Anna Ø. Forsberg – författare

År 1821 besökte den finske studenten Carl Axel Gottlund (1796-1875) de värmländska och norska finnskogarna, bebodda av ättlingar av östfinnar som migrerat till Sverige under 1500- och 1600-talen. Han möttes av en kultur som bibehållit många av sina drag sedan flera hundra år och fängslades av folkets liv. Hans besök och intresse för sina landsmän ledde till ett starkt engagemang för att hjälpa dem genom att föra deras talan gentemot myndigheterna, som inte hade kunskap om denna folkspillra. Som ett led i hans engagemang förde han vid sitt besök ned finnarnas släktnamn i socknarnas husförhörslängder för att dokumentera den finska befolkningen. Dessa nedteckningar gjordes i husförhörslängderna för Gräsmark, Fryksände, Östmark, Norra Ny och Dalby församlingar. Vi vill, i enlighet med Gottlunds önskemål, publicera hans egna anteckningar i husförhörslängderna. Avskrifterna publicerades första gången 1996-2000 med nyutgivning 2015. De ges nu ut i samlad form och läsaren kan nu använda alla nedteckningar i en och samma publikation. Vi vill därmed åter ge en möjlighet för dessa bosättares ättlingar att med enkla medel finna tillbaka till sin historia.

Under perioden 1570-1660 koloniserades barrskogsområdena i mellersta Skandinavien av skogsfinnar från det inre av Finland. De hade med sig sin speciella kultur och en annorlunda odlingsteknik. De bosatte sig i områden som kom att kallas finnskogar, finnmarker eller finnbygder. Den skogsfinska kulturen levde länge kvar i många områden, där vardagsspråket var den egna finska dialekten och de traditionstyngda släktnamnen ännu användes. Denna kultur och dess folk uppmärksammades av den finske Carl Axel Gottlund. År 2021 är det 200 år sedan Gottlund företog en resa genom de värmländska och norska finnskogarna. Resan skulle resultera i en av de främsta källorna till kunskapen om finnskogen som vi känner den idag - hans resedagbok. Under 200 år som förflutit har intresset för finnskogens kultur varierat men ständigt fascinerat och förundrat. Det är därför en ny återutgivning av dagboken kan främja forskningen och ytterligare uppmuntra till förkovran i det skogsfinska kulturarvet.

Under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet blomstrade ett intresse för konst och kultur i nationalromantikens Sverige. Intresset riktade sig bland annat mot hemmets inredning. Denna bok berättar om en av dåtidens mest exklusiva inrednings- och textilateljéer, Thyra Grafströms textilateljé. Boken beskriver ateljéns historia, dess textilier och kunder, utställningar och uppdrag, formgivare och personal genom åtta decennier, från grundandet 1897 fram till nedläggningen 1970 och bjuder på talrika bilder av både textilier och utställningar. Ateljén var under 20 år Nordiska Kompaniets inredningsateljé men i perioder även en självständig verksamhet. Ateljén var känd för sin stilkänsla med textilier i utsökta mönster, exklusiva material och delikata utföranden och hade nationell och internationell framgång. Verksamheten drevs med säker hand av formgivaren och företagaren Thyra Grafström (1864-1925). Hon samarbetade med tidens främsta svenska konstnärer och formgivare och hade ett stort nätverk i dåtidens kulturkretsar. Bland kunderna fanns kungligheter, privatpersoner, företag och offentliga miljöer. Anna Ø. Forsberg är arkivarie och fil. mag. i kultur- och litteraturvetenskap, tidigare verksam vid Länsmuseet Gävleborg, författare till flera böcker om kulturhistoria samt medförfattare till bland annat Smaken och kapitalet : om Hedvig Ulfsparre och Per Eriksson och herrgårdarna i Hofors och Kungsgården.

Denna antologi bygger på föredrag som hölls vid FINNSAMs vinterkonferens i Oslo 4-6 mars 2022. FINNSAM står för Finnbygder i samverkan och är ett nätverk för alla som är intresserade av skogsfinnarnas kultur och historia. Temat för konferensen var tvådelat: Några tog sig av Carl Axel Gottlund (1796-1875) och hans vandringar på Finnskogen i 1821. Flera artiklar belyser Finnskogen och Norge i början av 1800-tallet och Carl Axel Gottlunds insats for skogsfinnarna. Det andra temat var skogsfinske kulturminnen utanför Finnskogen. Det har de senaste åren arbetats med skogfinska kulturminnen i bland annat Viken fylkeskommune och hos Byantikvaren i Oslo.

Under perioden 1570-1660 koloniserades de stora barrskogsområdena i mellersta Skandinavien av skogsfinnar från det inre av Finland. De bosatte sig i områden som kom att kallas finnskogar, finnmarker eller finnbygder. En av dessa områden är Östmarksbygden i nordvästra Värmland. Här levde den skogsfinska kulturen tydligast kvar i den egna finska dialekten och de traditionstyngda släktnamnen vilka vi idag kan spåra i bl.a. husförhörslängder. Min publikation syftar till att lyfta fram ett av denna minoritets karaktärsdrag, de skogsfinska släktnamnen och de familjer som bar dem, i Östmark under åren 1821-1827. Insatsen blir även en upprättelse i att denna minoritet ska få sin plats i historien. Den finske Carl Axel Gottlund dokumenterade under sin resa på den norska och värmländska finnskogen den skogsfinska kulturens särart. Han för in de skogsfinska släktnamn i husförhörslängden för Östmark åren 1821-1827. Vi känner så väl till från hans dagbok hur han ger sig själv möjligheten genom att låna husförhörslängderna från prästen i Östmark, Nils Frychius. I denna bok har jag valt att låta Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i Östmark stå för sig själv och jag har kompletterat med de ca 110 familjer som Gottlund av tidsskäl inte hunnit bekanta sig med och dokumentera. De uppgifter som jag presenterar är resultatet av mer än 30 års forskning på skogsfinnarna.

Vilka var de som bodde på Edsholms borg vid Grumsfjordens inlopp från Vänern vid Slottsbron? Är sägnerna om den elaka fru Rangela som krävde tull av alla som passerade sanna? Vem var hon och hennes familj? Hur kunde livet sett ut på borgen? Många har passerat borgruinen Edsholms borg vid Slottsbron vid Grumsfjordens inlopp från Vänern. Arkeologiska undersökningar visar en borg i ett område som under medeltiden var ett maktcentrum. Borgen byggdes under sent 1300-tal och användes under det så kallade Engelbrektsupproret 1434 då borgen brändes ned. Men det finns också en annan berättelse. Här berättar sägnerna att den giriga fru Rangela under 700-talet krävde in tull från de som passerade det smala Slottsbrosundet. Sägnen har gjorts känd 1917 av Selma Lagerlöf i Luciadagens legend men har länge fascinerat och intresserat. Hur kunde Rangelas liv sett ut? Vad förorsakade hennes rykte som elak och girig? Kristina Blakstad ger i sin roman en spännande tolkning av Rangelas liv på borgen med livsöden, drömmar och tragedier i 700-talets Värmland.