Anna Ehring – författare

En berättelse till Livet - från en storasyster till en lillebror

Det är julafton när Polly Storm blir storasyster. Julklapparna får vänta under granen när lillebror måste stanna på sjukhuset. Polly får flytta hem till farmor ett litet tag. Allt roligt de brukar hitta på funkar inte nu. Väntan gör orostankarna krångliga.

Gör en bok! säger farmor. En bok till lillebror. För det finns ju saker som Pollys bebisbror behöver veta om livet på Kvastbacken 3. Massor av saker. Små och stora. Så medan farmor tänder en cigarr på balkongen berättar Polly för lillebror om Edwin och kalaset där allt blev fel, om Isabella i klassen, skridskodisco på IP och om sms som aldrig kommer.

Med varm nyfikenhet och finstämt klurig humor tecknar Anna Ehring ett porträtt av en elva-snart-tolvåring och hennes blick på världen under några snökalla dagar i december då livet kränger till och sätter julfirandet på paus.

Anna Ehring kan som få skildra vardagens oerhörda dramatik. Känslor känns, tankar tänks och mod samlas. Med böcker som "Drakhjärta"-serien om Nisse Berg i Bagarmossen, "Miras Martin" och böckerna om "Sillen" (illustrerade av Moa Graaf) har Anna Ehring vunnit läsarnas och kritikernas hjärtan och är idag en av våra främsta skildrare av relationsdrama för unga läsare. Anna Ehring har även gjort illustrationerna i boken och fotografierna av "Polly" är tagna av Trixie Edlund Falkenborg.

En dag ligger brevet från Migrationsverket på hallmattan. Ett vitt kuvert som Minoo och hennes familj har väntat på så länge hon kan minnas. Där i finns deras framtid. Där i har någon bestämt om de ska få stanna i Sverige eller inte. I Minoo och Vinterskeppet berättar mellanstadiefavoriten Anna Ehring om att hitta den man vill vara och att hitta sitt hemma.

När Minoo en decembereftermiddag kommer hem från skolan med lillbrorsan Mirza i släptåg och kikar i brevinkastet, alltid kika först, sen låsa upp!, ser hon brevet från Migrationsverket, tar sin lillebror i handen och flyr.Enda sättet hon kommer på att få med sig sin bror bort från trapphuset är att springa till hamnområdet där Mirza älskar att vara och där han tror att han har sett tomten.

Här tar syskonens liv en vändning och ett ofrivilligt äventyr tar sin början.

Plötsligt har Mirza rusat ombord, och innan handelsfartyget lägger ut är också Minoo på däck, på jakt efter sin bror.

Det blir en resa långt bort och hem. Och på vägen väntar lögner, sjösjuka, spökande barn och makalösa soluppgångar!

Som ingen annan hittar Anna Ehring in i känslorna och skildrar respektfullt och finurligt barnets tankar, känslor och vardagsrelationer.

Anna Ehring har skrivit en drabbande, hjärtskärande och Loranga-rolig bok om ett barn som mist sin mamma, och som vunnit en vän. Det här Anna Ehrings debut som barn- och ungdomsboksförfattare. Fler böcker i Drakhjärta-serien är att vänta!

Nisse Berg och Tage har ett band. Nisse spelar trummor. Tage trumpet. Inte den bästa kombon kanske.

När Nisse slår så att baskaggen välter känns livet bra. Allt otursskitliv går liksom att hantera då. Och när Nisse pratar med Harry, hans ödla… eller drake, faller många hullerombullertankar på plats. För det rör sig mycket i Nisses skalle; han är en känslig sort. Det sa alltid hans mamma.

I en svart skrivbok skissar Nisse på en låttext till bandet. Han stämmer av med Harry som tycker mycket om orden: ”Tack, läser du upp och ner?” undrar Nisse. ”Jag kan inte läsa alls, men det ser fint ut”, svarar Harry. När Saga och Rut kommer med i bandet och Saga frågar vad de ska kalla sig, tvekar inte Nisse: Drakhjärta.

