Bengt Edlund – författare

The first study of this volume looks for reminiscences of Dies Irae in Chopin’s works. A great number of allusions and affinities are found in the preludes as well as in Chopin’s output. The study also yields insights into Chopin’s composition method. These intertextual findings are used in an attempt to establish the extra-musical content of the Second Ballade. Five preludes – A minor, E minor, B minor, A major and C minor – are closely examined, using diverse analytical approaches. A primary concern is to critically assess previous readings, and Schenkerian ones in particular. An analysis of the initial right-hand passage of the F-minor étude from Méthode brings up matters of idiomatic and ontology.

During the past fifty years Schenkerian theory has been adopted as the main method for analysing tonal music. This book questions the value of Schenker’s «tonal analysis» for musical description and interpretation, and discusses its relations to «generative» theory and «implicational» analysis – taking into account its links with linguistic syntax and the perception of tonal closure. It is observed how auxiliary theoretical concepts transform the music so as to pave the way for preordained tonal structures. Alternative readings of the music examples are provided.

This book gives a critical account of various methods used in music analysis. In the first chapter, a number of current approaches such as semiotics, musical implications, Schenkerian analysis, and generative theory are demonstrated on Mozart’s K. 331 theme. Five essays deal with important concepts in music analysis: ambiguity, formal proportions, and similarity within and between works. A further chapter provides a discussion of probability, kinship, and influence – decisive criteria when judging musical plagiarism. The last essay, studying a piece by Schubert, sifts the prospects of deciphering a composer’s sexual leanings from his music.

In what ways can analytic reection be of avail when engaging in music as a musician? What restrictions of the interpreters freedom do musical scores impose? Which licences do musicians in fact allow themselves? Can hierarchical tonal analysis really guide musicians towards artistically rewarding interpretations? Or is perhaps a painstaking and sensitive study of the musical details, revealing continuous processes, a more productive path to telling performances? roughout the book, the views and discussions are amplied by music examples.

Det är mycket sällsynt att plagiatstvister på musikområdet tas upp i svenska domstolar eftersom parterna vanligtvis kommer överens i upphovsrättsorganisationens regi. 1996 tods emellertid ett sådant fall upp inför Stockholms tingsrätt och fördes sedan vidare till Svea hovrätt och Högsta domstolen. Målet tilldrog sig stort intresse därför att de båda musikavsnitten i vissa avseenden var mycket lika varandra. I boken ägnas fallet en noggrann genomgång ur musikvetenskaplig synpunkt. Inledningsvis tillämpas de aktuella juridiska bedömningsgrunderna - verkshöjd, likhet och frågor kring verkens tillkomst - på musik, därefter undersöks de båda aktuella låtarna ingående ur dessa synpunkter. Senare delen av boken ägnas åt en kritisk granskning av parternas och domstolarnas argumentation. Slutsatsen blir att den slutliga fällande domen inte är hållbar och således är av föga värde som prejudikat. En viktig tes i framställningen är att sådana misstag kan undvikas om man överger skönsmässiga bedömningar till förmån för vetenskaplig musikanalys, och i boken visas hur sådan i musikaliska sakförhållanden grundad argumentation kan bedrivas. Bengt Edlund är professor i musikvetenskap vid Lunds universitet.