Visar resultat för..."Svenskt liv"

Jan Leijonhielm är en nestor inom den svenska underrättelsevärlden, specialist på Sovjetunionen och Ryssland. Han befann sig i händelsernas centrum under en stor del av kalla kriget och även åren därefter.

Han var tidigt verksam vid det omtalade IB, som avslöjades av Jan Guillou och Peter Bratt 1973. IB var en hemlig underrättelseorganisation underställd Försvarsstaben. I den här boken skildrar Jan Leijonhielm den så kallade IB-affären inifrån, men även IB:s verksamhet i stort.

Leijonhielm ledde sedan en verksamhet som gick ut på att analysera det sovjetiska samhällets ekonomiska resurser och bakvägen komma fram till landets potential. Verksamheten Öst Ekonomiska Byrån skedde i samarbete med det svenska näringslivet och Försvarsmakten. Som mångårig projektledare på FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) ledde han slutligen den Rysslandsforskning som idag framstår som en av de viktigaste kunskapskällorna i Sverige.

Jan Leijonhielm har framför allt unika erfarenheter av att hantera agenter, informatörer och avhoppare - det som bland underrättelsefolk kallas HUMINT, Human Intelligence. Hur vet man om någon talar sanning? Eller om det istället rör sig om en infiltratör? Varför missar vi varningssignaler?

Jan Leijonhielm (född 1944) har studerat ryska i militär regi och därefter utbildat sig i bland annat sovjetologi vid Stockholms universitet. Han har varit verksam vid MUST, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, liksom vid IB, den hemliga Informationsbyrån. Han har även varit chef för Öst Ekonomiska Byrån och senare institutionschef och projektledare för Rysslandstudierna vid FOI samt vid CATS, ett underrättelseanalysprojekt vid Försvarshögskolan.

Boken bygger i hög grad på författarens egna erfarenheter samt på möten och intervjuer med ledande svenska och internationella politiker, underrättelsechefer och forskare, såväl i väst som i öst.

Om boken:

Carl Bildt: "Efter decennier av tystnad finns det nu mycket Jan Leijonhielm kan och vill berätta. Underrättelsetjänst är viktigt för Sveriges säkerhet. Och det är viktigt att dessa dolda tjänsters historia nu skrivs. En fascinerande läsning."

Gudrun Persson, docent och forskningsledare vid FOI: "Långt från fantasins spionromaner blottlägger Jan Leijonhielm i sin bok tidigare okända delar av svensk underrättelsetjänst. Med underfundighet och pregnans avslöjar han hur det egentligen är, och det är berikande läsning för äldre och inte minst kommande generationer."

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys: "Jan Leijonhielms bok ger en unik inblick i de mest mytomspunna men samtidigt minst kända delarna av det svenska underrättelsesamhället."

Kent Zetterberg, professor vid Försvarshögskolan: "Den svenska bevakningen av Sovjetunionen och Ryssland under epoken från 1960-talet fram till idag ges i mina ögon en närmast oöverträffad beskrivning och analys av en av våra stora experter på området."

Musiklivet i Sverige har alltid påverkats av kontakter med andra länder. I sex artiklar presenteras här forskning kring detta viktiga kulturella utbyte genom skildringar av betydande musikers och tonsättares insatser i det svenska musiklivet under fyrahundra år.

Innehåll:Maria Schildt, Italienska och franska förebilder för den svenska hovmusiken 1640-1725Anders Dillmar, Den mångfacetterade Johann Christian Fredrik Hæffner (1759-1833)Anne Reese Willén, Främling och vän - den svenska italienaren: Jacopo Foronis verksamhet som hovkapellmästare 1848-185Anders Hammarlund, Musik som bildning: Några judiska musikmiljöer i Sverige 1850-1950Henrik Rosengren, Konkurrenter eller brobyggare? Musikforskarna Emsheimer, Engländer och Eppstein i svensk exilChristina Tobeck, Några nedslag i den svenska efterkrigstidens musikaliska nyorientering med internationella förtecken

Andra upplagan

Sedan början av 1980-talet har det svenska näringslivet genomgått stora förändringar. Sveriges ekonomi har vuxit snabbt i förhållande till jämförbara länder, samtidigt som näringslivet har tvingats anpassa sig till en alltmer föränderlig omvärld. Globaliseringen, digitaliseringen, statens förändrade roll och den finansiella sektorns expansion har omformat vår ekonomiska verklighet och fört med sig både nya möjligheter och nya konflikter.

Boken är en analys av denna process, men det är också en historia om det svenska samhället i stort. Här beskrivs de viktigaste omvandlingskrafterna, och särskilt deras inverkan på finansvärlden, de industriella företagen och den privata tjänstesektorn. Konkreta exempel ges på hur branscher och företag utvecklats, till exempel riskkapitalbolagens framväxt, gruvnäringens snabbt växlande villkor och entreprenörernas intåg på skolområdet.

Oskar Broberg är docent i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han forskar om näringsliv och samhälle och har tidigare bland annat skrivit om aktiebolagsformens framväxt, ekologisk mjölk och digital reklam.

Under perioden 1965 1985 upplevde det svenska näringslivet både tillväxt och kris. I mitten av sextiotalet gick industrin på högvarv och de svenska hushållen köpte konsumtionsvaror som aldrig förr.

Men molnen började snart hopa sig. »De gyllene åren« gick mot sitt slut och ersattes under sjuttiotalet av stagflation och kris. I ett radikaliserat klimat ökade polariseringen mellan arbetsmarknadens parter, och strejkvarsel ersatte arbetsfred.

Under de turbulenta åren i slutet av sjuttiotalet fick staten en viktigare roll i näringslivet och blev en aktiv företagare som skulle överbrygga industrikrisen.

I boken beskrivs det svenska näringslivets utveckling under dessa år i breda penseldrag. Flera nedslag görs också på specifika företag och branscher.

Peter Sandberg är doktor i ekonomisk historia och har skrivit flera böcker och artiklar om det svenska näringslivets historia.

”Hvem har väl en gång mött en full blick från Carl Jonas Ludvig Almqvists märkvärdiga ögon utan att erfara det dessa tolkar af en till och med för sig sjelf outforsklig själ verkat magnetiskt, om än aldrig så stor motspänstighet stält sig i vägen för deras kraft? Hvem har derjemte kunnat se hans uppåt sträfvande krusiga hår utan att märka liksom en flygande snilleblixt från hvarje särskild strå? Och hvem såg hans mun dragen till ett leende, der enfaldens engel och skepticismens demon tycktes sväfva om hvarandra, utan att begripa det mannen, som egde dessa ögon, detta hår, denna mun, ovilkorligen stod utom ordningen för vanliga menniskor och i följd deraf måste, då man bedömde honom, ställas nästan utom det egentliga sammanhanget med de vanliga moraliska och sociala lagarna …”

Emilie Flygare-Carlén, 1807-1892, var sin tids mest populära och välbetalda författare i Sverige. Efter sin uppmärksammade debut Waldemar Klein 1838 flyttade hon till Stockholm och gifte sig senare med den liberale skribenten Johan Gabriel Carlén. Under höjdpunkten av hennes karriär blev deras hem en litterär salong, och några av dess gäster beskriver hon i Minnen av svenskt författarliv 1840-1860 från 1878.