Alexander Rozental – författare

Skjuta upp, prokrastinera, göra det i morgon...De allra flesta väntar gärna minst en dag med att ta tag i det som egentligen borde fixas direkt. Först när vi närmar oss sista minuten får vi upp tempot på allvar och under sista femtedelen av den tid vi har på oss gör vi större delen av en viss uppgift. Hur kommer det sig?

Dansa på deadline ger en vetenskaplig förklaring till varför vi skjuter upp saker och hur vi kan göra för att förändra vårt beteende. Utgångspunkten är forskning inom beteendeekonomi, kognitiv neurovetenskap och inlärningspsykologi. Exempel varvas med övningar som har visat sig vara användbara både för enskilda individer och organisationer.Dansa på deadline riktar sig till dig som har svårt att ta tag i saker, som vill veta varför du prokrastinerar och vill ändra detta mönster – eller som vill få någon annan att komma till skott.

Här hittar du övningar och förslag på appar som kan hjälpa dig att disponera din tid bättre.

"Alexander Rozental definierar problemet och ger steg för steg vägledning till den som vill minska sin perfektionism."Medicinsk Vetenskap

Perfektionism är ett komplicerat och sammansatt fenomen. Att vara noggrann, ambitiös och ha höga mål är förstås bra – men kan också vara stressigt, ångestskapande och riskera att ens nära relationer påverkas. 

Bättre än perfekt förklarar och ger förståelse för perfektionistens beteende. Målet är inte att man sänka sina ambitioner, däremot att få mer flexibelt förhållningssätt till uppgifter, åtaganden och relationer. Då skapas utrymme för annat i livet än prestation.

Om man är inflexibel och inte kan hantera nya situationer, om man har dålig balans mellan krav och återhämtning och om man tolkar prestationer (egna och andras) på ett sätt som fokuserar på fel, då mår man inte bra i längden och risken är att man inte heller får särskilt mycket ur händerna.

Bättre än perfekt ger en nyanserad bild av perfektionismens för- och nackdelar och är en konkret handbok med verktyg för förändring i de delar som vållar problem i tillvaron.

Helen läser ekonomi på universitetet. Hon är ambitiös och duktig med siffror, hon gillar att sätta sig in i svåra teorier. Samtidigt tvivlar hon ofta på sin egen förmåga. Följden är att hon pluggar mycket mer än sina kursare, trots att hon redan kan allt som står i boken. Helen litar inte heller på att hon har gjort rätt på sina inlämningsuppgifter och kontrollerar sina svar flera gånger innan hon börjar känna sig lugn. Gruppredovisningar är extra jobbigt. När Helen får beröm tycker hon inte att hon förtjänar det och försöker att göra ännu bättre ifrån sig nästa gång – om återkopplingen uteblir kommer istället självkritiken krypande och hon tolkar det som att hon varit värdelös.

När det börjar dra ihop sig till tolvslag nyårsnatten är vi många lovar att ta tag i saker under det nya året – enligt undersökningar avger var åttonde man och var femte kvinna i Sverige ett nyårslöfte. Ofta håller dock våra föresatser inte särskilt länge, framåt februari är det redan glesare på gymmen. Det är vanligt att gå ut för hårt i början samtidigt som det är lätt att falla tillbaka i gamla ovanor. Efter ett bakslag eller två är det lätt att ge upp.

Trots detta visar psykologisk forskning att nyårslöften är förvånansvärt bra på att skapa varaktiga beteendeförändringar. Det gäller bara att komma lite mer förberedd till tolvslaget, ha realistiska förutsättningar och understryka att förändringsarbetet inte handlar om en kort sprint utan snarare utgör ett maratonlopp kombinerat med hinderbana.

Tio i tolv förklarar varför nyårslöften är ett smart sätt att komma igång med nya vanor och överge gamla. Med hjälp av studier och undersökningar inom bland annat målsättning, rutiner och prokrastinering får läsaren kunskap om hur hen lättare kan lyckas med en förändring. Intressanta rön om svenskar egna nyårslöften presenteras, varvat med handfasta tips för att lättare uppnå våra mål – vare sig det handlar om ett nyårslöfte eller en nystart efter semestern.

Boken bygger på världens största vetenskapliga studie kring människors nyårslöften, utförd av Per Carlbring, Alexander Rozental och Martin Oscarsson vid Stockholms universitet.

Skjuta upp, prokrastinera, göra det i morgon...De allra flesta väntar gärna minst en dag med att ta tag i det som egentligen borde fixas direkt. Först när vi närmar oss sista minuten får vi upp tempot på allvar och under sista femtedelen av den tid vi har på oss gör vi större delen av en viss uppgift. Hur kommer det sig?

Dansa på deadline ger en vetenskaplig förklaring till varför vi skjuter upp saker och hur vi kan göra för att förändra vårt beteende. Utgångspunkten är forskning inom beteendeekonomi, kognitiv neurovetenskap och inlärningspsykologi. Exempel varvas med övningar som har visat sig vara användbara både för enskilda individer och organisationer.Dansa på deadline riktar sig till dig som har svårt att ta tag i saker, som vill veta varför du prokrastinerar och vill ändra detta mönster – eller som vill få någon annan att komma till skott.Lina Wennersten är journalist och har bland annat arbetat för SVT:s Babel, Språktidningen, Modern Psykologi och Psykologifabriken.Alexander Rozental är psykolog och doktorand i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, samt verksam inom Psykologifabriken. Han håller utbildningar för såväl privatpersoner som psykologer om teori och behandling av prokrastinering.

"Detta kan verkligen förpesta tillvaron – de utdragna ställtiderna, alla dessa självbedrägliga 'ska bara' som hindrar oss att komma till skott med våra borden och måsten.  Här får vi en angelägen, välskriven och vetenskapligt förankrad vägledning ut ur uppskjutandets problematiska tillvaro."Anna Kåver, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare

När det börjar dra ihop sig till tolvslag på nyårsnatten är vi många som lovar att ta tag i saker under det nya året – enligt undersökningar avger var åttonde man och var femte kvinna i Sverige ett nyårslöfte. Ofta håller dock våra föresatser inte särskilt länge, framåt februari är det redan glesare på gymmen. Det är vanligt att gå ut för hårt i början samtidigt som det är lätt att falla tillbaka i gamla ovanor. Efter ett bakslag eller två är det lätt att ge upp.

Trots detta visar psykologisk forskning att nyårslöften är förvånansvärt bra på att skapa varaktiga beteendeförändringar. Det gäller bara att komma lite mer förberedd till tolvslaget, ha realistiska förutsättningar och understryka att förändringsarbetet inte handlar om en kort sprint utan snarare utgör ett maratonlopp kombinerat med hinderbana.

Tio i tolv förklarar varför nyårslöften är ett smart sätt att komma igång med nya vanor och överge gamla. Med hjälp av studier och undersökningar inom bland annat målsättning, rutiner och prokrastinering får läsaren kunskap om hur hen lättare kan lyckas med en förändring. Intressanta rön om svenskar egna nyårslöften presenteras, varvat med handfasta tips för att lättare uppnå våra mål – vare sig det handlar om ett nyårslöfte eller en nystart efter semestern.

Boken bygger på världens största vetenskapliga studie kring människors nyårslöften, utförd av Per Carlbring, Alexander Rozental och Martin Oscarsson vid Stockholms universitet.