Mycket har hänt med kapitalbeskattningen sedan den stora skattereformen 1991. Grundprinciper om likformighet och enhetlighet har i hög grad övergetts och kapital beskattas i dagpå flera olika sätt.

Under samma period har kapitaltillgångarnas värde vuxit i hela västvärlden, även i Sverige. Denna tillväxt skapar möjligheter för investeringar och välstånd, men också en oro för ökade ekonomiska klyftor i samhället.

SNS Konjunkturrådsrapport 2018 analyserar och diskuterar kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige utifrån nationalekonomisk forskning och tidigare erfarenheter. En röd tråd är att skattepolitiken måste ta hänsyn till både snedvridningseffekter och fördelningseffekter.

Skatters politiska legitimitet är viktig och av den anledningen har rådet genomfört en attitydundersökning av svenskarnas åsikter om kapitalbeskattning. Rapporten avslutas med rekommendationer om hur den framtida svenska kapitalbeskattningen bör utformas.

SNS Konjunkturråd 2018 består av Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning, och gästprofessor vid Paris School of Economics, Spencer Bastani, docent i nationalekonomi, Linnéuniversitetet, och Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.

Drygt trettio år har gått sedan den senaste genomgripande skattereformen i Sverige genomfördes åren 199091. Mycket har hänt sedan dess, både med skattesystemet och med världen vi lever i.  

I Ett skattesystem för Sverige i en global värld sammanfattar skatteforskaren Åsa Hansson de totalt 13 rapporter som givits ut inom ramen för SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld. Förutom en översikt av det svenska skattesystemet i internationell jämförelse har rapporterna behandlat skatt på arbete, konsumtion, företag och företagande, bostäder, energi, klimat och miljö samt på vilken nivå statlig, regional eller kommunal det är lämpligt att ta ut skatten. Åsa Hansson värderar dessa rapporters analyser och förslag till skattereformer. Hon kompletterar med andra forskningsresultat och drar upp riktlinjer för förslag till övergripande reformer som förbättrar det svenska skattesystemet, gör det mer förenligt med den värld vi lever i samt ökar svensk konkurrenskraft.  

Åsa Hansson är docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Mycket har hänt med kapitalbeskattningen sedan den stora skattereformen 1991. Grundprinciper om likformighet och enhetlighet har i hög grad övergetts och kapital beskattas i dagpå flera olika sätt.

Under samma period har kapitaltillgångarnas värde vuxit i hela västvärlden, även i Sverige. Denna tillväxt skapar möjligheter för investeringar och välstånd, men också en oro för ökade ekonomiska klyftor i samhället.

SNS Konjunkturrådsrapport 2018 analyserar och diskuterar kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige utifrån nationalekonomisk forskning och tidigare erfarenheter. En röd tråd är att skattepolitiken måste ta hänsyn till både snedvridningseffekter och fördelningseffekter.

Skatters politiska legitimitet är viktig och av den anledningen har rådet genomfört en attitydundersökning av svenskarnas åsikter om kapitalbeskattning. Rapporten avslutas med rekommendationer om hur den framtida svenska kapitalbeskattningen bör utformas.

SNS Konjunkturråd 2018 består av Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning, och gästprofessor vid Paris School of Economics, Spencer Bastani, docent i nationalekonomi, Linnéuniversitetet, och Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.

Drygt trettio år har gått sedan den senaste genomgripande skattereformen i Sverige genomfördes åren 199091. Mycket har hänt sedan dess, både med skattesystemet och med världen vi lever i.  

I Ett skattesystem för Sverige i en global värld sammanfattar skatteforskaren Åsa Hansson de totalt 13 rapporter som givits ut inom ramen för SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld. Förutom en översikt av det svenska skattesystemet i internationell jämförelse har rapporterna behandlat skatt på arbete, konsumtion, företag och företagande, bostäder, energi, klimat och miljö samt på vilken nivå statlig, regional eller kommunal det är lämpligt att ta ut skatten. Åsa Hansson värderar dessa rapporters analyser och förslag till skattereformer. Hon kompletterar med andra forskningsresultat och drar upp riktlinjer för förslag till övergripande reformer som förbättrar det svenska skattesystemet, gör det mer förenligt med den värld vi lever i samt ökar svensk konkurrenskraft.  

Åsa Hansson är docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.