Arkadij Babtjenko - Böcker

»Runtomkring rasar kriget, och som vanligt fattar inte en jävel någonting.« Januari år 2000. Ryska trupper belägrar en liten by i Tjetjenien, där sexhundra rebeller har förskansat sig. Soldaterna - stelfrusna, hungriga, törstiga och trötta - ligger i sina ställningar och väntar. Ingen vet vad de kämpar för, ingen vet vad som händer. Det är en av alla dagar i Alchan-Jurt, och regnet bara fortsätter falla. »... när jag läser Arkadij Babtjenkos skildring av sin tid som rysk soldat i Tjetjenien är det som om tidigare vittnesbörd var rena romantiken. Remarque var en idylliker. Om man jämför. Apocalypse now - en av de allra bästa krigsfilmerna - blir med den läsarten något för 91:an Karlsson.« Doktor Gormander, Aftonbladet

»Krigets färger kan lätt mäta sig med de stora litterära krigsskildringarna, som till exempel På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarque.« Süddeutsche Zeitung Som artonårig värnpliktig skickas ryssen Arkadij Babtjenko till kriget i Tjetjenien. De unga soldaterna misshandlas dagligen av veteranerna och traumatiseras för livet i striderna med den tjetjenska gerillan. Babtjenko tecknar våldets skoningslösa spiral: veteranerna pressar de värnpliktiga på pengar för att köpa sprit och heroin, de värnpliktiga säljer vapen till gerillan för att kunna betala, gerillan anfaller de ryska trupperna med deras egna vapen och veteranerna tar ut sin vrede på de värnpliktiga Efter fyra år i armén återvände Babtjenko till Moskva. För att bli fri från sina mardrömssyner började han skriva. I dag räknas Babtjenkos bok om krigets absurditet redan till de stora krigsskildringarna. Han arbetar som krigsreporter på Novaja Gazeta och var kollega till Anna Politkovskaja. PRESSRÖSTER »Den är svår att lägga ifrån sig. Det är helt enkelt en skitbra bok.« Yukiko Duke, Gomorron Sverige »När texten är som mest påträngande kommer han i närheten av den Imre Kertész som skrev MANNEN UTAN ÖDE, eller Michael Kerrs klassiska Vietnamreportage DISPATCHES.« Ola Larsmo, Dagens Nyheter »Jag läste Väinö Linnas Okänd soldat och Joseph Conrads Mörkrets hjärta. Jag trodde mig förstå lite mer av världen. Det var till priset av min barndom, jag vet, men någon måste våga sig in i djävulens inälvor. Men när jag läser Arkadij Babtjenkos skildring av sin tid som rysk soldat i Tjetjenien är det som om tidigare vittnesbörd var rena romantiken. Remarque var en idylliker. Om man jämför. Apocalypse now en av de allra bästa krigsfilmerna blir med den läsarten något för 91:an Karlsson. ... Han är reportern som ser längre än någon annan. Han för mig till platser där ingen annan varit och jag tänker hela tiden på Primo Levis bok Är detta en människa som berättar om tiden i Auschwitz.« Dr Gormander, Aftonbladet »Som autentiskt vittnesmål, men också som läsupplevelse, är Krigets färger snudd på fulländad. Det som saknas mest är fortsättningen några böcker till, minst.« Henrik Hamrén, Sydsvenskan »Babtjenkos bok kan bara jämföras med de riktigt stora krigsskildringarna, och Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt (1929) har helt klart fått sin moderna pendang.« Erik Löfvendahl, Svenska Dagbladet »I en av de senaste årens mest läsvärda krigsromaner, Krigets färger, beskriver Arkadij Babtjenko sina fyra år inom armén: från oerfaren, outbildad 18-åring till veteran en naken, detaljerad, intressant och välskriven skildring av krigets brutalitet.« Jan Blomgren, Svenska Dagbladet »Enklast vore väl att vända bort blicken eller blunda. Gör inte det. Läs Krigets färger i stället.« Peter Viktorsson, Kristianstadsbladet »Apocalypse Now? Killarna på båten hade det lätt, det visar de här memoarerna från Tjetjenienkrigen på bara några meningar.« Grove Press »Arkadij Babtjenko har skrivit ett hypnotiskt och fruktansvärt vittnesbörd om sitt påtvingade deltagande i Tjetjenienkrigen, som är helt fritt från den självupptagna smörja som alltför ofta får passera som s.k. litteratur numera. ... Det är helt enkelt en fantastisk bok.« Mark Bowden, författare till BLACK HAWK DOWN »Inkallad till ryska armén som artonåring förvandlas Babtjenko på bara några månader från en naiv värnpliktig till en brutaliserad soldat, och hans bok är verkligen chockerande MOMENT 22 i slowmotion, lika påtaglig som oredigerade reportage på tevenyheterna.« Dylan Jones, The Spectator »KRIGETS FÄRGER är både självbiografi och fiktion, i samma tradition som Joseph Hellers MOMENT 22 eller Ernest Hemingways FARVÄL TILL VAPNEN.« Hugh Barnes, New Statesman »Tar andan ur en.« Welt am Sonntag »Fruktansvärt bra... Den här litterära redogörelsen från fronten är den moderna motsvarigheten till PÅ VÄSTFRONTEN INTET NYTT.« Sonntagszeitung »En rapport från helvetet.« 3Sat.online

