Visar resultat för..."Småländska"

Krösamos, klabbsaltare och feminina substantiv

Mysse och bysse, krösamos och klabbsaltare är småländska ord som de flesta känner igen. Men vad betyder vuplann, pixaburk, böstel, snickaren är placered eller träpäran är ong? Och hur låter småländska egentligen?

  Den här boken presenterar småländsk dialekt, och beskriver bredden i detta stora landskap, skillnader såväl som likheter. Ordboksdelen tar upp småländska ord och uttryck tillsammans med språk­exempel och förklaringar. Grammatikdelen beskriver och exemplifierar uttrycksmedel som man finner i småländska.

  Men är småländska en enda dialekt? Det låter ju så olika på olika ställen. Här använder författarna småländska som ett samlingsnamn. Att ange hur många dialektvarianterna är eller var man ska dra gränser är inte enkelt, för trots skillnaderna är likheterna stora. Utgångspunkten är en äldre småländska som talades då Småland och resten av Sverige huvudsakligen beboddes av bönder, men här finns också inslag av en mer samtida småländska, som man finner till exempel i litteratur och medier.

  Boken börjar med ett avsnitt om dialekter i allmänhet och Smålands i synnerhet, beskriver småländskt uttal och hur ord kan bildas och förändras. I bokens sista kapitel ställs frågan om småländskan lever. Svaret är ett entydigt ja. Många smålänningar firar, med stolthet och glimten i ögat, fössta tossdan i mass med massipantååta och hyllar hembygdens egen småländska.

  Kanske är det den mjuka, varma, melodiska prosodin som är den småländska dialektens hjärterytm. Man känner igen en smålänning när man hör en så man gör.

Johan Sjöbergs möbelsamling är en av de största i landet med omkring tusen stolar, bord och skåp. Det är 1900-talets Småland som förenar. Liksom samlarentusiastens starka vilja att bevara arvet från en epok då hundratals små och stora möbelindustrier trängdes i det skogrika landskapet.  

Ett av Johan Sjöbergs senaste inköp är fåtöljen Cavalli, världens dyraste Ikea-möbel. Nu finns den i samlingen och här i boken. Andra rariteter är Carl Bergstens caféstol, Uno Åhréns moderniserade pinnstolar, Bruno Mathssons sadelflätade linjer, Carl Malmstens folkhemsklassiker, Yngve Ekströms fårskinnsklädda kurvor, Jonas Bohlins betongskulptur och Mats Theselius aluminiumsvepta fåtöljer. Och många, många andra. Totalt har över 600 möbler samlats i denna utgåva.   

En rad möbelhistoriker och företagsledare har bidragit med texter: Antikvitetsexperter som Knut Knutson, Ulrika Ruding, Jonatan Jahn och Andreas Siesing, möbelforskaren Sigrid Eklund Nyström, företagsledaren Kenneth Ståhl, journalisterna Hedvig Hedqvist, Petter Ekelund, Britta-Lena Ekström, Rebecka Tarschys med flera.   

Inte minst skriver en rad formgivare och berättar om de egna möblernas tillkomst: Jan Ekselius, Jonas Bohlin, Mats Theselius, Gunilla Allard, Hans Ehrich, Nirvan Richter, Love Arbén och Eero Koivisto.

Mundekulla är en gammal gård på den småländska landsbygden där människor samlas för kurser, konferenser, festivaler, personlig utveckling och Stephanies underbara näringsrika mat. Fokus ligger på god färsk mat med lokala råvaror och smaker från hela världen gjord med kärlek och omtanke om miljön.

Boken innehåller över 70 veganska och vegetariska recept. Från soppor, sallader och huvudrätter till bröd och desserter. God mat behöver inte vara komplicerat. Den enklaste maten är oftast den godaste och du behöver inte vara utbildad kock. Allt du behöver är dina händer, ditt hjärta, din hjärna, din nyfikenhet och ett kök!

Den här boken är utmärkt för människor med en vegansk eller vegetarisk livsstil, eller för dem som vill börja utforska mer växtbaserad kost.

Glasbruksregionen med den populära benämningen glasriket är belägen i östra Kronobergs och sydvästra Kalmar län. Den etablerades under andra hälften av 1800-talet och nådde sin blomstring under 1900-talets första hälft. Som mest fanns bortåt fyrtio bruk i Småland.

Under 1900-talet utvecklades branschens konstindustriella inriktning med Orrefors som pionjärbruk. Svensk glaskonst blev känd nationellt och även internationellt, varvid inte bara Orrefors utan också andra bruk såsom Kosta och Strömbergshyttan utmärkte sig. Under 1960-talet började en nedgångsperiod. Den berodde bland annat på en ökande konkurrens från importerat maskingjort glas och från andra material. Påfrestningarna blev snart övermäktiga och glasbruksnedläggningar i stor skala tvingades fram. Idag finns endast några få, tämligen små tillverkande bruk kvar.

Den här boken behandlar den småländska hushålls- och prydnadsglastillverkningens historia, främst den ekonomiska, från mitten av 1800-talet fram till idag.

Olle Krantz är professor emeritus i ekonomisk historia vid Umeå universitet.