan hugger en annan elev tag i hans arm och kräver att få veta om han är höger eller vänster. Då svarar han tveklöst höger, för i Rydsholm är de flesta rika och där ska man vara höger. Men genom ett gradvis avslöjande av de vuxnas masker och attityder förs han vänsterut. Krisår tar Anders från smussel med pornografi under bänklocket till medvetandet om klassmotsättningar och sedan genom slappa, kritiklösa år på Högskolan och kadaverdisciplin i det militära. Romanen Krisår är en av Gösta Gustaf-Jansons böcker om orten Rydsholm. Det är den första delen av två i serien som fortsätter med Kapitulation? – Nej! Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

"Kung Vankelmod skulle jag kunna heta, jag är kung i tvehågsenhetens rike." Det är nu andra världskrigets tid och Jan Wæbel har gift sig med sin kastanjeprinsessa. De har en våning i det wæbelska huset och äktenskapet knakar i fogarna. Jan är lockad av sin svägerskas syster och spänningarna till familjen blir allt starkare. Pengar och politik krockar i andra världskrigets tid, där alla i familjen Wæbel finner det lämpligt att uppskatta de tyska strävandena till en nyordning. Trilogin om familjen Wæbel (Pärlemor, Kastanjeprinsessan och Kung Vankelmod)utspelar sig i överklassmiljö före och under andra världskriget. Böckerna skildrar trassliga familjerelationer i en familj med en dominerande och neurotisk modersgestalt: 'Pärlemor'.

”Herr Gedelius kom långsamt utför trappan igen. över hans högra axel dinglade en splitterny golfbag av väldiga dimensioner, och i vardera handen bar han en väska, den ena av ordinär skapnad, den andra egendomligt knölig och oformlig men skinande ny också den.”

Kärlekens decimaler var kanske den första svenska golfromanen. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

”Överallt där folk hade det svårt, höll sig Efraim framme. Han köpte skog till underpris, ropade in allt av värde på auktionerna i trakten, sög pengar som en svamp vatten. Och till slut satt han där i sin stenbacke med en inte så liten förmögenhet. Samt föremål för sina grannars hat och innerliga avund.”Bondpojken Algot ärver en mindre förmögenhet efter sin tyranniske far.

Romanen Lindbom på Sävlunda gavs ut första gången 1928. Med en strålande fantasi och djup kunskap om människors lekar berättar Gösta Gustaf-Janson.

Det är sommaren 1973 och hos Nygrens i Enebyberg har man det bekymmersamt, trots att mamma Edlas deckarromaner går hyggligt. Hennes svåger, tuff affärsman, kommer på den lysande idén att ta kontakt med moster Berta, släktens svarta får som för femtio år sen rymde hemifrån men nu äger ett magnifikt slott i södra Schweiz. Mosters millioner gavs ut första gången 1978. En spännande och rolig historia där Gösta Gustaf-Janson ännu en gång visar upp sin strålande fantasi och djupa kunskap om människor.

Pärlemor är inte bara namnet på ett sommarställe som tillhör borgerliga östermalmsfamiljen Wæbel. Det är också ett smeknamn på mamma Signe, som levt och lever uteslutande för sina söner. En kvinna av märklig resning – begåvad, charmig och dominerande. Ja, är hon verkligen en skimrande pärla till mor, eller är hon, som sonen Jan i ett bittert ögonblick säger, hård och kall, utan egen glans och färg? Kniper hon till om sönerna som en mussla? Trollbinder hon viljekraft och initiativ hos dem? Pärlemor är en både brännande och synnerligen underhållande roman om en högreståndsfamiljs öden i 1930-talets borgerliga Stockholm. Det är den första delen av tre om familjen Wæbel. I serien ingår Pärlemor, Kastanjeprinsessan och Kung Vankelmod.

”Kastanjeallén, de lummiga kronorna som flätades samman till ett enda grönt valv över vägen, de tjocka, knöliga stammarna, här och var sargade i barken, ärriga efter törnar från mjölkbilarnas flak. Gårdsplanen med rabatterna runt den lilla fontänen i sin spruckna cementbassäng. Ingen vattenstråle hade spelat ur fiskens gap på många herrans år.”Av en slump träffar den frånskilde Pelle von Knooth varietéartisten Toni, och hans liv tar en äventyrligare vändning.

