Visar resultat för..."Tidens"

Tidens länkar (org. Kindred) handlar om Dana, en ung afrikanamerikansk författare, som plötsligt finner sig själv förflyttas mellan sitt hem i Los Angeles, Kalifornien, 1976, och en bomullsplantage i Maryland innan inbördeskriget. Då Danas vistelser i det förflutna blir allt längre, blir den unga kvinnan allt mer intrasslad i plantagens gemenskap. Hon gör svåra val för att överleva slaveriet och för att säkra sitt återvändande till sin egen tid. 

Genom en modern svart kvinna, medveten om sitt arv i det samtida amerikanska samhället, utforskar Octavia E. Butler slaveriets dynamik och dilemma. Till skillnad från tidigare litteratur i genren ger hon sina karaktärer en unik historia och utveckling. Hon vänder på invanda föreställningar om kön och etnicitet, och hon problematise­rar och nyanserar den tidigare skrivna amerikanska historien. Genom sitt unika berättarperspektiv, där karaktärerna möts bortom tid och rum, lyfter hon fram det undertryckta trauma som slaveriet har skapat i det kollektiva amerikanska minnet. 

Boken innehåller ett förord skrivet av författaren och journa­listen Judith Kiros. Hon är senast uppmärksammad för sitt verk O som är en hybrid av poesi och essä och kretsar kring svarthet och kön idag. Hon är en av grundarna till den antirasistiska och feministiska plattformen Rummet som grundades år 2013. År 2016 reste Judith Kiros till Saint­-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia i programserien Svensk slavhandel som sändes på SVT. 

Sven-Eric Liedman iakttar med förundran och skärpa vår samtid, ser tillbaka på västerlandets historia och ger oss trots allt hopp om framtiden.

”Från min utsiktsplats vid datorn blickar jag ut över ett hav av lysande ljusgröna, ännu vårfriska almlöv. Ibland sitter en pilfink och gungar ytterst på en av de tunna grenarna. Just nu klättrar en gröngöling längs stammen. Det är en lust att leva.

Men hur kan det vara en lust när historien kanske snart tar slut och med den vår alltid lika uppfinningsrika och självförstörande mänsklighet? Säg det. Men så är det, och jag vet att jag som många andra kombinerar trivsel i det lilla livet med en skälvande oro inför det som händer i det stora.

Hur kan vi hantera vår förvirring?”

Tre tider, tre kontinenter, tre katastrofer. I början av 2000-talet är atmosfären fulltankad med modernitetens ångor. Naturen kan inte längre förstås som en stabil bakgrund till samhällets och kulturens historia. Tidsskalor förskjuts, rytmer kastas om, nya varaktigheter framträder. Den geologiska tiden forsar fram på kulturens yta. Klimatkrisen tvingar det senmoderna samhället att ompröva sitt förhållningssätt till tiden. Det är en kulturell omställning i samma skala som 1900-talets globalisering. 

                      I den här historiska essän ges den erfarenheten ett namn: temporalisering. Den är skriven i en tid när naturen på nytt blivit kulturens dominerande medium. Mot en fond av tre historiska naturkatastrofer beskriver Anders Ekström hur en ny tidsförståelse började ta form i slutet av 1900-talet. Den framträder i rapporter om naturkriser och extremväder, genom klimatförändringarnas snabba normalisering, i föraningen om att framtidens livsutrymme är intecknat av vår egen historia. 

                      Men i det förflutna finns också en öppning mot tidsöverskridande former av ansvar och gemenskap. Boken kan därför också läsas som en vädjan till den historiska erfarenheten, till den levande känslan av tidernas samband och landskapens fäste i kroppen, till insikten om vår egen och samhällets sårbarhet.

Anders Ekström är idéhistoriker, författare och professor vid Uppsala universitet. Han har tidigare utgivit ett femtontal böcker och varit verksam som forskare, kulturskribent och föreläsare under mer än tre decennier. Hans senaste böcker är Det gemensamma: Kunskap och demokrati i ett nytt sekel (2023) samt Times of History, Times of Nature (tills. med Staffan Bergwik; 2022).

Den katolska tidskriften Signum, med förelöparen Credo, jubilerar och har funnits under hundra år. Åtta årliga välmatade nummer har gett katolsk orientering om kyrka, kultur och samhälle.

Den här antologins spänningsrika texter behandlar svensk religionsfrihet, trons dialog med mediesamhället, invandrings- och flyktingfrågor Hur har katolska kyrkan orienterat och omorienterat sig i sociala frågor? Hur förhåller hon sig till det ekumeniska uppdraget? I vilken samhällskontext tog Credo avstamp 1920? Hur har Signum behandlat teologins och religionens relation till de intellektuella, till vetenskap och filosofi?

