Anita Jansson – författare

Verksamhetsarkitektur handlar om att förstå och tydliggöra företagens och organisationernas mål och arbete med hjälp av grafiska modeller. Visualiseringen innebär att alla medarbetare kan få en bra och gemensam kunskap om hur verksamheten fungerar. Genom att synliggöra strukturer och flöden skaffar man sig bättre beslutsunderlag och får samtidigt redskap att enkelt beskriva de förändringar som besluten för med sig. Författaren till Verksamhetsarkitektur riktar sig till flera olika målgrupper, från praktiskt verksamma beslutsfattare till studenter inom exempelvis IT, affärsutveckling, förändringsledning, organisation och ledarskap. Gemensamt är intresset för att förstå hur verksamhetsarkitektur kan effektivisera och säkerställa beslut och arbete i en verksamhet. Verksamhetsarkitektur är indelad i två delar, en teoretisk och en praktisk del: Del 1 beskriver vad verksamhetsarkitektur är och hur det kan användas, samt hur man planerar, genomför arbetet med och förvaltar verksamhetsarkitektur. Del 2 beskriver konkret och pedagogiskt hur man skapar olika typer av modeller: process-, informations- och regelmodeller, samt tillståndsdiagram. Alla modellerna i boken går att ladda ner via webbplatsen sanomautbildning.se/verksamhetsarkitektur

Skolskav ger en unik inblick i författarens yrkesresa under utvecklingen av "En skola för alla," regeringens skolreform som utformades under 1940-talet och som pågår fortfarande.

För alla som är intresserade av den svenska skolans utveckling är Skolskav ett måste. Den ger en omfattande bild av den svenska skolvärlden, från författarens egen skolgång till ledande befattningar inom större organisationer.

Berättelsen spänner över varje årtionde från 1960-talet. Den speglar 1970-talet då förändringar i kunskapssynen blev en het debatt, krävande att lärare utvecklade individualiserad undervisning. Hur skulle skolan kunna leva upp till läroplanens intentioner? Varför blev det så svårt?

Under två decennier kring millennieskiftet genomgick hela den offentliga sektorn en kraftig decentralisering.

Läsaren får följa författaren som skolledare, utvecklingschef och organisationskonsult. När de övergripande skolläroplanerna inte fick önskat resultat, ingrep regeringen och riksdagen genom att flytta huvudmannaansvaret från stat till kommun, implementera mål- och resultatstyrning av skolsystemet och senare kräva systematiskt kvalitetsarbete.

Kompetensen att styra och organisera på den mottagande nivån var helt enkelt otillräcklig.

Skolskav ger en unik inblick i författarens yrkesresa under utvecklingen av ”En skola för alla,” regeringens skolreform som utformades under 1940-talet och som pågår fortfarande.

För alla som är intresserade av den svenska skolans utveckling är Skolskav ett måste. Den ger en omfattande bild av den svenska skolvärlden, från författarens egen skolgång till ledande befattningar inom större organisationer.

Berättelsen spänner över varje årtionde från 1960-talet. Den speglar 1970-talet då förändringar i kunskapssynen blev en het debatt, krävande att lärare utvecklade individualiserad undervisning. Hur skulle skolan kunna leva upp till läroplanens intentioner? Varför blev det så svårt?

Under två decennier kring millennieskiftet genomgick hela den offentliga sektorn en kraftig decentralisering.

Läsaren får följa författaren som skolledare, utvecklingschef och organisationskonsult. När de övergripande skolläroplanerna inte fick önskat resultat, ingrep regeringen och riksdagen genom att flytta huvudmannaansvaret från stat till kommun, implementera mål- och resultatstyrning av skolsystemet och senare kräva systematiskt kvalitetsarbete.

Kompetensen att styra och organisera på den mottagande nivån var helt enkelt otillräcklig.