Visar resultat för..."Ursula"

New York 1924. Det är tjugotalets jazzålder, mellankrigstid och en brytningstid mellan det viktorianska moralistiska och det libertinska Greenwich Village. Svartklubbar, nattklubbar, partyn, frukost till middag och nätter med nya engångsligg. Peter och Patricia har ett modernt och jämlikt äktenskap. Båda dricker, båda röker och båda arbetar. När det kommer till sex med andra tror de på att ärlighet vara längst. Eller i alla fall tills att Patricia också har ett engångsligg. Från en dag till en annan måste Patricia börja om, nu som singel och exfru, men det är fortfarande männens värld i sovrummet, på läkarmottagningen och i arbetslivet.

Exfrun - Ursula Parrotts bästsäljande kultroman från 1929, med förord av Elin Cullhed, skildrar ett hedonistiskt och utsvävande New York långt innan Sex and the city blev ett fenomen.

Första boken i Övärlden-cykeln i efterlängtad nyutgåva

Ged är den störste av alla Övärldens trollkarlar, men i sin ungdom - då han fortfarande kallades Sparvhök - var han impulsiv och oförsiktig. I sin hunger efter makt och kunskap gav han sig i kast med hemligheter han inte förstod sig på och släppte loss en fasansfull skugga över världen. Trollkarlen från Övärlden är den dramatiska berättelsen om hur Sparvhök bemästrar de mäktiga krafter han besitter och hur han tvingas korsa dödens tröskel för att återställa balansen i världen. Ursula K. Le Guins Övärlden-romaner tillhör fantasylitteraturens allra mest hyllade romaner, har vunnit priser som National Book Award och Nebula Award, och har älskats av miljontals läsare världen över. I översättning av Sven Christer Swahn, med ett nyskrivet förord av författaren och konstnären Leif Holmstrand.

URSULA K. LE GUIN [1929-2018] var en amerikansk författare, vars nyskapande idéer gjorde henne till en frontfigur inom fantasy och science fiction och tänjde på gränserna för vad genrerna kunde uppnå. Övärlden-cykeln tillhör vid sidan av Mörkrets vänstra hand hennes mest kända verk, en romanserie och ett världsbygge som med tiden uppnått en status på nivå med J. R. R. Tolkiens Sagan om ringen. Trollkarlen från Övärlden [A Wizard of Earthsea, 1968] är den första boken i serien.

Tredje boken i Övärlden-serien  

Ett mörker håller på att lägga sig över Övärlden. Trollkarlarna förlorar sin kraft, sånger glöms bort, och både människor och djur drabbas av sjukdomar eller förlorar sitt förstånd. Ärkemagikern Ged befinner sig på ön Roke när den unge prins Arren når honom och ber om hans hjälp med att söka upp och bekämpa den onda källan till all denna skada. Tillsammans ger de sig ut på en farofylld resa som tar dem inte bara till rikets mest avlägsna utkanter, utan också bortom de yttersta gränserna för livet självt och vidare till den värld som väntar på andra sidan. Den yttersta stranden är tredje boken i serien om Övärlden. 1973, året efter att den kom ut, tilldelades romanen det prestigefyllda National Book Award, och 2006 kom den animerade filmatiseringen Tales from Earthsea, producerad av japanska Studio Ghibli. I översättning av Sven Christer Swahn.

URSULA K. LE GUIN [1929-2018] var en amerikansk författare, vars nyskapande idéer gjorde henne till en frontfigur inom fantasy och science fiction och tänjde på gränserna för vad genrerna kunde uppnå. Övärlden-cykeln tillhör vid sidan av Mörkrets vänstra hand hennes mest kända verk, en romanserie och ett världsbygge som med tiden uppnått en status på nivå med J. R. R. Tolkiens Sagan om ringen.