Skribenter med hemvist i akademi, kyrka och kultur gör sina iakttagelser, självständiga bedömningar och analyser. Bland dussintalet författare finns idé- och lärdomshistorikern Svante Nordin, forskaren och idéhistorikern Patricia Lorenzoni, kyrkohistorikern och kulturdebattören Joel Halldorf, historikern Yvonne Maria Werner och juristen Hedvig Bernitz.

Ulf Jonsson, jesuitpater, religionsfilosof och Signums femte chefredaktör, reflekterar i krönikeform. Och i antologins sista text, ser teologiprofessor Werner Jeanrond fram mot de kommande hundra årens katolska idé- och samhällsdebatt.

Nominerad till Augustpriset 2025!

"Robin Olovsson är påläst om allt han skriver om. [...] Det är en riktigt duktig historielärare som håller i pennan." Sverker Sörlin 

Framtidens land är den andra, fristående delen av Robin Olovssons storverk Historien om Norrland. Här tar Olovsson avstamp i mitten av 1800-talet när Sveriges industrialisering tar fart. Vi möter träpatroner och småbrukare, älvar som tämjs och skogar som huggs ned. Dessutom framträder andra världskriget, närmare frontlinjen, i ett nytt perspektiv. Som en parallell tråd löper den samiska historien som en oupplöslig del av helheten.

På ett medryckande och personligt sätt knyter Robin Olovsson samman berättelser från sekler av uppgång och nedgång, in- och utflyttning, kriser och hoppfulla drömmar. Samtidigt tecknas en ny historia om Norrland, och om Sverige.

»Absolut toppklass« Kent Lidman, BTJ

Den första delen, Dimmans land, utkom i oktober 2024.

Robin Olovsson är känd genom bland annat Historiepodden. Han växte upp i Arvidsjaur, studerade i Umeå till lärare i historia och svenska, och arbetade sedan i Gävle innan han flyttade till Stockholm. 

Historien om Norrland: Framtidens land nominerades till Augustpriset som årets svenska fackbok med motiveringen: »Med berättarenergi och folkbildaranda manar Robin Olovsson fram Norrland ur de historiska dimmorna. Framtidens land är den imponerande avslutande delen av hans tvåbandsverk. Här får Norrland möta världen och världen dra genom det norra. Människor och myter, staten och storkapitalet, dårskap och drömmar. Ett pionjärarbete som förändrar bilden av hela Sverige.«

"Kristina Ekero Eriksson har en suverän förmåga att ur de döda ting som arkeologerna grävt fram eller avslöjat med moderna analysmetoder ge en levande bild av ett avlägset förflutet. Det förstärks av bokens många och ofta vackra illustrationer."Populär Historia

Året var 793. Plötsligt dök plundrande nordbor upp vid det engelska klostret Lindisfarne, och därmed inleddes vikingatiden. Förvåningen och fasan var stor eftersom angriparna var så bekanta. Germanfolken kring Nordsjön och Östersjön hade nämligen delat samma kultur i århundraden – men så förvandlades köpmännen från norr till rasande kämpar. Hur kunde det gå till?

Redan före vikingatiden hade nordborna byggt upp en framgångsrik handelsorganisation. Eliten levde ett liv i lyx. Man omgav sig av praktfulla vapen, elfenben från Afrika, röda granater från Sri Lanka och glasbägare från frankerriket. Från norr kom pälsverk som på floder och kamelryggar nådde ned till Kalifatet. Världen öppnades alltmer, skeppen fick segel och stora handelsplatser grundades i Skandinavien.

Utan kunskap om den här tiden – vendeltiden - är anfallet på Lindisfarne och det som hände sedan svårt att förstå. Här presenteras äntligen en av de mest mytomspunna och betydelsefulla epokerna i vår historia. Med de senaste forskningsupptäckterna framträder åren 550-800 som både förfärande och fascinerande.

Vill du veta vilka platser i Nordeuropa som omnämns i boken, se denna karta! www.nok.se/globalassets/al/vikingatidens-vagga_karta.pdf

Dag Solstad gick bort 14 mars 2025. Efter sig lämnade han sin mest personliga roman skriven för att ges ut efter hans död.

I Äntligen! Lyckan. ser Dag Solstad tillbaka på sin barndom och på det som har format honom som person. Det är mer direkt och personligt än någonsin förr, öppet och sårbart skrivet.

