Artes Liberales AB – författare

Sveriges örlogsrepslageri i Karlskrona var ensam leverantör av tågvirke till den svenska flottan under nästan 300 år och det var härifrån som kvalitetsförbättringar och teknikutveckling leddes inom svenskt repslageri. Eftersom det handlar om en verksamhet underställd det Kungliga Amiralitetskollegium har man har varit noga med att anteckna och notera händelser. Dessa uppgifter har författaren ägnat flera år åt att leta upp och här får vi en presentation, med många illustrationer, i kronologisk ordning från den 2 november 1692 till den 30 december 1960. Boken innehåller även ett antal intressanta kapitel med bland annat en förteckning över banmästare under dessa år och en berättelse om en arbetsdag i repslagarbanan 1848. Dessutom sätts repslageriet in i sin plats i historien och i hela den omfattande verksamheten på örlogsbasen i Karlskrona, där repslagarna bara var en av många oumbärliga hantverksgrupper för äldre tiders sjöfart och krigföring. Närmare 3000 personer var i slutet av 1700-talet sysselsatta på Karlskronavarvet, som ett eget samhälle med polis, kyrka, skolor, fängelse, sjukhus, bageri, skrädderi, m.m.

Vissa människor tycks ha en förmåga att vara nyskapande. Vilka egenskaper har de, som andra inte har? Är det högre intelligens, förmåga till helhetssyn eller andra faktorer, som gör dem mer innovativa? Finns svaret i befintlig kreativitetsteori? Vi måste komma närmare individen för att hitta svaren. Pionjärens säregna kreativitet består bland annat i att acceptera att det finns ologiska samband och att forskningsresultat ibland strider mot sunda förnuftet, så kallade paradoxer. Pionjären är kanske en särling? Originell, begåvad och idérik, har fantasi, visioner och gestaltar den första processen och bryter med etablerade tankemönster och regelverk. Pionjärerna är få och inte sällan förbisedda av sin samtid. Det är priset de får betala för att ligga före alla andra. Men pionjärerna kan sällan förverkliga sina idéer och är därför beroende av entreprenörer. Den vanlige pionjären är därför ointressant för den här boken. Studien handlar istället om sådana pionjärer, som inte passar in i den etablerade kreativitets- och innovationsteorin. De skall vara pionjärer, men genomför själva sina innovationer. De skall dessutom i objektiv mening skapa ett bestående värde för samhället. De skall vara superpionjärer...