Alf Åberg – författare

Karl XII:s ryska fälttåg, hans vistelse i Turkiet och svenskarnas fångenskap i Ryssland framstår i denna bok i ett annat perspektiv än det hävdvunna. Den kände historikern fil.dr. Alf Åberg ger en livfull skildring av officerarnas och soldaternas öden.

Men Karl XII och hans karoliner var inte bara krigare. Kungen var djupt intresserad av Orientens kultur och historia. Under Turkietvistelsen lät han utrusta inte mindre än tre Orientexpeditioner, de första i sitt slag med rent vetenskapligt syfte. Samtidigt var några av kungens officerare sysselsatt med forskningsresor av liknande slag i Sibirien och Centralasien, och Peter den store utnyttjade flitigt deras kunskaper.

Linné uppmanade livligt sina lärljungar att dra ut i karolinernas spår. Deras märkliga forskningar ledde dock till att pionjärernas insatser oförtjänt sjönk i glömska.

Pirater har haft många namn - buckanjärer i Karibiska sjön, korsarer i Medelhavet, vitaliebröder i Östersjön - men en sak förenade dem alla: de var rövare som bedrev sitt ohyggliga yrke för att snabbt tjäna ihop en förmögenhet. De bröt mot lagarna och ställde sig frivilligt utanför samhället.

De flesta höll samman och bildade ett kamratskap med egna hårda lagar. De hade en ledare som de själva valde och följde så länge det gick honom väl och de delade allt byte lika mellan sig. Några pirater kunde dra sig tillbaka med en förmögenhet, men de flesta levde utfattiga och dog i strid eller slutade sitt liv i galgen. Det finns otaliga historier om piraterna. Det har skrivits romantiska äventyrsböcker och gjorts många filmer om dem som inte är sanna.

Men piraterna i den här boken har alla levat. De är verkliga, och det är deras sanna historia som här berättas.

Detta är berättelsen om det svenska ridderskapets hus – vårt lands kanske mest praktfulla barockbyggnad och adelns samlingsplats i över trehundra år. Efter långdragna förhandlingar började Riddarhuset byggas 1641 på udden mellan Norrström och Riddarholmskanalen, mitt i den nya stormaktens huvudstad. I den överdådiga Riddarhussalen sammanträdde adeln vid riksdagarna fram till ståndsriksdagens avskaffande 1866. Här speglas Sveriges historia och den svenska adelns öden och äventyr. I nyutgåvan av boken Riddarhuset fångas husets historia och stämningar av den framstående fotografen Hans Hammarskiöld (1925 – 2012) kompletterat med foto av Dick Norberg och Gabriel Hildebrand. Historikern Alf Åberg (1916 – 2011) ger en fängslande bild av adelns historia – från riddartiden, stormaktstidens nyadlande och de många krigen till frihetstidens och den gustavianska tidens maktkamper och ståndssamhällets upplösning. Arkitekturhistorikern Claes Ellehag skildrar riddarhusprojektet och dess arkitekter, medan Anna Hamilton gör en rundvandring i byggnaden och låter oss stifta bekantskap med dagens Riddarhus. Nyutgåvan har försetts med ett personregister och kompletterats med engelska sammanfattningar. Boken Riddarhuset är ett mäktigt dokument över den storslagna byggnaden med dess 2 331 vapensköldar, magnifika interiörer och rika skulpturala utsmyckning.

Kyrka och Krona i Sörmländskt 1600-tal öppnar upp ett nytt sätt att se på svensk historia: Det regionala. Överallt i Sverige har de flesta socknar eller härader/storkommuner fått mer eller mindre omfattande och djupgående översikter och historiker. Men vi vet så väldigt mycket mindre om de landskap, län och stift som de ingått i. Ändå är kunskap om den regionala mellannivån, länken mellan lokalsamhället och den 'vanliga' människan, och statens och kyrkans högsta makthavare, helt nödvändig för att förstå hur bygder och människor påverkades av rikets öden. Skåningar, sörmlänningar, värmlänningar och jämtar levde - och lever alltjämt - inom mycket oliak regionala ramar som medborgare i det svenska riket. För Sörmland är just 1600-talet ett särskilt viktigt skede. Det var nu som de flesta av de många slotten och herrgårdarna (säterierna) kom till och fick ett dominerande inflytande över jordbrukssamhället. Efter reformationstidens omvälvningar fick nu den kyrkliga förvaltningen stadga. Likaså den världsliga förvaltningen efter alla konflikter mellan Gustav Vasas söner. De kraftfulla biskoparna fortsatte att styra sitt stift som omfattade Närke, från Strängnäs i norr medan landshövdingarna över Sörmland (alltså bortsett från Södertörn), liksom Hertig Karl ännu sedan år 1600 gjort, residerade i Nyköping i söder. Inne i landet fanns inga städer och där hade godsägarna särskilt mycket makt. Kyrkans inflytande över människornas sinnen var på den tiden oerhört stort. Både biskopar och kyrkoherdar var alltså viktiga motspelare till landshövdingar respektive godsägare. Detta faktum har vi - utgivarna - velat betona redan med bokens titel. Den här antologin är ett pionjärarbete och varken så heltäckande eller likformig som vi skulle önskat. Men vi hoppas, ja, är säkra på att boken skall ge stimulans och vara till nytta för alla dem som intresserar sig för Sörmlands förflutna. Det berättas här om många intressanta ting som är nya. Vad för slags människa var egentligen Gustav II Adolfs änka Maria Eleonora som 1640 flydde från Gripsholm? Hur kom det sig att lika många studenter från Sörmland åkte till universitetet i Tartu i Estland för att studera som till Uppsala? Varför tycks sörmlänningarna ha sluppit lindrigare undan från tidens två stora plågoris, häxförföljelser och soldatutskrivningar? Magnus och Aare Mörner Red: Magnus & Aare Mörner Medv: Klaus R. Böhme, Stellan Dahlgren, Allan Elenius, Lars Ericson, Gunhild Kyle, Anne.Marie Lenander-Fällström, Alexander Loit,Magnus Mörner,Ragnar Norrman, Bror-Erik Ohlson, Mats Selén, Alf Åberg