Romanen rör sig mellan konkreta barndomsbilder och reflektioner kring minnets osäkerhet, där det som inte sägs ofta blir lika betydel­sefullt som det som berättas. Det handlar om hur han som elvaåring upptäcker att han är kommunist och genast förstår att han inte kan berätta det för någon, det är ett grymt svek, särskilt mot pappan – hans stora idol. Om hans komplexa relation till brodern Cato och sin mamma och hur han blir mobbad i skolan efter pappans död. Men också om kärleken till sin fru, Therese Bjørneboe, och hur bokens tillkomst i mångt och mycket är sprungen ur hans kärlek till henne. Han menar att lycka inte är något enkelt mål, utan snarare något flyktigt – en möjlig känsla som anas i kärleken.

Äntligen! Lyckan. är en storartad sista bok av en författargigant som aldrig slutade överraska. Det är en uppgörelse med det förflutna och en stillsam, existentiell avslutning på ett långt författarskap.

Hur påverkas våra handlingar av den begränsning som vår livstid utgör? Hur ska vi hålla ihop den mänskliga tiden – vårt enda liv. Vilken roll spelar konsten och litteraturen, människans minne? Med svindlande kosmopolitiska perspektiv skildrar Ulf Peter Hallberg tidens herravälde via avgörande ögonblick i sitt eget och andras liv.

Hur gör man historien spännande och lärorik på mindre än femtio timmar för historiekursen 1a1? Det är en utmaning som heter duga! Inte minst med tanke på att undervisningen även ska innefatta diskussioner kring källkritik och historiebruk. Ta hjälp av Den moderna tidens historia!

Den moderna tidens historia är speciellt framtagen för GY2011. Ambition har varit att skriva en bok som fångar ditt intresse, men som också är anpassad för en historiekurs där undervisningstiden är ytterst begränsad. Tonvikten ligger på den västerländska historien och framväxten av det moderna samhället.

Varje kapitel inleds med att sätta in perioden i tid och rum. Därefter följer texten utformad i två nivåer. Dels en grundtext som löper genom hela boken och som beskriver det övergripande historiska skeendet. Dels fördjupningstexter som är tydligt markerade. Fördjupningarna kan utgöras av personporträtt, källkritiska problem, fiktiva men troliga berättelser om hur människor agerat i historien, med mera. Man kan alltså välja att enbart koncentrera sig på grundtexten eller att välja några, eller alla fördjupningar.

Den moderna tidens historia 1a1 innehåller fem huvudområden

Tre sorters uppgifter i varje kapitel

Sommaren 1788 avseglar Gustav III från Stockholm med en mäktig flotta, spänningen är hög mellan konungen och adeln, missnöjet pyr bland officerarna. Rysslands intriger mot den svenska kungen har tilltagit samtidigt som han med franskt stöd byggt upp en imponerande flotta. Krig bryter ut. Men vilka var orsakerna? Var det bara Gustav III:s maktambitioner som det ofta har beskrivits? Var det verkligen ett renodlat svenskt anfallskrig eller inleddes det för att förebygga en rysk aggression? Och vem sköt egentligen det första skottet? Krigsförberedelserna omgärdades av ett stort hemlighetsmakeri eftersom det fanns gott om kungamotståndare och ryska spioner i det svenska toppskiktet. Claes Rainer har på ett föredömligt sätt gått tillbaka till dåtidens brev och dagböcker för att vända upp och ned på den historieskrivning som tidigare har präglats av Gustav III:s fiender. Han låter ögonvittnen med egna ord beskriva dramatiken i de största sjöslagen i Östersjöns historia. Det är en rafflande och medryckande historia som skapar en ny bild av Gustav III som krigarkung omgiven av bittra fiender.

Claes Rainer är historikern och processjuristen som genom sin forskning i 1700-talets brev, dagböcker och memoarer har skapat en nyanserad bild av en dramatisk tid i Sveriges historia. I första boken om Lovisa Ulrika har Claes kombinerat sin bakgrund som historiker med den analytiska förmåga han har utvecklat under sina många år som ombud i domstolsprocesser. Det var intresset för hans egen familjs historia på 1700-talet som ledde till boken om Lovisa Ulrika, då det gick att följa en av hans anfäder till Lovisa Ulrikas resa till Sverige 1744 och upptäcka en av Sveriges mest fascinerande drottningar. Lovisa Ulrika belönades med 2021 års Axel Hirsch pris av Svenska Akademien och har följts av böcker om Sofia Magdalena och Gustav III:s ryska krig.