Arkadij Babtjenko – författare

»Den är svår att lägga ifrån sig. Det är helt enkelt en skitbra bok.« Yukiko Duke, Gomorron Sverige

Om Krigets färger:

Som artonårig värnpliktig skickas ryssen Arkadij Babtjenko till kriget i Tjetjenien. De unga soldaterna misshandlas dagligen av veteranerna och traumatiseras för livet i striderna med den tjetjenska gerillan. Babtjenko tecknar våldets skoningslösa spiral: veteranerna pressar de värnpliktiga på pengar för att köpa sprit och heroin, de värnpliktiga säljer vapen till gerillan för att kunna betala, gerillan anfaller de ryska trupperna med deras egna vapen och veteranerna tar ut sin vrede på de värnpliktiga...

Efter fyra år i armén återvänder Babtjenko till Moskva, nedbruten men fast besluten att bli fri sina mardrömmar genom att skriva Krigets färger. Sedan dess har han tvingas fly från Ryssland och lever nu i Ukraina, där han verkar som oberoende krigsreporter. För de svenska läsarna är Arkadij Babtjenko inte minst känd för sina uppmärksammade artiklar i Dagens Nyheter under de senaste åren. 

Om Dagar i Alchan-Jurt:

»Runtomkring rasar kriget, och som vanligt  fattar inte en jävel någonting.« 

Januari år 2000. Ryska trupper belägrar en liten by i Tjetjenien, där sexhundra rebeller har förskansat sig. Soldaterna stelfrusna, hungriga, törstiga och trötta ligger i sina ställningar och väntar. Ingen vet vad de kämpar för, ingen vet vad som händer. Det är en av alla dagar i Alchan-Jurt, och regnet bara fortsätter falla.

Nyutgåvan innehåller både Krigets färger (2007) och Dagar i Alchan-Jurt (2014).

» när jag läser Arkadij Babtjenkos skildring av sin tid som rysk soldat i Tjetjenien är det som om tidigare vittnesbörd var rena romantiken. Remarque var en idylliker. Om man jämför. Apocalypse now en av de allra bästa krigsfilmerna blir med den läsarten något för 91:an Karlsson.« Doktor Gormander, Aftonbladet

Av författaren till »Krigets färger«

»Ryssar, alla era historier om belägringen av Leningrad, om stridsvagnshindren som räddade Moskva 1941, om bärnstensrummet och den heroiska räddningen av monumenten i Tsarskoje Selo, om de nazistiska bödlarna, ni fattar väl att ni kan stoppa upp allt det där i röven nu? Ni lever i ett fascistiskt land, i Fjärde riket, som redan helt öppet bedriver en fascistisk politik med koncentrationsläger och tortyr i det egna landet och startar ett aggressivt, fascistiskt angreppskrig mot ett främmande territorium, ni bär foton av era ockupantfarfäder, den röda fascismens soldater, samtidigt som ni ropar: Vi besegrade fascismen! Fattar ni inte vilka pundare ni är?« Arkadij Babtjenko

I en rasande och förtvivlad skildring av det putinistiska Rysslands väg mot avgrunden ger den rysk-ukrainske författaren, bloggaren och krigsveteranen Arkadij Babtjenko sin syn på händelseutvecklingen före och efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022.

Arkadij Babtjenko, född 1977 i Moskva, skickades till kriget i Tjetjenien som nittonårig värnpliktig. Hans bok om den tiden, Krigets färger (2007/2022), betraktas som en av de stora krigsskildringarna och är ett unikt vittnesmål inifrån den ryska armén. Babtjenko lever i exil sedan 2017, efter  upprepade mordhot.

»Babtjenkos bok kan bara jämföras med de riktigt stora krigsskildringarna, och Erich Maria Remarque ›På västfronten intet nytt‹ (1929) har helt klart fått sin moderna pendang.« Svenska Dagbladet

I sin prisbelönta debutbok, som jämförts med Isaak Babels och Ernest Hemingways stora krigsromaner, berättar Arkadij Babtjenko om sin tid som värnpliktig i ryska armén under Tjetjenienkrigen. Efter en kurs i morse skickas artonåriga pojkar till kriget, där de misshandlas dagligen av veteranerna och traumatiseras för livet i striderna med den tjetjenska gerillan.

