Adonis – författare

Varför används religion för att motivera hänsynslöst våld? Och är det möjligt att modernisera islam?Som engagerad intellektuell och poet diskuterar Adonis i Våld och islam många av de teman som han ständigt återkommer till i sin diktning: religionen, radikaliseringen, våldsdåden, den arabiska vårens misslyckande, kvinnan och kvinnligheten, de intellektuellas engagemang och poesins roll i prövningarnas tid.Här driver han tankegångarna ett steg längre i samtal med psykoanalytikern Houria Abdelouahed och resonerar djärvt och fritt med utgångspunkt i den arabiska kulturens historiska djup.Poeten Adonis föddes 1930 i Syrien men lämnade landet av politiska skäl 1956. Han anses vara det arabiska språkets allra främsta nu levande diktare och har mottagit flertalet prestigefulla priser för sin litterära gärning. Han nämns återkommande som en kandidat till Nobelpriset i litteratur.2016 tilldelades han Stig Dagerman-priset med motiveringen "för ett författarskap där lidelsen för den arabiska poesin bortom religion och politiska strömningar blottlägger diktkonstens frigörande väsen. "Om Våld och islam skrev SvD: "I boken visar poeten hur djupt förtrogen han är inte bara med de arabiska litterära och filosofiska traditionerna, utan också de västerländska. Tillsammans med Houria Abdelouahed företar sig Adonis via närläsning en veritabel feministisk dekonstruktion av islams grundpelare – Koranen."

'The greatest living poet of the Arab world' GuardianCloud, mirror, stone, thunder, eyelid, desert, sea. Through a dead or dying land, Mihyar walks: a figure of heroic individualism and dissent, part-Orpheus, part-Zarathustra. Where he goes, the austere building-blocks of his world become the expressions of passionate emotion, of visionary exaltation and despairing melancholy. The traditions of the Ancient Greeks, the Bible and the Quran flow about and through him.Written in the cosmopolitan Beirut of the early 1960s, Adonis's Songs of Mihyar the Damascene did for Arabic poetry what The Waste Land did for English. These are poems against authoritarianism and dogma, in which a new Noah would abandon his ark to dive with the condemned, and in which surrealism and Sufi mysticism meet and intertwine. The result is a masterpiece of world literature.Translated by Kareem James Abu Zeid and Ivan Eubanks'The most eloquent spokesman and explorer of Arabic modernity' Edward Said

The first major career-spanning collection of the poems of Adonis, widely acknowledged as the most important poet working in Arabic today  “Poetry for [Adonis] is not merely a genre or an art form but a way of thinking, something almost like mystical revelation.”—Charles McGrath, New York Times  Born in Syria in 1930, Adonis is one of the most celebrated poets of the Arabic-speaking world. His poems have earned international acclaim, and his influence on Arabic literature has been likened to that of T. S. Eliot’s on English-language verse. This volume serves as the first comprehensive survey of Adonis’s work, allowing English readers to admire the arc of a remarkable literary career through the labors of the poet’s own handpicked translator, Khaled Mattawa.  Daring in form and prophetic in tone, Adonis’s poetry sings of both the sweet promise of eros and the problems of the self. He writes of childhood (“Your childhood is a village. / You will never cross its boundaries / no matter how far you go”); of blood, bombs, and mutilation (“Murder has changed the city’s shape”); and of the anguish of exile (“‘I write poetry in the language of the country that sheltered me,’ said a young man who looked old”). Adonis demonstrates the poet’s affection for Arabic and European lyrical traditions even as his poems work to destabilize those sensibilities.  This collection positions the work of Adonis within the pantheon of the great poets of exile, including César Vallejo, Joseph Brodsky, and Paul Celan, providing for English readers the most complete vision yet of the work of the man whom the cultural critic Edward Said called “today’s most daring and provocative Arab poet.”

The poems in this collection explore the conditions of the poet's exile from the language in which he writes. representing life ""between two hells"" and giving a voice to the silence of absence.