När skolan börjar i augusti känns Nisses liv helt okej. Tills Tage reser bort och Nisse istället börjar åka bräda med Josef efter skolan… Det blir inte så mycket rullbräda under sommaren. Små retliga gruskorn ligger i vägen hela tiden. Istället åker Nisse och Tage och badar. Ibland följer Saga och Rut med. När höstterminen drar igång ligger Tages Turkietresa som ett mörkt moln över Bagarmossen. Men innan han åker hinner Nisse fylla tolv, och av pappa får han en egen dator. Och plötsligt är världen nära. Också Harrys utblick förändras när han larvar omkring på fönsterbrädet med pappa Rolands kikare och spanar ut på världen. Bandet slutar repa när Tage rest, och istället verkar det som om Josef kan bli en kompis. Det trodde Nisse aldrig, att klassens buse vill lära Nisse Berg skejta i rampen borta vid skogsbrynet. Men Josef sviker. Och Nisse får lära sig den hårda vägen att folk inte är så som man trodde att de var. Att det finns olika verkligheter.Tur och lycka att Harry är generös med goda råd.

Sommarlovet är så nära och allt kunde vara så bra. Men Saga med fräknar och ögon som kol gör Nisse kollrig av känslor. Och när Harry plötsligt försvinner har ju Nisse ingen att reda ut livet med!

Vårsolen bländar Nisse. Solstänk över tapeten i rummet. Harry hör koltrasten och fullkomligt dånar av den sköna fågelsången. Och försvinner. Plötsligt hoppar rädslan på Nisse igen.

Repen med bandet går åt pipsvängen. Nisse kan inte spela med Saga i rummet. Hennes fräknar gör honom helt ding och trumpinnarna lever sitt egna liv.

För mycket kärlek och lycka är tydligen lika trixigt att hantera som sorg och farligheter. Det funkar inte att hans drakvän är försvunnen. Han behöver verkligen Harry ända in i drakhjärtat.

Anna Ehring är tillbaka med den tredje boken om Nisse Berg. Det är magiskt och det är vardagligt när Anna Ehring skriver om livet, kärleken och döden i Bagarmossen. Missa inte Augustprisnominerade "Syltmackor och oturslivet" och "Kickflippar och farligheten".

Anna Ehring har skrivit en drabbande, hjärtskärande och Loranga-rolig bok om ett barn som mist sin mamma, och som vunnit en vän. Det här Anna Ehrings debut som barn- och ungdomsboksförfattare. Fler böcker i Drakhjärta-serien är att vänta!

Nisse Berg och Tage har ett band. Nisse spelar trummor. Tage trumpet. Inte den bästa kombon kanske.

När Nisse slår så att baskaggen välter känns livet bra. Allt otursskitliv går liksom att hantera då. Och när Nisse pratar med Harry, hans ödla… eller drake, faller många hullerombullertankar på plats. För det rör sig mycket i Nisses skalle; han är en känslig sort. Det sa alltid hans mamma.

I en svart skrivbok skissar Nisse på en låttext till bandet. Han stämmer av med Harry som tycker mycket om orden: ”Tack, läser du upp och ner?” undrar Nisse. ”Jag kan inte läsa alls, men det ser fint ut”, svarar Harry. När Saga och Rut kommer med i bandet och Saga frågar vad de ska kalla sig, tvekar inte Nisse: Drakhjärta.

När skolan börjar i augusti känns Nisses liv helt okej. Tills Tage reser bort och Nisse istället börjar åka bräda med Josef efter skolan… Det blir inte så mycket rullbräda under sommaren. Små retliga gruskorn ligger i vägen hela tiden. Istället åker Nisse och Tage och badar. Ibland följer Saga och Rut med. När höstterminen drar igång ligger Tages Turkietresa som ett mörkt moln över Bagarmossen. Men innan han åker hinner Nisse fylla tolv, och av pappa får han en egen dator. Och plötsligt är världen nära. Också Harrys utblick förändras när han larvar omkring på fönsterbrädet med pappa Rolands kikare och spanar ut på världen. Bandet slutar repa när Tage rest, och istället verkar det som om Josef kan bli en kompis. Det trodde Nisse aldrig, att klassens buse vill lära Nisse Berg skejta i rampen borta vid skogsbrynet. Men Josef sviker. Och Nisse får lära sig den hårda vägen att folk inte är så som man trodde att de var. Att det finns olika verkligheter.Tur och lycka att Harry är generös med goda råd.

Sommarlovet är så nära och allt kunde vara så bra. Men Saga med fräknar och ögon som kol gör Nisse kollrig av känslor. Och när Harry plötsligt försvinner har ju Nisse ingen att reda ut livet med!

Vårsolen bländar Nisse. Solstänk över tapeten i rummet. Harry hör koltrasten och fullkomligt dånar av den sköna fågelsången. Och försvinner. Plötsligt hoppar rädslan på Nisse igen.

Repen med bandet går åt pipsvängen. Nisse kan inte spela med Saga i rummet. Hennes fräknar gör honom helt ding och trumpinnarna lever sitt egna liv.