Efter fyra år i armén återvänder Babtjenko till Moskva med nedbrutet psyke och tomma ögon. För att bli fri från sina mardrömmar börjar han skriva Krigets färger – en rysk motsvarighet till de amerikanska Vietnamuppgörelserna. Han arbetar i dag som krigsreporter på regimkritiska Novaja Gazeta och var kollega till Anna Politkovskaja.

»Här slåss alla mot alla. Veteranerna, officerarna, färnrikarna. Man super sig djuriskt berusad och går loss på de yngre. Överstarna på majorerna, majorerna på löjtnanterna, de på soldaterna. För där borta, på andra sidan bergen, är det krig, och de har varit där pch sett fasan i ögonen, och nu är de likgiltiga för allt.«Arkadij Babtjenko

PRESSRÖSTER

»Den är svår att lägga ifrån sig. Det är helt enkelt en skitbra bok.«Gomorron Sverige

»Som autentiskt vittnesmål, men också som läsupplevelse, är ›Krigets färger‹ snudd på fulländad. Det som saknas mest är fortsättningen några böcker till, minst.«Henrik Hamrén, Sydsvenskan

»Jag läste Väinö Linnas ›Okänd soldat‹ och Joseph Conrads ›Mörkrets hjärta‹. Jag trodde mig förstå lite mer av världen. Det var till priset av min barndom, jag vet, men någon måste våga sig in i djävulens inälvor.Men när jag läser Arkadij Babtjenkos skildring av sin tid som rysk soldat i Tjetjenien är det som om tidigare vittnesbörd var rena romantiken. Remarque var en idylliker. Om man jämför.Apocalypse now en av de allra bästa krigsfilmerna blir med den läsarten något för 91:an Karlsson.«Dr Gormander, Aftonbladet

»När texten är som mest påträngande kommer han i närheten av den Imre Kertész som skrev ›Mannen utan öde‹, eller Michael Kerrs klassiska Vietnamreportage ›Dispatches‹.«Ola Larsmo, Dagens Nyheter

»I en av de senaste årens mest läsvärda krigsromaner, ›Krigets färger‹, beskriver Arkadij Babtjenko sina fyra år inom armén: från oerfaren, outbildad 18-åring till veteran en naken, detaljerad, intressant och välskriven skildring av krigets brutalitet.«Jan Blomgren, Svenska Dagbladet

»Enklast vore väl att vända bort blicken eller blunda. Gör inte det. Läs Krigets färger i stället.«Peter Viktorsson, Kristianstadsbladet

Av författaren till »Krigets färger«  

»Man läser med omväxlande rysningar och avgrundsskratt. Framför allt är det en bok fylld av trotsig livskraft.« Björn Wiman, Dagens Nyheter

»Vi känner igen Babtjenkos överdrifter och skruvade ironier, och en svart, varm, humor mitt i kaos.« Ulrika Knutson, Expressen

»Ryssar, alla era historier om belägringen av Leningrad, om stridsvagnshindren som räddade Moskva 1941, om bärnstensrummet och den heroiska räddningen av monumenten i Tsarskoje Selo, om de nazistiska bödlarna, ni fattar väl att ni kan stoppa upp allt det där i röven nu? Ni lever i ett fascistiskt land, i Fjärde riket, som redan helt öppet bedriver en fascistisk politik med koncentrationsläger och tortyr i det egna landet och startar ett aggressivt, fascistiskt angreppskrig mot ett främmande territorium, ni bär foton av era ockupantfarfäder, den röda fascismens soldater, samtidigt som ni ropar: Vi besegrade fascismen! Fattar ni inte vilka pundare ni är?« Arkadij Babtjenko    

I en rasande och förtvivlad skildring av det putinistiska Rysslands väg mot avgrunden ger den rysk-ukrainske författaren, bloggaren och krigsveteranen Arkadij Babtjenko sin syn på händelseutvecklingen före och efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022.   

Arkadij Babtjenko, född 1977 i Moskva, skickades till kriget i Tjetjenien som nittonårig värnpliktig. Hans bok om den tiden, Krigets färger (2007/2022), betraktas som en av de stora krigsskildringarna och är ett unikt vittnesmål inifrån den ryska armén. Babtjenko lever i exil sedan 2017, efter  upprepade mordhot.