Rutunaleken gavs ut första gången 1962. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

”Ser jag tillbaka i tiden, ner i mina uppväxtår, dyker det upp otaliga minnen av farfar. En smula olustiga somliga av dem, andra laddade med skräck som ännu har kvar något av sin sprängkraft, andra återigen fyllda av oro och otrygghet eller en känsla av hjälplöshet – samma hjälplöshet som i mardrömmar där man bara dunkelt fattar, att det är något galet som sker, och ingenting kan göra åt det.” (ur novellen Dubbelmordet på pissoaren eller pantlånarens sonson) I novellsamlingen Stampen berättar Gösta Gustaf-Janson bland annat mer om människor i sin fiktiva villastad Rydsholm. Stampen Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

Stora famnen är en av de roligaste böcker som skrevs under 1930-talet. Dess breda skildring av släkten Kogers öden och äventyr rymmer både spänning, konflikter och urladdningar. Men det är dock den befriande humorn som utgör romanens mest karakteristiska drag och som genom åren vunnit en jättepublik åt gamle K. A. Koger, hans avkomlingar, vänner och fiender. Den starkt livsbejakande tendensen är också ett av de drag som skaffat berättelsen så många vänner.

Stora famnen gavs ut första gången 1937. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

Tofflan kallades han redan i skolan, och det var ett öknamn han inte gillade – kanske för att det passade. I hela sitt liv hade han varit ett stycke toffla, fastän han utifrån sett var en sjusärdeles karl som levde gott på de inkomster hans uppfinningar gav, som bodde i ett magnifikt chateau nära Båstad, och som hade en charmant fru med ett fint namn i tenniskretsar. När hans leda vid tillvaron, familjen och jargongen inte kan bli djupare får han en djärv och vanvettig ide: han ska ta semester och ändå vara kvar hos sin familj. Gösta Gustaf-Janson kör igång en karusell av händelser i ett alltmer accelererat tempo. Hans bok är ett lustspel men samtidigt en thriller som präglas av författarens psykologiska skarpsynthet.

”Tolle hade just suttit framåtböjd och snört upp sina kraftiga, spikförsedda skor, nu rätade han hastigt på sig och stirrade häpen rakt ut i luften. Förskingring, upprepade han med på en gång oro och förväntan i rösten. Och det klämmer du ur dig först nu!”

Det här är den femte delen i Gösta Gustaf-Jansons romanserie om Rydsholm. Vi har hunnit till 1942, året då krigslyckan vände. Och då det på sina håll också i den fridsamma idyllen Rydsholm skedde stora förändringar. Vi får veta hur livet till slut gestaltade sig för familjerna Ehrendorf, Bölow och Hjodin. Hur pass de lyckades hålla sams inbördes, och hur de omsider försökte lösa sina problem, både vad beträffar den trassliga kärleken och de trassliga affärerna.

Tungt i den branta backen är den sista av fem i en serie som består av Då oskulden och friden, Då lasten var en häxa, I sommarens friska vind, De långa lömska kiven och Tungt i den branta backen. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

”De sovo om dagarna, festade om nätterna och målade då och då på lediga stunder. De gingo omkring och frågade efter post, väntade på pengar hemifrån, som aldrig kommo. Och signora Thybjerg rynkade på sin breda, låga panna och fordrade tills vidare tavlor som säkerhet för skulderna.”

Novellsamlingen Två herrar utkom för första gången 1930. Gösta Gustaf-Jansson (1902-1993) debuterade på 1920-talet, fick sitt genombrott på 1930-talet och är en underhållande författare med djup kunskap om människor och en strålande fantasi.

Ängeln - det är Malin, rektor vid en skola i en norrländsk stad. Hon hör till de ofelbara. Ständigt gör hon rätt, ständigt strävar hon att leda andra in på rätta vägar. Men bakom mildheten döljer hon en vilja av stål. Hon är i alla avseenden en perfekt hustru, något som ofta står hennes make upp i halsen. Gösta Gustaf-Janson är en underhållande författare med djup kunskap om människor och med en strålande fantasi.

Skådespelaren Klas Melling har glidit ur rampljuset – men vill in igen. Under sin kamp för sin karriär råkar han in i en trasslig kärlekshistoria och blandas också in i en arvskonflikt, som växer ut till en hel liten rättsskandal. I suveränt skildrad Stockholms- och Roslagsmiljö ställer författaren upp sitt galleri: Lilian, ett erotiskt problembarn. Hjalmar, industripamp, godsägare, välgörare och krångelmakare på en gång. Blenda, lyxhustru, 24 karats egoist. Gubben Plit, lagårdskarl, hunsad, supig och lurad på ett Amerikaarv, påstår han själv. Över onda och goda är en fenomenal underhållningsroman av Gösta Gustaf-Janson – men också ett verk av allvar, självrannsakan och intelligent, oförfärad psykologi.