Banbrytande feministisk science fiction-klassiker

»En juvel till roman.« Frank Herbert, författare till Dune

I Mörkrets vänstra hand [The Left Hand of Darkness, 1969] använde sig Ursula K. Le Guin på ett radikalt sätt av science fiction-genrens möjligheter för att utforska könets betydelse för individer och kultur. Romanen vann både Nebulapriset och Hugopriset och etablerade Ursula K. Le Guin som en av science fiction-litteraturens största författare. Med tiden har den kommit att betraktas som en banbrytande litterär och feministisk klassiker. Den mänskliga ambassadören Genly Ai skickas ensam till den avlägsna planeten Vinter, vars invånare är asexuella androgyner tills de under kortare perioder väljer, och ändrar, sitt kön. Hans uppdrag är att övertyga Vinter att ingå i en intergalaktisk union, men för att lyckas måste han brygga gapet mellan sin egen civilisation och Vinters, något som kompliceras av de invecklade sociala reglerna som styr alla interaktioner på planeten. Efter mycket ansträngning verkar situationen lovande, men plötsligt har Genly inte längre stöd för sin sak. Fångad i ett politiskt spel med regler han inte förstår måste han försöka slutföra sitt uppdrag. I översättning av Torkel Franzén och med ett nyskrivet förord av Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

URSULA K. LE GUIN [1929-2018] var en amerikansk författare. Hennes nyskapande idéer gjorde henne till en frontfigur inom fantasy och science fiction och tänjde på gränserna för vad genrerna kunde uppnå. Bland hennes mest känd verk finns Mörkrets vänstra hand och Övärlden-cykeln.

»Lika originell och uppfinningsrik som Sagan om ringen.« Michael Moorcock

»Ett science fiction-mästerverk.« Newsweek

”Amerikas mest framstående science fiction-författare” The New York TimesMänniskorna har intagit skogsplaneten Athshe, och i deras spår följer blodiga konflikter med den fredliga urbefolkningen. Och när väl våldet släppts lös finns ingen möjlighet till försoning …

Där världen kallas skog är en ursinnig kritik av kolonialism och miljöförstörelse: medan skogen är urbefolkningens hela värld, full av mening och historia, är den för erövrarna bara en outnyttjad resurs. Boken var skriven som en kommentar till Vietnamkriget, men tematiken är fortfarande aktuell.

Här presenteras den i reviderad översättning av Mats Dannewitz Linder."På ytan en fantasifull science fiction-berättelse om skogsplaneten Athshe ... Men på djupet döljs de verkligt brännande frågorna. Vad händer när man introducerar ondska i en oskyldig och pacifistisk kultur? ... En tidlös berättelse som gräver sig ner, slår rot och nästan omärkligt får en att tänka efter och utmana etablerade idéer och fördomar med en lågmäld och subversiv finess."5 av 5, BTJ

Ursula K. Le Guin (1921–2018) omnämns ofta som en new wave-författare inom science fiction-litteraturen, där tonvikten låg på psykologi snarare än teknologi. För Där världen kallas skog erhöll hon 1973 års Hugo-utmärkelse för bästa kortroman och nomineringar till flera andra priser. Boken är en av delarna i den så kallade Hain-cykeln men kan läsas som en fristående berättelse.

Andra boken i Övärlden-cykeln

Tenar är bara fem år gammal när hon får veta att hon är inkarnationen av en prästinna. Hon förs till templet vid gravkamrarna i Atuan och tvingas lämna allt bakom sig: familj, ägodelar, till och med sitt namn. Nu är hon Arha, den uppätna. Hennes livsuppgift är att tjäna De Namnlösa och vakta de skatter som finns i labyrinten under gravarna. Arha fullföljer omsorgsfullt sina plikter - till den dag då Ged, en trollkarl från Övärlden, kommer dit på jakt efter en del av skatten. Ursula K. Le Guins Övärlden-romaner tillhör fantasylitteraturens allra mest hyllade romaner, har vunnit priser som National Book Award och Nebula Award, och har älskats av miljontals läsare världen över. Gravkamrarna i Atuan, den andra boken i romancykeln, listas av Time Magazine som en av de 100 bästa fantasyböckerna genom tiderna. I svensk översättning av Sven Christer Swahn.