Written in the early 1960s, Songs of Mihyar the Damascene is widely considered to be the apex of the modernist poetry movement in the Arab world, a radical departure from the rigid formal structures that had dominated Arabic poetry until the 1950s. Drawing not only on Western influences, such as T.S. Eliot and Nietzsche, but on the deep tradition and history of Arabic poetry, Adonis accomplished a masterful and unprecedented transformation of the forms and themes of Arabic poetry, initiating a profound revaluation of cultural and poetic traditions. Songs of Mihyar is a masterpiece of world literature that rewrites—through Mediterranean myths and renegade Sufi mystics—what it means to be an Arab in the modern world.

Poetry is the quintessence of Arab culture. In this book one of the foremost Arab poets reinterprets a rich and ancient heritage. He examines the oral tradition of the pre-Islamic poetry of Arabia and the relationship between Arabic poetry and the Qur'an, and between poetry and thought. He also assesses the challenges of modernism and the impact of western culture on the Arab poetic tradition. Stimulating in their originality, eloquent in their treatment of a wide range of poetry and criticism, these reflections open up fresh perspectives on one of the world's greatest - and least explored - literatures.

Mahmud Darwish, Samih al-Qasim and Adonis are amongst the leading poets in the Arab world today. Victims of a Map presents some of their finest work in translation, alongside the original Arabic, including thirteen poems by Darwish never before published - in English or Arabic - and a long work by Adonis written during the 1982 siege of Beirut, also published here for the first time.

Adonis� influence on Arabic literature has been likened to that of T. S. Eliot in the English-speaking world. Yet alongside this spearheading of a modernist literary revolution, the secular Syrian-born poet is also renowned for his persistent and staunch attacks on despotism across the Arab world.In these conversations with the psychoanalyst Houria Abdelouahed, Adonis brings into sharp relief the latest wave of violence and war to engulf Arabic countries, tracing the cause of ongoing tensions back to the beginnings of Islam itself. Since the death of the prophet Muhammad, Islam has been used as a political and economic weapon, exploiting and reinforcing tribal divisions to aid the pursuit of power. Adonis argues that recent events in the Middle East – from the failures of the Arab Spring to the rise of ISIS and the bloody war in his native Syria – attest to the destructive effects of an Islamic worldview that prohibits any notion of plurality and breeds violence. If there is to be any hope of peace or progress in the Arab world, it is therefore imperative that these mentalities are overcome. In their place, Adonis urges a new spirit of enquiry, embodied in the freedoms to interrogate the past and to question cultural norms.Adonis� penetrating analysis comes at a critical time, offering an alternative path to the cycle of violence that plagues the Arab world today.

Heralded as the greatest living Arab poet, Syrian-born Adonis is also a staunch critic of violence and despotism in the Islamic world. In this book, he explores the nature of political power in Islam by focusing on the figure of the prophet Mohammed as both a political and a mythical leader. In conversation with Houria Abdelouahed, Adonis examines the Qur’anic intervention in establishing the prophet’s power, especially when the text is read based on faith and not reason. The authors discuss the historical developments before and after the prophet’s death, which established the power of the Caliph or the leader as absolute.The second part of the book examines the consequences of these developments in the Arab and Islamic world today, where this ‘tyrannical’ understanding of power continues to hold sway. The authors conclude with a call for secularism in the Arab world and a passionate plea for the separation of religion from the political, legal and social spheres.

Heralded as the greatest living Arab poet, Syrian-born Adonis is also a staunch critic of violence and despotism in the Islamic world. In this book, he explores the nature of political power in Islam by focusing on the figure of the prophet Mohammed as both a political and a mythical leader. In conversation with Houria Abdelouahed, Adonis examines the Qur’anic intervention in establishing the prophet’s power, especially when the text is read based on faith and not reason. The authors discuss the historical developments before and after the prophet’s death, which established the power of the Caliph or the leader as absolute.The second part of the book examines the consequences of these developments in the Arab and Islamic world today, where this ‘tyrannical’ understanding of power continues to hold sway. The authors conclude with a call for secularism in the Arab world and a passionate plea for the separation of religion from the political, legal and social spheres.