För mycket kärlek och lycka är tydligen lika trixigt att hantera som sorg och farligheter. Det funkar inte att hans drakvän är försvunnen. Han behöver verkligen Harry ända in i drakhjärtat.

Anna Ehring är tillbaka med den tredje boken om Nisse Berg. Det är magiskt och det är vardagligt när Anna Ehring skriver om livet, kärleken och döden i Bagarmossen. Missa inte Augustprisnominerade "Syltmackor och oturslivet" och "Kickflippar och farligheten".

Nisse är svartsjuk. Inte så mycket på flickvännen Saga, som på drakvännen Harry. Varför ska det vara så svårt att dela med sig av honom? Var gör man av den skaviga svartsjukekänslan? Och hur känns den där tilliten som Harry pratar om?

Egentligen har Nisse det bra. Drakhjärtat som Harry gav honom när livet var ett otursliv har faktiskt hjälpt honom genom sorgens färger. Att repen med bandet funkar och att Saga är Nisses flickvän gör Nisse stark den här hösten. Och det ska visa sig vara en vits med det. För när kompisen Josef plötsligt en dag står och yrar i hallen om en adress i Spånga - och kan han få bo hos Nisse? - och Harry plötsligt börjar intressera sig för medelhavsmat, då gäller det att lita på tilliten och ta hjälp av sitt drakhjärta.

I den fjärde och avslutande boken om Nisse Berg, hans familj och vänner i Bagarmossen, konfronteras Nisse med hemligheter, svartsjuka och det svåra i att stå på egna ben när drakvännen Harry drar iväg på egna grejer.

Allt Maria vill ha är en hund. Men mamma säger att hundar inte trivs bland höghus och asfalt. Ändå drömmer Maria: om en hund, om att mamma och pappa inte ska skilja sig och om en kompis.

Så när Ofelia börjar på dagis blir Maria väldigt glad. Ofelia är inte yvig och busig utan en riktig prinsessflicka med gula sidenband i håret, en sådan som Maria önskar att hon var. Ibland. För Maria är en nog mer en sådan som det liksom blir lite tokigt för.

Det här året händer det mycket i Marias liv. Hon går ner sig i en gödselhög, tappar bort mamma i det stora varuhuset, målar lillsyrrans hår med nagellack och klämmer tummen i ytterdörren så att mamma skriker ”Jag blir galen!”. Och mitt i allt håller Maria benhårt fast i drömmen om en alldeles egen hund.

Efter Drakhjärtaserien är Anna Ehring tillbaka med klassisk högläsning av bästa sort. Här ger hon oss en kapitelbok där hon med barnets blick på världen skildrar hur det kan vara att vara sex år, med rädslor, lyckopirr och drömmar. "Det är ofta roligt och underfundigt. Samtidigt skriver Ehring med en strävhet som gör att hon aldrig hamnar i det klyschigt småbarnscharmiga. Inkännande och nyanserat gestaltar hon sin unga huvudpersons liv när föräldrarnas skilsmässa ställer allt på sin spets. Tillsammans med Lotta Geffenblads uttrycksladdade och humoristiska illustrationer blir det en mycket levande skildring. Ehring har en högt utvecklad förmåga att med några få ord ge tyngd åt händelser vuxna kan uppfatta som småsaker." Göteborgs-Posten

Allt Maria vill ha är en hund. Men mamma säger att hundar inte trivs bland höghus och asfalt. Ändå drömmer Maria: om en hund, om att mamma och pappa inte ska skilja sig och om en kompis.

Så när Ofelia börjar på dagis blir Maria väldigt glad. Ofelia är inte yvig och busig utan en riktig prinsessflicka med gula sidenband i håret, en sådan som Maria önskar att hon var. Ibland. För Maria är en nog mer en sådan som det liksom blir lite tokigt för.

Det här året händer det mycket i Marias liv. Hon går ner sig i en gödselhög, tappar bort mamma i det stora varuhuset, målar lillsyrrans hår med nagellack och klämmer tummen i ytterdörren så att mamma skriker ”Jag blir galen!”. Och mitt i allt håller Maria benhårt fast i drömmen om en alldeles egen hund.