URSULA K. LE GUIN [1929-2018] var en amerikansk författare, vars nyskapande idéer gjorde henne till en frontfigur inom fantasy och science fiction och tänjde på gränserna för vad genrerna kunde uppnå. Övärlden-cykeln tillhör vid sidan av Mörkrets vänstra hand hennes mest kända verk, en romanserie och ett världsbygge som med tiden uppnått en status på nivå med J. R. R. Tolkiens Sagan om ringen.

Hundra år av ensamhet är historien om sju generationer i familjen Buendía, deras drömmar, strävanden och olyckor i den lilla colombianska byn Macondo. Den by och den släkt som i begynnelsen grundas av José Arcadio Buendía går båda sitt oundvikliga slut till mötes i en oförliknelig roman som blivit en klassiker. Hundra år av ensamhet är ett av de mest betydande verken inom den latinamerikanska magiska realismen, och har översatts till fler än 30 språk. På svenska utkom den för första gången 1970, och återutges nu i en nyöversättning av Lina Wolff.

Pojken Gavir är slav, boklärd och kan se glimtar av framtiden. Att han är boklärd och utbildas till lärare är han medveten om, att han kan se in i framtiden får han inte prata om, för det är farligt. Han berättar inte att han”minns” att Etra, staden där han bor, någon gång i framtiden kommer att bli invaderad. 

Gavir lever ett gott liv med skola och vänner i en stor och förmögen adelsfamilj. Men är de verkligen hans vänner?

När hans älskade storasyster Sallo blir våldtagen och mördad inser Gavir slutligen att människor av samma sort som han och systern inte har något värde i Etra. Han flyr från familjen och staden, från allt som är välbekant. 

Från flyktingens förvirring och djupa misär hittar han slutligen fram sitt ursprung bland de människor han och systern rövades bort från. Och genom dem finner han också Orrec och Gry från Gåvor och Memer från Röster och kan bygga sig ett nytt liv i frihet som boklärd bland andra lärda människor.

"Gåvor" är den första delen i Ursula K. Le Guins hyllade trilogi "Krönikor från Västra kusten". Huvudpersonen Orrec lever tillsammans med sin far i en avlägsen bergstrakt där alla tillhör olika klaner som som ständigt bekämpar varandra. Varje klan har sin "gåva", en magisk kraft som tjänar till att upprätthålla en bräcklig fred. Orrec väntar på att hans gåva ska visa sig, men när den väl gör det kan han inte behärska den. Hans gåva är den farligaste av dem alla och Orrec måste bära en bindel för ögonen tills han lär sig kontrollera gåvan. Trilogin är en fantasyserie som både riktar sig till unga vuxna och vuxna. Ursula K. Le Guins författarskap präglades genomgående av feminism och normbrytande. Hennes produktiva författarskap har sedan 1960-talet rört sig över en rad genrer: poesi, fantasy, skönlitteratur, barnböcker – och science fiction, ett mansdominerat område där Le Guin inte bara tagit sig fram, utan även framhållits som en av de största. The New York Times har lyft fram henne som en författare som berikade science fiction-genren, både med litterärt djup och med en feministisk känslighet. Margaret Atwood har kallat Le Guin för "en av nittonhundratalets litterära giganter." 

New York 1924. Det är tjugotalets jazzålder, mellankrigstid och en brytningstid mellan det viktorianska moralistiska och det libertinska Greenwich Village. Svartklubbar, nattklubbar, partyn, frukost till middag och nätter med nya engångsligg. Peter och Patricia har ett modernt och jämlikt äktenskap. Båda dricker, båda röker och båda arbetar. När det kommer till sex med andra tror de på att ärlighet vara längst. Eller i alla fall tills att Patricia också har ett engångsligg. Från en dag till en annan måste Patricia börja om, nu som singel och exfru, men det är fortfarande männens värld i sovrummet, på läkarmottagningen och i arbetslivet.

Exfrun - Ursula Parrotts bästsäljande kultroman från 1929, med förord av Elin Cullhed, skildrar ett hedonistiskt och utsvävande New York långt innan Sex and the city blev ett fenomen.