Born in Syria in 1930, Adonis later moved to Lebanon and became a pivotal figure in the new poetry of the late 1960s. With the publication of Mihyar of Damascus: His Songs in 1963-widely viewed as a watershed moment in Arabic poetry-Adonis forged a new set of possibilities for Arabic poetry, writing in traditional meters but infusing them with modernist rhythms, styles, and conceptual complexities. Translators Adnan Haydar (University of Arkansas in Fayetteville) and Michael Beard (University of North Dakota) co-edit a series of books, Middle East Literature in Translation, for Syracuse University Press.

Born in Syria in 1930, Adonis later moved to Lebanon and became a pivotal figure in the new poetry of the late 1960s. With the publication of Mihyar of Damascus: His Songs in 1963-widely viewed as a watershed moment in Arabic poetry-Adonis forged a new set of possibilities for Arabic poetry, writing in traditional meters but infusing them with modernist rhythms, styles, and conceptual complexities. Translators Adnan Haydar (University of Arkansas in Fayetteville) and Michael Beard (University of North Dakota) co-edit a series of books, Middle East Literature in Translation, for Syracuse University Press.

I denna bok (som består av fyra föreläsningar hållna vid Collège de France, 1984) sammanfattar Adonis över ett kvarts sekel av forskning om arabisk poesi och kultur. Det är en analys som arbetar på flera plan samtidigt, och som tar sin början i den förislamska muntliga traditionen. Adonis avvisar dåtidens kritiker som upphöjde den förislamska traditionen till norm: Autenticitet är inte en fixerad punkt i det förflutna till vilken vi måste återvända för att slå fast vår identitet. Samtidigt vederlägger han de kritiker som anser modernitet vara sammankopplad med västerlandet och nutiden. Modernitet är också ett klimat av universella uttryckssätt och idéer och inte ett tillstånd som är specifikt för ett särskilt folk. Endast genom att ständigt ifrågasätta och bryta upp invanda tankemönster kan poesin i djupaste mening tillföra mänskligheten något nytt. Adonis (född i norra Syrien 1930) har vunnit ryktbarhet som arabvärldens främste nu levande poet. Han är emellertid även litteraturkritiker med flera omfattande verk i ämnet bakom sig, bl.a. Det statiska och det föränderliga: en studie i konformism och originalitet i den arabiska kulturen, utgiven i 4 delar i Beirut mellan 1974 och 1994, samt Bönen och svärdet: essäer om arabisk kultur (Alhambra 1994) och Sufism och surrealism (Alhambra 2011). Av Adonis lyriska verk kan man läsa på svenska Sånger av Mihyar från Damaskus (Alhambra, 1991), Boken, platsens gårdag nu (Del I, Alhambra, 2005) och Detta är mitt namn (en antologi, Alhambra, 2006).

Mihyar är både undergångens och nyskapelsens profet. Han tecknas till stor del i negationer: han är "tvivlets såningsman", han åkallar "guden som sliter sönder sig i mina steg", hans ord är "vindar som uppviglar livet". Men han är också en lidelsefullt irrrande människa, en som har sin boning i själva sökandet, en ständig gränsöverskridare på spaning efter ett land bortom ont och gott, "en värld som börjar vid världens udde". Förtrogen med underjorden, med vanvettet är han en omstörtare som talar med blixtens stämma, han förebådar "vägrans syndaflod" men också en katharsis ("som om Historien tvådde sig i mina ögon") och en ny värld i det fördolda: Jag skapar åt de havande nätterna ett fosterland av rötternas aska. Ur förordet av Ingemar Leckius Flera av Adonis verk finns översatta till svenska och utgivna på Alhambra, bl. a. hans genombrottssamling från 1961, Sånger av Mihyar från Damaskus, samt essäsamlingarna En introduktion till arabisk poetik (1973) och Bönen och svärdet (1994) och diktantologin "En tid mellan askan och rosorna" (2003) som täcker åren 1969 till 1986.