Efter Drakhjärtaserien är Anna Ehring tillbaka med klassisk högläsning av bästa sort. Här ger hon oss en kapitelbok där hon med barnets blick på världen skildrar hur det kan vara att vara sex år, med rädslor, lyckopirr och drömmar. "Det är ofta roligt och underfundigt. Samtidigt skriver Ehring med en strävhet som gör att hon aldrig hamnar i det klyschigt småbarnscharmiga. Inkännande och nyanserat gestaltar hon sin unga huvudpersons liv när föräldrarnas skilsmässa ställer allt på sin spets. Tillsammans med Lotta Geffenblads uttrycksladdade och humoristiska illustrationer blir det en mycket levande skildring. Ehring har en högt utvecklad förmåga att med några få ord ge tyngd åt händelser vuxna kan uppfatta som småsaker." Göteborgs-Posten

Mira och Martin har ett hemligt ställe i skogen bakom husen där de ses. Men den här våren händer det något. Mira blir på samma gång tyst och bubbligt fnissigt när hon ser Martin. I Miras Martin står kompisar, skola och stora känslor i centrum.

Augustprisnominerade Anna Ehring är tillbaka med en varmt humoristisk bok för mellanstadieåldern.

Mira och Martin har ett hemligt ställe i skogen bakom husen där de ses. Men den här våren händer det något. Mira blir på samma gång tyst och bubbligt fnissigt när hon ser Martin.

I "Miras Martin" står kompisar, skola och stora känslor i centrum. Augustprisnominerade Anna Ehring är tillbaka med en varmt humoristisk bok för mellanstadieåldern.

En dag ligger brevet från Migrationsverket på hallmattan. Ett vitt kuvert som Minoo och hennes familj har väntat på så länge hon kan minnas. Där i finns deras framtid. Där i har någon bestämt om de ska få stanna i Sverige eller inte. I Minoo och Vinterskeppet berättar mellanstadiefavoriten Anna Ehring om att hitta den man vill vara och att hitta sitt hemma.

När Minoo en decembereftermiddag kommer hem från skolan med lillbrorsan Mirza i släptåg och kikar i brevinkastet, alltid kika först, sen låsa upp!, ser hon brevet från Migrationsverket, tar sin lillebror i handen och flyr.Enda sättet hon kommer på att få med sig sin bror bort från trapphuset är att springa till hamnområdet där Mirza älskar att vara och där han tror att han har sett tomten.

Här tar syskonens liv en vändning och ett ofrivilligt äventyr tar sin början.

Plötsligt har Mirza rusat ombord, och innan handelsfartyget lägger ut är också Minoo på däck, på jakt efter sin bror.

Det blir en resa långt bort och hem. Och på vägen väntar lögner, sjösjuka, spökande barn och makalösa soluppgångar!

Som ingen annan hittar Anna Ehring in i känslorna och skildrar respektfullt och finurligt barnets tankar, känslor och vardagsrelationer.

Mästaren på vardagsdramatik för mellanstadieåldern, Anna Ehrings "Isaks universum" är en både fundersam och humoristisk bok om vänskap, vardag och vanligheter. En bok för alla som gillar att läsa böcker som handlar om hur det är att vara barn och hur det känns i hjärtat och magen när trädkojan står tom, mamma och pappa bråkar och snurren av missförstånd inte vill ta slut.

"Jag tänkte på späckhuggaren som legat där instängd i en bassäng studerad av forskare. Det var så jag kände mig nu. Instängd i ett rum där alla stirrade på mig för att försöka förstå vem jag var. Iklädd späckhuggarens enorma kostym, spände jag ögonen i Blendas pappa, så där som mamma kan göra, och sa: ”Jag är inte kär i Blenda. Jag ville bara förklara en sak men allt blev fel.”

Isak går i femman. Han gillar basket, att hänga i trädkojan med Albin och att simma. I simhallen, i det mjuka vattnet, har Isak sin plats i universum. Där är han som späckhuggaren, stark, smidig och viktlös. Där flyter han på rygg och låter tankarna snurra. Tills Blenda blickar ner på honom från bassängkanten. Blenda i klassen som har en jobbig hemlighet.

Det här blir en vår full av missförstånd, föräldrar som bråkar och så mycket pollen i luften att Albin inte kommer till skolan på hur länge som helst.

Mästaren på vardagsdramatik för mellanstadieåldern, Anna Ehrings "Isaks universum" är en både fundersam och humoristisk bok om vänskap, vardag och vanligheter. En bok för alla som gillar att läsa böcker som handlar om hur det är att vara barn och hur det känns i hjärtat och magen när trädkojan står tom, mamma och pappa bråkar och snurren av missförstånd inte vill ta slut.

"Jag tänkte på späckhuggaren som legat där instängd i en bassäng studerad av forskare. Det var så jag kände mig nu. Instängd i ett rum där alla stirrade på mig för att försöka förstå vem jag var. Iklädd späckhuggarens enorma kostym, spände jag ögonen i Blendas pappa, så där som mamma kan göra, och sa: ”Jag är inte kär i Blenda. Jag ville bara förklara en sak men allt blev fel.”

