Visar resultat för..."Skildringar"

Psykets laboratorium är en studie av texter skrivna av filosofen Walter Benjamin (1892–1940) och tre läkare, som utforskade psyket genom självexperiment med hallucinogena droger i Weimarrepubliken på 1920-talet. För att beskriva det inre under drogrus talade man genom andra, genom kollektivt skrivande och citering av litteratur, psykiatri och filosofi med en månghundraårig historia. Experimenten ägde rum i den moderna storstaden Berlin, som efter första världskriget genomgått en radikal modernisering och blivit en plats för många sorters experiment. I rusen återfinns känslan av separation från omvärlden, som speglar den moderna storstadens

alienation och splittring, men också upplevelser av en ny helhet.

”Hon sade: ’They do not stand by their sex!’ Hon tyckte att som världen nu gick den bästa tjänst man kunde bevisa alla nyfödda flickebarn var att – dränka dem. Jag log åt detta besynnerliga kärleksbevis men kunde ej giva den varmhjärtade frun så orätt, nämligen om icke världen skulle bli mera rättvis och upplyst i detta ämne än den nu är det. Men i Amerika synes man mig ha föga skäl att misströsta därom och alls inga skäl att dränka små flickor.”

Fredrika Bremer (1801-1865) var en svensk författare och feminist vars författarskap starkt påverkade opinionen till att kvinnor skulle kunna ansöka om att myndighetsförklaras. 1831 fick hon Svenska akademiens guldmedalj. Det unga Amerika utkom för första gången 1927 och innehåller reseskildringar från Bremers stora amerikanska resa, sammanställda och kommenterade av Klara Johansson.

Vad är ett gott hem? Och hur kan en kvinna få tag i ett sådant? Under det tidiga 1900-talet diskuteras hemmet överallt i Sverige, vilket avspeglas även i skönlitteraturen. I denna bok undersöks skildringen av hem och bostäder i romaner av Elin Wägner, Selma Lagerlöf och Moa Martinson.  

Frågan om hemmet rör allt från äktenskap till estetik, från känslor till hygien, från trångboddhet till nationsbygge. Tilltron till hemmets förmåga att förbättra människors liv är stor. Kvinnors roll i hemmet är en viktig del av diskussionen, eftersom både deras medborgerliga rättigheter och villkor på arbetsmarknaden är under förändring. Kan kvinnor vara verksamma både i hemmet och i samhället? Och måste en kvinna gifta sig för att få ett hem?  

Genom analyser av Elin Wägners Pennskaftet, Selma Lagerlöfs Charlotte Löwensköld och Anna Svärd samt Moa Martinsons Mor gifter sig (utgivna 1910 1936) ger Sara Pärsson en fördjupad bild av tidsperiodens förhandling av bostaden och av kvinnors plats och möjligheter.  

Ta sig hem är en litteraturvetenskaplig doktorsavhandling med rumsteoretisk utgångspunkt som tar stöd såväl i den historiska kontexten som i genus- och queerforskning. 

Sara Pärsson är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet.    

Här förtecknas även handböcker, kompenider och föreläsningsanteckningar.

Boken inleds med en artikel om nyttan av förtecknandet av arkiv, skriven av Erik Norberg och en artikel om akademiens arkiv av Anders Perlinge.

Våldet är en del av vår vardag. För somliga dessvärre i verkligheten, för samtliga i nyhetsflödet och fiktionsupplevelserna. Men i det offentliga samtalet kommer diskussionen sällan längre än till enkla föreställningar som att alla folk borde leva i fred och ungdomar borde sluta spela våldsamma datorspel. 

I Jag gör med dig vad jag vill bidrar ett tiotal forskare till en mer reflekterande hållning, genom fallstudier från aktuella områden som nyhetsmedier, populärlitteratur, film, tv-serier och ungdomars läsning i skolan och på fritiden. Särskild uppmärksamhet ägnas sexualiserat våld mot kvinnor. Bokens författare vill stimulera den offentliga debatten men också främja självkännedom. I och med att våldskonsumtionen ingår i vårt dagliga liv blir den oundvikligen en del av vår identitet. Vi är människor som gärna tar del av våldsskildringar vad säger det om oss? Vad har det för konsekvenser för vårt beteende? Är det ett sjukdomstecken i vårt samhälle? 

Antologin är redigerad av Torsten Pettersson, författare och professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

Landsbygdskildringen har i svensk litteratur en lång tradition av hembygds­romantik, lantbruksidyller och naturalistiska berättelser om fattigdom och hårt arbete. I litteraturhistorieskrivningen har olika försök gjorts att etablera begreppet ’nyprovinsialism’ på den landsbygdslitteratur som dök upp efter andra världs­kriget, men ingen större studie har närmat sig ämnet. Jordnära ordbrottningar utforskar detta intrikata spänningsfält mellan modernism och bygdeskildring hos Stina Aronson, Tage Aurell, Stig ­Dagerman och Sara Lidman. Avhandlingen undersöker hur bygdemiljön används som litterärt material i en medveten konstnärlig praktik. Hur skapas bygden litterärt? Hur används dialekt i verken? Hur skildras olika bygder som kollektiva gemenskaper?