Åsa Hansson – författare

This open access edited volume discusses the impact of digitalization on taxation, using the Swedish welfare state model as a lens through which to examine the disruptive effect of new technologies on traditional tax models. Taking a multidisciplinary approach, it integrates perspectives from economics, law, audit, and public policy to shed light on contemporary challenges in taxation.With Sweden as a central case study, the chapters in this book address broader concerns surrounding the impact of digital transformation on how states calculate and enforce tax, as well as the role of international coordination in reforming tax policy. The book covers many important topics such as financing public welfare, international attempts to combat issues concerning multinationals and consumption taxation, legitimacy and democratic implications, as well as how digitalization impacts firms’ and tax authorities’ tax administration. The effects of AI, automation and remote work are all considered, as well as how greater labor mobility is decreasing the emphasis on a geographical nexus for taxability and creating a need for urgent tax reform. Providing a diverse set of theoretical and policy considerations, this book will be essential reading for scholars, students and policymakers working in the spheres of tax law, the welfare state and public economics.

Sveriges långtgående decentraliserade välfärdssystem har många fördelar, men utmanas i en ekonomi som blivit alltmer digital och global. I denna rapport analyserar vi de utmaningar som dagens finansiering av kommunal och regional verksamhet står inför samt diskuterar en rad förbättringsåtgärder. Det är uppenbart att dagens lokala finansiering av den kommunala och regionala välfärden inte räcker till, utan kräver tillskott från nationell nivå. Dessutom är skattebasen – förvärvsinkomster – inte jämnt fördelade över regioner och kommuner, vilket ställer krav på utjämningssystemet. Den ojämna fördelningen är framför allt märkbar mellan kommuner och det finns en risk att skillnaderna fortsätter att öka. Det är också problematiskt att samtliga tre fiskala nivåer – staten, regioner och kommuner – delar på samma skattebas. Därutöver talar mycket för att arbetsinkomster blivit mer mobila, vilket ökar både den samhällsekonomiska kostnaden av att beskatta arbetsinkomster och försvårar användningen av dem som lokal skattebas. Den lokala beskattningen brister även i transparens och uppfyller inte kraven om horisontell och vertikal rättvisa, det vill säga att samma inkomst beskattas olika beroende på var man bor samt att individer med lägre inkomst kan betala mer i skatt än individer med högre inkomst. Vi föreslår bland annat en förändring i beskattningsmakten där lokala jurisdiktioner får beskattningsmakt över nya skattebaser, så som fastigheter och eventuellt naturresurser. Det kan växlas mot en minskad beskattningsmakt över förvärvsinkomster för regionerna. Det finns många fördelar med att beskatta fastigheter lokalt. Dessutom talar en ökad arbetskraftsmobilitet för ett skifte från beskattning av förvärvsinkomster mot mer icke-mobila skattebaser.

Mycket har hänt med kapitalbeskattningen sedan den stora skattereformen 1991. Grundprinciper om likformighet och enhetlighet har i hög grad övergetts och kapital beskattas i dag på flera olika sätt. Under samma period har kapitaltillgångarnas värde vuxit i hela västvärlden, även i Sverige. Denna tillväxt skapar möjligheter för investeringar och välstånd, men också en oro för ökade ekonomiska klyftor i samhället. SNS Konjunkturrådsrapport 2018 analyserar och diskuterar kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige utifrån nationalekonomisk forskning och tidigare erfarenheter. En röd tråd är att skattepolitiken måste ta hänsyn till både snedvridningseffekter och fördelningseffekter. Skatters politiska legitimitet är viktig och av den anledningen har rådet genomfört en attitydundersökning av svenskarnas åsikter om kapitalbeskattning. Rapporten avslutas med rekommendationer om hur den framtida svenska kapitalbeskattningen bör utformas. SNS Konjunkturråd 2018 består av Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning, och gästprofessor vid Paris School of Economics, Spencer Bastani, docent i nationalekonomi, Linnéuniversitetet, och Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.