Isak går i femman. Han gillar basket, att hänga i trädkojan med Albin och att simma. I simhallen, i det mjuka vattnet, har Isak sin plats i universum. Där är han som späckhuggaren, stark, smidig och viktlös. Där flyter han på rygg och låter tankarna snurra. Tills Blenda blickar ner på honom från bassängkanten. Blenda i klassen som har en jobbig hemlighet.

Det här blir en vår full av missförstånd, föräldrar som bråkar och så mycket pollen i luften att Albin inte kommer till skolan på hur länge som helst.

Sagts om "Sillen får ett syskon" av Anna Ehring och Moa Graaf:

"Vårens bästa högläsningsbok för fem, sex, sjuåringar.” SR P4

"Perfekt högläsningsbok!" barn&ungdomsboksblogg.blogspot.com

”Så otroligt fint är vad det där.” Prickigapaula.blogspot.com

"äkta och inkännande barnperspektiv." BTJ

Upprop i förskoleklass. Farfar och alla vuxna trängs vid väggen längst bak i klassrummet. Fröken läser upp namn efter namn. Men inte Sillens. Eller? ”Hugo? Har vi Hugo här?” Jo! Men det är ju Sillen hon menar! Han heter Hugo även om ingen kallar honom det. När klassen fnissar känner Sillen att det är dags att gå hem. Fritids? Nej tack. Det räcker med nytt och spännande. Men farfar övertalar Sillen att stanna, och när eftermiddagen kommer vill han inte gå hem. Han har träffat Hedda. Hedda som låter som gädda.

Möt Hugo "Sillen" Ström. Han är sex år och livet är i förändring på alla håll och kanter. Och nya grejer, ja, det är inte riktigt Sillens grej.

Känslor som känns, tankar om stort och smått - och om att få en kompis, på Ehringskt vis. Illustrerar på ett fantastiskt finurligt och varmt sätt gör Moa Graaf. Läs också "Sillen får ett syskon"!

Sagts om "Sillen får ett syskon" av Anna Ehring och Moa Graaf:

"Vårens bästa högläsningsbok för fem, sex, sjuåringar.” SR P4

"Perfekt högläsningsbok!" barn&ungdomsboksblogg.blogspot.com

”Så otroligt fint är vad det där.” Prickigapaula.blogspot.com

"äkta och inkännande barnperspektiv." BTJ

Hugo Sillen Ström väntar. Det är bara tidig morgon än och dagen sträcker ut sig som ett långt snöre. Turligt nog är farfar riktigt bra på att hitta på grejer, och som sällskap har de geten Maggan. De väntar nämligen på att Sillens mamma och pappa ska komma hem från sjukhuset. Och det verkar ta sin lilla tid det här med att få ett bebissyskon. Det gäller att hitta på saker för att fördriva tiden och mota den där oron som surrar som en humla i bröstet, nu när allt kommer att bli nytt och annorlunda. För Sillen är ingen stor vän av förändring och nya grejer...

Möt Hugo - Sillen - Ström. Han är sex år, och livet är i förändring på alla håll och kanter. Och nya grejer, ja, det är inte riktigt Sillens grej.

Ny Mer att läsa-serie: Känslor som känns, tankar om stort och smått - och om att få en kompis på Ehringskt vis! Illustrerar Sillens värld på ett fantastiskt, finurligt och fnissigt sätt gör illustratören Moa Graaf.

Sagts om "Sillen får ett syskon" av Anna Ehring och Moa Graaf:

"Vårens bästa högläsningsbok för fem, sex, sjuåringar.” SR P4

"Perfekt högläsningsbok!" barn&ungdomsboksblogg.blogspot.com

”Så otroligt fint är vad det där.” Prickigapaula.blogspot.com

"äkta och inkännande barnperspektiv." BTJ

Hugo Sillen Ström väntar. Det är bara tidig morgon än och dagen sträcker ut sig som ett långt snöre. Turligt nog är farfar riktigt bra på att hitta på grejer, och som sällskap har de geten Maggan. De väntar nämligen på att Sillens mamma och pappa ska komma hem från sjukhuset. Och det verkar ta sin lilla tid det här med att få ett bebissyskon. Det gäller att hitta på saker för att fördriva tiden och mota den där oron som surrar som en humla i bröstet, nu när allt kommer att bli nytt och annorlunda. För Sillen är ingen stor vän av förändring och nya grejer...