Adonis poetiska verk har fått erkännande som ett av vår tids mest uppseendeväckande. Det har också under mer än tre decennier följts av en reflexion över skrivandets villkor och betydelse i arabvärlden. De essäer som presenteras i denna samling erbjuder läsaren kvintessensen av ett tänkande som är noga med att påminna om att den mänskliga självaktningens och demokratins försvar börjar med den totala respekten för människans skaparförmåga. Denna bok skiljer sig avsevärt ifrån de historiska, sociologiska eller politiska studier som hittills försökt kartlägga skeendena i arabvärlden utifrån. Här finns en originell och klar introduktion till de stora linjerna i ett ofta misskänt poetiskt och kulturellt arv, och en analys av det inflytande som religionen och makten i sin beständiga allians utövar på det islamska samhället bönen och svärdet. Adonis avslöjar lika mycket de förbud som tynger den arabiska kulturen som det västerländska hyckleriet. Alltid angelägen om att välkomna stödet från en förnyande tankeströmning (t. ex. den arabiska mystiken), ger han oss här ett grundläggande verk för förståelsen av vår egen kultur och för att vi till slut skall förstå vad Medelhavets båda stränder har att lära av varandra. Dessa tjugosex essäer skrivna mellan åren 1961 och 1992 avslutas med ett samtal mellan Jean-Yves Masson och Adonis.

"Boken - platsens gårdag nu" är en poesins resa genom den arabiska historien, en resa som påminner om Dantes vandring i Den gudomliga komedin. Men olikt Dante väljer Adonis att beskriva helvetet härnere på jorden, det helvete där araberna levde, tänkte och skrev ned sina alster. Samtidigt som han berättar om en historia där religion och politik skulle förbli sammantvinnade, låter han smärtan och sorgen förvandlas till en episk saga där pennans och svärdets män får sina historiska konturer tecknade och ifrågasatta. De dödas ord får nytt liv tack vare poesin och av minnets vita fläckar skapar poeten den tystnad som behövs för diktens födelse och därmed den väntade förnyelsen där ... det vänliga, klara kretsloppet kring det som döljs och det som yppas, kring längtan efter klargöranden, har fått mig att svära jorden trohet. "Boken - platsens gårdag nu" utkom på arabiska i tre delar mellan åren 1995 och 2002. Verkets polyfona struktur och dess spännvidd över femhundra år av arabisk kulturhistoria saknar motstycke inom den moderna arabiska litteraturen. Som vägvisare väljer Adonis att följa den störste av alla arabiska poeter, al-Mutanabbí. Det finns ett tydligt syfte bakom Adonis’ val av al-Mutanabbís liv och öde för sin odyssé. Den helhetssökande vision som denne skald gjorde anspråk på kolliderade med både gängse trossatser och rådande poetiska konventioner. Enligt sägnen förlänade detta honom även hans öknamn, al-Mutanabbí, som betyder "den som utropar sig till profet". Mellan politikens religiösa polityr och dess världsliga syften hade poesin en vågmästarroll att spela i en kultur där politik och religion gick hand i hand. Jag föreställer mig en ikon utan kyrkor, moskéer eller tempel. Jag föreställer mig en ikon av terrasser, vars ljus också är dess öde och över vilka en förälskad måne hänger. I dess händer lyser en frihetens sol i ständig hänryckning. Jag föreställer mig en ikon som i poesin ser början och slutet på sin pilgrimsfärd. Ali Ahmad Saïd Esber föddes den första januari 1930 i Qassabin i Syrien i en enkel familj. Vid 17 års ålder fick han en första dikt publicerad i en tidning under pseudonymen Adonis, en fenicisk gud som symboliserat växtlighetens återfödelse. Han har alltsedan dess förblivit detta namn trogen. Hans stora och mångsidiga verk har belönats med många litterära utmärkelser i bl.a. Libanon, Turkiet, Italien, Tyskland och Frankrike och översatts till många språk. På svenska har ”Sånger av Mihyar från Damaskus”, ”Detta är mitt namn”, ”Bönen och svärdet”, ”En introduktion till arabisk poetik” samt första bandet av ”Boken – Platsens gårdag nu” getts ut av Alhambra.

