Anette Jahnke – författare

Utveckling kan tolkas som en förändring i en viss riktning. Men i vilken riktning kommer utbildningen bli bra för våra barn och elever? Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men är detta möjligt?

Undervisningen behöver genomföras så att eleverna lär sig - just där, just då och med just den läraren. Då behöver utbildningen vila på något mer, bortom den formulerade kunskapen - den behöver vila på tyst kunskap. Tyst kunskap som kommer till uttryck genom lärarens handlingar utgör också grunden för lärarens förmåga att tolka och förstå explicitgjord kunskap i form av forskningsresultat och beprövad erfarenhet.

I bokens tre kapitel diskuteras: Varför ska utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Varför är en del kunskap tyst? Vad händer om vi inte uppmärksammar och utvecklar den tysta kunskapen? Hur kan vi utveckla vårt yrkeskunnande och yrkesverksamhet om vi inkluderar tyst kunskap? Hur utvecklar vi färdigheter och förtrogenhet i yrket? Hur utvecklar vi vår förståelse för vår praktik och vår användning av fakta?

Boken syftar till att fördjupa förståelsen för att både vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och den egna tysta yrkeskunskapen krävs för att vi ska kunna utveckla utbildning. I boken finns diskussionsfrågor som stöd. Boken riktar sig till lärarstudenter och alla som redan är verksamma i skolan.

Om författarenAnette Jahnke är disputerad vid Nord Universitetet i Bodø i Norge inom professionspraxis vid Centrum för praktisk kunskap. Anette arbetar som lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och som process/projektledare vid Ifous, ett fristående forskningsinstitut för förskola och skola.

Sagt om bokenEva-Lotta Hultén menar, i Pedagogiska Magasinet 2019-09-20, att det här är en klok och bildande bok som sätter in skolans undervisning och lärande i den stora kontext där de hör hemma: hur vi alla kan hitta vägar att bli de bästa versionerna av oss själva och hjälpa andra till detsamma.

Per Kornhall i Skolvärlden 2019-02-11: "Anette lyfter på ett fantastiskt bra sätt betydelsen av lärares tysta kunskap, den yrkesskicklighet som, likt en hantverkares, sitter både i tanken och i kroppen. Utan respekt för denna kan man inte närma sig processerna de andra böckerna beskriver. Men också – utan respekt för denna tysta kunskap förstår man inte riktigt vad de andra böckerna handlar om – varför lärare måste både prata med varandra och se varandra agera för att kunna utveckla och förbättra sin praktik."

Sedan 2011 ska hela utbildningssystemet i Sverige vila på kunskap i form av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det har dock visat sig vara svårt att tolka innebörden av begreppen och att realisera kraven på dem. Särskilt svårt är det för kunskapen som ligger utanför det exakta och vetenskapliga – den beprövade erfarenheten.

Huvudfokus i boken är att urskilja olika betydelser av det undflyende begreppet beprövad erfarenhet och vilka konsekvenserna av olika begreppstolkningar blir för skolans verksamhet, men också hur vi kan förhålla oss kritiska till en alltför snäv tolkning av skollagens krav.

I boken presenteras tre perspektiv på beprövad erfarenhet: personligt yrkeskunnande, praxis och dokumenterat utvecklingsarbete. Perspektiven ger praktiskt stöd för samtal om och arbete med att skapa eller använda beprövad erfarenhet i skolan. De synliggör också olika former av kunskap som utbildning måste eller de facto vilar på, oavsett vad skollag eller skolmyndigheter anger.

Beprövad erfarenhet i skolan – att lita på ett undflyende begrepp riktar sig till alla yrkesverksamma i skolan, liksom till blivande lärare. Exemplen i boken fokuserar främst på lärares arbete och undervisning, men ämnet lämpar sig också för verksamma på skol- och förvaltningsnivå.

”Sannolikheten för att en viss beforskad eller utprövad metod eller resurs fungerar även i mitt klassrum kan vara relativt hög, men det rör sig om sannolikheter. Inte garantier. Och det är precis här haken finns, om vi börjar lita mer på sannolikheten än vad som verkligen sker i klassrummet. Då riskerar vi helt enkelt att eleverna inte lär sig, för vi har slagit oss till ro och vilar på den vetenskapliga grunden och de dokumenterade utvecklingsarbetena.”Ur kapitel 4