Möt Hugo - Sillen - Ström. Han är sex år, och livet är i förändring på alla håll och kanter. Och nya grejer, ja, det är inte riktigt Sillens grej.

Ny Mer att läsa-serie: Känslor som känns, tankar om stort och smått - och om att få en kompis på Ehringskt vis! Illustrerar Sillens värld på ett fantastiskt, finurligt och fnissigt sätt gör illustratören Moa Graaf.

Hugo Sillen Ström väntar. Det är bara tidig morgon än och dagen sträcker ut sig som ett långt snöre. Turligt nog är farfar riktigt bra på att hitta på grejer, och som sällskap har de geten Maggan. De väntar nämligen på att Sillens mamma och pappa ska komma hem från sjukhuset. Och det verkar ta sin lilla tid det här med att få ett bebissyskon. Det gäller att hitta på saker för att fördriva tiden och mota den där oron som surrar som en humla i bröstet, nu när allt kommer att bli nytt och annorlunda. För Sillen är ingen stor vän av förändring och nya grejer...

Möt Hugo - Sillen - Ström. Han är sex år, och livet är i förändring på alla håll och kanter. Och nya grejer, ja, det är inte riktigt Sillens grej.

I serien om Hugo Sillen Ström möter vi en kille som tycker sisådär om nya grejer. Vi lär känna honom i den tid i livet när livet sprakar och knastrar av förändring. I "Sillen får ett syskon" föds lillebrorsan Sasha. I "Sillen börjar skolan" lär Sillen känna Hedda, som rimmar med Gädda.

Till saken hör att Sillen tänker en del, han är en sån sort. Han undrar över vad som händer med myggan som mamma slår ihjäl, och han funderar över vad som finns bakom stjärnorna han ser på natthimlen, och det här med tiden, varför går den så sakta när man väntar på nåt men så fort när man har kul?

Sagts om "Sillen får ett syskon" av Anna Ehring och Moa Graaf:

"Vårens bästa högläsningsbok för fem, sex, sjuåringar.” SR P4

"Perfekt högläsningsbok!" barn&ungdomsboksblogg.blogspot.com

”Så otroligt fint är vad det där.” Prickigapaula.blogspot.com

"äkta och inkännande barnperspektiv." BTJ

Upprop i förskoleklass. Farfar och alla vuxna trängs vid väggen längst bak i klassrummet. Fröken läser upp namn efter namn. Men inte Sillens. Eller? ”Hugo? Har vi Hugo här?” Jo! Men det är ju Sillen hon menar! Han heter Hugo även om ingen kallar honom det. När klassen fnissar känner Sillen att det är dags att gå hem. Fritids? Nej tack. Det räcker med nytt och spännande. Men farfar övertalar Sillen att stanna, och när eftermiddagen kommer vill han inte gå hem. Han har träffat Hedda. Hedda som låter som gädda.

Möt Hugo "Sillen" Ström. Han är sex år och livet är i förändring på alla håll och kanter. Och nya grejer, ja, det är inte riktigt Sillens grej.

Känslor som känns, tankar om stort och smått - och om att få en kompis, på Ehringskt vis. Illustrerar på ett fantastiskt finurligt och varmt sätt gör Moa Graaf. Läs också "Sillen får ett syskon"!

Upprop i förskoleklass. Farfar och alla vuxna trängs vid väggen längst bak i klassrummet. Fröken läser upp namn efter namn. Men inte Sillens. Eller? ”Hugo? Har vi Hugo här?” Jo! Men det är ju Sillen hon menar! Han heter Hugo även om ingen kallar honom det. När klassen fnissar känner Sillen att det är dags att gå hem. Fritids? Nej tack. Det räcker med nytt och spännande. Men farfar övertalar Sillen att stanna, och när eftermiddagen kommer vill han inte gå hem. Han har träffat Hedda. Hedda som låter som gädda.

Möt Hugo "Sillen" Ström. Han är sex år och livet är i förändring på alla håll och kanter. Och nya grejer, ja, det är inte riktigt Sillens grej.

Känslor som känns, tankar om stort och smått - och om att få en kompis, på Ehringskt vis. Lyssna också "Sillen får ett syskon"!

Sagts om "Sillen får ett syskon" av Anna Ehring och Moa Graaf:

"Vårens bästa högläsningsbok för fem, sex, sjuåringar.” SR P4

"Perfekt högläsningsbok!" barn&ungdomsboksblogg.blogspot.com

”Så otroligt fint är vad det där.” Prickigapaula.blogspot.com

"äkta och inkännande barnperspektiv." BTJ

Hopp och förtvivlan när Hedda kanske ska bli granne med Sillen i tredje boken om Hugo ”Sillen” Ström: en mysknasig bokserie full av vardagsspänning för alla små och deras stora! Perfekt högläsning!