»Krigets färger kan lätt mäta sig med de stora litterära krigsskildringarna, som till exempel På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarque.« Süddeutsche Zeitung Som artonårig värnpliktig skickas ryssen Arkadij Babtjenko till kriget i Tjetjenien. De unga soldaterna misshandlas dagligen av veteranerna och traumatiseras för livet i striderna med den tjetjenska gerillan. Babtjenko tecknar våldets skoningslösa spiral: veteranerna pressar de värnpliktiga på pengar för att köpa sprit och heroin, de värnpliktiga säljer vapen till gerillan för att kunna betala, gerillan anfaller de ryska trupperna med deras egna vapen och veteranerna tar ut sin vrede på de värnpliktiga. Efter fyra år i armén återvände Babtjenko till Moskva. För att bli fri från sina mardrömssyner började han skriva. I dag räknas Babtjenkos bok om krigets absurditet redan till de stora krigsskildringarna. Han arbetar som krigsreporter på Novaja Gazeta och var kollega till Anna Politkovskaja. PRESSRÖSTER »Den är svår att lägga ifrån sig. Det är helt enkelt en skitbra bok.« Yukiko Duke, Gomorron Sverige »När texten är som mest påträngande kommer han i närheten av den Imre Kertész som skrev MANNEN UTAN ÖDE, eller Michael Kerrs klassiska Vietnamreportage DISPATCHES.« Ola Larsmo, Dagens Nyheter »Jag läste Väinö Linnas Okänd soldat och Joseph Conrads Mörkrets hjärta. Jag trodde mig förstå lite mer av världen. Det var till priset av min barndom, jag vet, men någon måste våga sig in i djävulens inälvor. Men när jag läser Arkadij Babtjenkos skildring av sin tid som rysk soldat i Tjetjenien är det som om tidigare vittnesbörd var rena romantiken. Remarque var en idylliker. Om man jämför. Apocalypse now en av de allra bästa krigsfilmerna blir med den läsarten något för 91:an Karlsson. ... Han är reportern som ser längre än någon annan. Han för mig till platser där ingen annan varit och jag tänker hela tiden på Primo Levis bok Är detta en människa som berättar om tiden i Auschwitz.« Dr Gormander, Aftonbladet »Som autentiskt vittnesmål, men också som läsupplevelse, är Krigets färger snudd på fulländad. Det som saknas mest är fortsättningen några böcker till, minst.« Henrik Hamrén, Sydsvenskan »Babtjenkos bok kan bara jämföras med de riktigt stora krigsskildringarna, och Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt (1929) har helt klart fått sin moderna pendang.« Erik Löfvendahl, Svenska Dagbladet »I en av de senaste årens mest läsvärda krigsromaner, Krigets färger, beskriver Arkadij Babtjenko sina fyra år inom armén: från oerfaren, outbildad 18-åring till veteran en naken, detaljerad, intressant och välskriven skildring av krigets brutalitet.« Jan Blomgren, Svenska Dagbladet »Enklast vore väl att vända bort blicken eller blunda. Gör inte det. Läs Krigets färger i stället.« Peter Viktorsson, Kristianstadsbladet »Apocalypse Now? Killarna på båten hade det lätt, det visar de här memoarerna från Tjetjenienkrigen på bara några meningar.« Grove Press »Arkadij Babtjenko har skrivit ett hypnotiskt och fruktansvärt vittnesbörd om sitt påtvingade deltagande i Tjetjenienkrigen, som är helt fritt från den självupptagna smörja som alltför ofta får passera som s.k. litteratur numera. ... Det är helt enkelt en fantastisk bok.« Mark Bowden, författare till BLACK HAWK DOWN »Inkallad till ryska armén som artonåring förvandlas Babtjenko på bara några månader från en naiv värnpliktig till en brutaliserad soldat, och hans bok är verkligen chockerande MOMENT 22 i slowmotion, lika påtaglig som oredigerade reportage på tevenyheterna.« Dylan Jones, The Spectator »KRIGETS FÄRGER är både självbiografi och fiktion, i samma tradition som Joseph Hellers MOMENT 22 eller Ernest Hemingways FARVÄL TILL VAPNEN.« Hugh Barnes, New Statesman »Tar andan ur en.« Welt am Sonntag »Fruktansvärt bra... Den här litterära redogörelsen från fronten är den moderna motsvarigheten till PÅ VÄSTFRONTEN INTET NYTT.« Sonntagszeitung »En rapport från helvetet.« 3Sat.online

»Hettan. Dammet. Törsten Ryssland i krig med Georgien. Vem hade trott att denna ­ mardröm kunde bli verklighet?« Arkadij Babtjenko 8 AUGUSTI 2008, samma dag som OS invigs i Peking, rullar ryska stridsvagnar in i Georgien. Angreppet är ett svar på de georgiska bombningarna av utbrytarrepubliken Sydossetien, men också en reaktion på att den forna sovjetrepubliken vill bli medlem i Nato. Det är ett storpolitiskt spel med höga ­insatser för alla parter. Vid krigsutbrottet beger sig den ryske krigsreportern Arkadij Babtjenko till stridszonen. Med penna och kamera rapporterar han för den regimkritiska tidningen Novaja Gazeta, en skildring som kommer att präglas av hans egna erfarenheter som traumatiserad krigsveteran från båda Tjetjenienkrigen. Med närgången blick registrerar Babtjenko sin omgivning och sig själv i krigets verklighet. Känsliga läsare varnas för bildmaterialet. Arkadij Babtjenkos reportage från kriget i Georgien har prisbelönats av den oberoende brittiska journalistföreningen The Frontline Club, Ryska journalistförbundet och Moskvas journalistförbund. Av Babtjenko har tidigare utgivits den hyllade krigsskildringen »Krigets färger« (2007).