Denna volym omfattar första delen i ett större arbete, trebandsverket Al-Kitab ("Boken") utgivet mellan 1995 och 1999. "Boken" är en omfattande fantasirik rekonstruktion av den störste klassiske arabiske poeten al-Mutanabbis liv och verk. Bokens första sju kapitel, där vi får följa al-Mutanabbi på hans tidiga vandringar ledsagad av "berättarens" röst, skiljs åt av tre korta "Intervaller" och sex "Marginaler". Varje "Marginal" består av tio dikter som tillägnas olika förislamiska och umayyadiska poeter, vilkas liv och diktning oftast står i kontrast till "berättarens" monotona och brutala berättelse om härskare som förtrycker sina undersåtar och genomför sina erövringar i religionens namn. Trots det millennium som skiljer dem åt är likheterna mellan al-Mutanabbis och Adonis' levnadsbanor anmärkningsvärda. Båda växte upp i en shiitisk miljö, den förre i södra Irak, den senare i norra Syrien. Båda gav prov på en poetisk ådra vid mycket tidig ålder. Båda fängslades för politisk aktivism i sin ungdom och bådas liv och verk har präglats av upprepade landsflykter i sökandet efter rättvisa och poetisk nydaning. Men den viktigaste beröringspunkten förblir det faktum att bådas poesi har utgjort en motpol till den splittring och det förtryck som präglat och ännu präglar de arabiska samhällena. Den syrisk-libanesiske poeten Adonis (född 1930) har vunnit ryktbarhet som arabvärldens främste nu levande poet. Fyra lyrik- och två essäsamlingar har redan översatts till svenska. Adonis är en "universell" poet : hans poesi överskrider hans bakgrunds kulturella och nationella gränser även då han behandlar arabiska eller muslimska teman. Adonis fångar med sitt poetiska språk tankeinnehållets andemening och avslöjar vad som är dolt för tanken. Han hjälper oss komma närmare det som är fjärran.

"Att läsa Adonis verk är som att ge sig ut på en väldig seglats, vars slutmål är omöjligt att förutse. Från bok till bok försöker den jäktade läsaren att hänga med, lägga till vid aldrig namngivna öar, en hel arkipelag av dikter och texter, som framträder med en och samma röst: en polyfon stämma man känner igen trots alla stilens och uttryckssättens skiftningar och olikartade tonfall. Att läsa Adonis är som att lockas ombord på ett skepp för en lång resa på ett språk, vars horisont inte avgränsas av arabländerna, västerlandet eller Bortre Asien. Hans färd avser inte att återknyta dessa band mellan öst och väst, som det så ofta pratas om, inte heller att knyta nya sådana. Den styrs av den sällsynt utopiska viljan att åstadkomma en dialog mellan alla tänkbara tider och platser på vår gemensamma jord. Det är, som jag och några andra författare ser det, fråga om det mest öppna av 1900-talets alla författarskap, som man förgäves får söka någon motsvarighet till någonstans." Alain Jouffroy Flera av Adonis verk finns översatta till svenska och utgivna på Alhambra, bl. a. hans genombrottssamling från 1961, Sånger av Mihyar från Damaskus, samt essäsamlingarna En introduktion till arabisk poetik (1973) och Bönen och svärdet (1994) och diktantologin "En tid mellan askan och rosorna" (2003) som täcker åren 1969 till 1986.