Tänk om det kan bli så som Sillen hör de vuxna prata om: att Hedda flyttar in i Olssons hus! Då blir Sillen och Hedda grannar. Bara en kohage skiljer dem åt.

Sedan uppropet i förskoleklass är de kompisar. Det var dagen då Hedda tappade en tand i soppan och Sillen knockades av en fotboll på rasten. Sillen måste genast göra allt han kan för att få Hedda att tycka om att bo på landet. Han vill visa henne allt! Särskilt alla djur som finns, för Hedda gillar djur!

Men allt går på tok. Djuren är för många och de surrar, bits, bajsar och liksom är för mycket! Flugor och bin, kor och sniglar – och farfars prilliga get Maggan!

Anna Ehring skildrar livet som sexåring på sitt alldeles egna sätt; på pricken, fnissigt och alltid barnnära. Moa Graaf bildsätter Sillens värld på ett finurligt vis, ljuvligt och detaljrikt. Mer Sillen-läsning i "Sillen får ett syskon" och "Sillen börjar skolan".

Sagts om "Sillen får ett syskon" av Anna Ehring och Moa Graaf:

"Vårens bästa högläsningsbok för fem, sex, sjuåringar.” Paula Högström SR P4 Stockholm

"Enkelheten och lugnet är så mysigt. Perfekt högläsningsbok!" barn&ungdomsboksblogg.blogspot.com

”Så otroligt fint är vad det där. Som tur är så är detta första delen i en ny serie. En serie som passar perfekt som högläsning för fem, sex och sjuåringen. En första högläsningsbok och eller för er som läser Lotta Olssons Konstiga djur och Emi Guners böcker om Nina.” Prickigapaula.blogspot.com

"Anna Ehring har i hela sitt författarskap ett äkta och inkännande barnperspektiv. Hon har också förmåga att med små medel skapa spänning i vardagen och väcka läsarens intresse med genomtänkta detaljer, något som bildkonstnären Moa Graaf elegant fångar upp och utvecklar i de svartvita illustrationerna." Helene Ehriander, BTJ-häfte 1, 2021

Sagts om "Sillen får ett syskon" av Anna Ehring och Moa Graaf:

"Vårens bästa högläsningsbok för fem, sex, sjuåringar.” SR P4

"Perfekt högläsningsbok!" barn&ungdomsboksblogg.blogspot.com

”Så otroligt fint är vad det där.” Prickigapaula.blogspot.com

"äkta och inkännande barnperspektiv." BTJ

Hopp och förtvivlan när Hedda kanske ska bli granne med Sillen i tredje boken om Hugo ”Sillen” Ström: en mysknasig bokserie full av vardagsspänning för alla små och deras stora! Perfekt högläsning!

Tänk om det kan bli så som Sillen hör de vuxna prata om: att Hedda flyttar in i Olssons hus! Då blir Sillen och Hedda grannar. Bara en kohage skiljer dem åt.

Sedan uppropet i förskoleklass är de kompisar. Det var dagen då Hedda tappade en tand i soppan och Sillen knockades av en fotboll på rasten. Sillen måste genast göra allt han kan för att få Hedda att tycka om att bo på landet. Han vill visa henne allt! Särskilt alla djur som finns, för Hedda gillar djur!

Men allt går på tok. Djuren är för många och de surrar, bits, bajsar och liksom är för mycket! Flugor och bin, kor och sniglar – och farfars prilliga get Maggan!

Anna Ehring skildrar livet som sexåring på sitt alldeles egna sätt; på pricken, fnissigt och alltid barnnära. Moa Graaf bildsätter Sillens värld på ett finurligt vis, ljuvligt och detaljrikt. Mer Sillen-läsning i "Sillen får ett syskon" och "Sillen börjar skolan".

