André Persson – författare

På knappt tre decennier har den moderna energidrycken vuxit till att bli en miljardindustri, en egen nisch som har fått de stora bryggerierna att följa efter. Succén möjliggörs bland annat genom en ovanlig kombination av bredd och precisering i målgruppsvalet. Samtidigt som målgruppen inkluderar såväl barn, ungdomar och vuxna preciseras de bland annat såsom action- och idrottsstjärnor, börsmäklare, dj:s, gejmare, motionärer, restauranganställda, studenter, yrkeschaufförer och vanliga bilister. Men energidryckerna saknar inte motståndare. Många hävdar att dryckerna bidrar till att barn drabbas av adhd-liknande beteenden, sömnstörningar, fetma och dåliga tänder, men också att dryckerna förorsakar olyckor och plötsliga dödsfall. No Bull berättar tankeväckande och initierat om hur de stora samhällsförändringarna med nya villkor på arbetsmarknaden, internet och framväxten av 24-timmarssamhället, banar vägen för energidrycker, genom ett ökat behov av att snabbt kunna skifta från fritid till arbete, från vila till prestation. André Persson, pr-konsult och författare till boken Godis åt folket, har i sin andra bok om livsmedelsindustrin, nu skrivit den första stora undersökande reportageboken om energidrycker. I den har han beslutat sig för att ta reda på vad det är som gör dryckerna så populära. Han har sökt upp Red Bulls grundare, Dietrich Mateschitz, talat med före detta anställda i industrin, besökt nattklubbar, skidorter, action- och sportevenemang över hela världen. Han har talat med myndigheter, forskare, politiker och konsumenter för att ta reda på vad det är som gör dryckerna så populära och impopulära. No Bull är boken som visar hur den urgamla myten om den magiska drycken i allra högsta grad lever i dagens datoriserade och teknikintensiva samhälle. Det här är berättelsen om hur en koffeinberikad läsk får oss att tro att det är den som är förutsättningen för att vi skall klara oss i en högteknologisk värld. No Bull är boken som gör upp med energidrycksmyten.

Svenskarna äter mest godis i världen. På bara 20 år har konsumtionen av karameller och choklad ökat med nära 50 procent. Under samma tid har medelsvenskens vikt ökat med i genomsnitt fem kilo. Hur blev det så? En avgörande faktor är lanseringen av plockgodis i de svenska butikerna i mitten av 1980-talet. Butiksexponering, större godispåsar och extrem prispress blev centrala delar i en skickligt genomförd marknadsstrategi. Bakom denna strategi låg ett företag som under samma tid gick från att vara ett litet källarföretag till att dominera hela den svenska godismarknaden Karamellkungen. Men trots upprepade rapporter om godisets skadliga innehåll består svenskarnas kärleksfulla förhållande till godis. I Godis åt folket beskriver författarna hur det kommer sig att godis numera är ett av de vanligaste inslagen i svenskarnas matkorgar.