Sagts om "Sillen får ett syskon" av Anna Ehring och Moa Graaf:

"Vårens bästa högläsningsbok för fem, sex, sjuåringar.” Paula Högström SR P4 Stockholm

"Enkelheten och lugnet är så mysigt. Perfekt högläsningsbok!" barn&ungdomsboksblogg.blogspot.com

”Så otroligt fint är vad det där. Som tur är så är detta första delen i en ny serie. En serie som passar perfekt som högläsning för fem, sex och sjuåringen. En första högläsningsbok och eller för er som läser Lotta Olssons Konstiga djur och Emi Guners böcker om Nina.” Prickigapaula.blogspot.com

"Anna Ehring har i hela sitt författarskap ett äkta och inkännande barnperspektiv. Hon har också förmåga att med små medel skapa spänning i vardagen och väcka läsarens intresse med genomtänkta detaljer, något som bildkonstnären Moa Graaf elegant fångar upp och utvecklar i de svartvita illustrationerna." Helene Ehriander, BTJ-häfte 1, 2021

Tänk om det kan bli så som Sillen hör de vuxna prata om: att Hedda flyttar in i Olssons hus! Då blir Sillen och Hedda grannar. Bara en kohage skiljer dem åt.

Sedan uppropet i förskoleklass är de kompisar. Det var dagen då Hedda tappade en tand i soppan och Sillen knockades av en fotboll på rasten. Sillen måste genast göra allt han kan för att få Hedda att tycka om att bo på landet. Han vill visa henne allt! Särskilt alla djur som finns, för Hedda gillar djur!

Men allt går på tok. Djuren är för många och de surrar, bits, bajsar och liksom är för mycket! Flugor och bin, kor och sniglar – och farfars prilliga get Maggan!

Anna Ehring skildrar livet som sexåring på sitt alldeles egna sätt; på pricken, fnissigt och alltid barnnära. Mer Sillen-lyssning i "Sillen får ett syskon" och "Sillen börjar skolan".

Sagts om "Sillen får ett syskon" av Anna Ehring och Moa Graaf:

"Vårens bästa högläsningsbok för fem, sex, sjuåringar.” SR P4

"Perfekt högläsningsbok!" barn&ungdomsboksblogg.blogspot.com

”Så otroligt fint är vad det där.” Prickigapaula.blogspot.com

"äkta och inkännande barnperspektiv." BTJ

Hugo "Sillen" Ström – en bokkompis med hög fniss- och charmfaktor!

I den fjärde boken av Anna Ehring och Moa Graaf får Sillen och kompisen Hedda en briljant idé: Sillen ska sova över hos Hedda som ju nu bor granne tvärs över kohagen! Drömupplägg! Eller? När Hedda har somnat och Sillen ligger och lyssnar på de främmande ljuden i huset känns rummet därhemma plötsligt långt borta. Men som Sillens mamma förklarar när han packar och packar för bortasovet: ”Det är lite läskigt att sova över första gången. Men om du inte provar då kommer aldrig andra gången och den är inte alls lika läskig.”

Vardagsnära, charmigt, knasigt och snällt - böckerna om Sillen är perfekta högläsningspärlor eller läsa själv-böcker att känna igen sig i!

Anna Ehring är en av våra främsta skildrare av vardagsdramatik och igenkänns med sin utforskande och barnnära blick för de stora känslorna och händelserna i barnets vardag. Illustratören Moa Graaf fångar på pricken livet på landet, knaset och känslorna som sjuder i böckerna om Sillen. Hon är också aktuell med egna bilderböcker.

Sagts om "Sillen får ett syskon" av Anna Ehring och Moa Graaf:

"Vårens bästa högläsningsbok för fem, sex, sjuåringar.” SR P4

"Perfekt högläsningsbok!" barn&ungdomsboksblogg.blogspot.com

”Så otroligt fint är vad det där.” Prickigapaula.blogspot.com

"äkta och inkännande barnperspektiv." BTJ

Hugo "Sillen" Ström – en bokkompis med hög fniss- och charmfaktor!

I den fjärde boken av Anna Ehring och Moa Graaf får Sillen och kompisen Hedda en briljant idé: Sillen ska sova över hos Hedda som ju nu bor granne tvärs över kohagen! Drömupplägg! Eller? När Hedda har somnat och Sillen ligger och lyssnar på de främmande ljuden i huset känns rummet därhemma plötsligt långt borta. Men som Sillens mamma förklarar när han packar och packar för bortasovet: ”Det är lite läskigt att sova över första gången. Men om du inte provar då kommer aldrig andra gången och den är inte alls lika läskig.”

Vardagsnära, charmigt, knasigt och snällt - böckerna om Sillen är perfekta högläsningspärlor eller läsa själv-böcker att känna igen sig i!

Anna Ehring är en av våra främsta skildrare av vardagsdramatik och igenkänns med sin utforskande och barnnära blick för de stora känslorna och händelserna i barnets vardag. Illustratören Moa Graaf fångar på pricken livet på landet, knaset och känslorna som sjuder i böckerna om Sillen. Hon är också aktuell med egna bilderböcker.