Bengt Ohlsson – författare

Brandbergen, sommaren 2020.

En man som hamnar i en arvstvist om en Stig Lindberg-tallrik, en städare som ska gå i pension, en holländsk hojåkare och en civilanställd polis på jakt efter kärleken – alla rör de sig, utan att vara medvetna om det, mot en katastrof.

Tingsrätten kallar det ”en lång, komplex och i allt väsentligt en osannolik kedja av händelser”.

I Brandbergen visar Bengt Ohlssons än en gång prov på sin skarpa känsla för samtiden och människors inre tankar, de som pågår bakom fasaderna.

Tjugo år efter Gregorius återkommer Bengt Ohlsson med en berättelse om pastor Gregorius hustru Helga.

Helga, som var så förälskad i en annan, som desperat bad sin doktor om hjälp att undkomma makens närmanden. Trettio år senare är hon medelålders, omgift och trebarnsmor. Äldsta dottern Signe, som alla tror är pastorns men i själva verket är hennes älskares, väntar själv barn. Så hör en okänd man av sig – i en chiffonjé har han hittat doktor Glas dagbok. Där står sanningen om pastor Gregorius död. Helga konfronteras med ett förflutet som ter sig svårfångat, obegripligt och direkt skrämmande.

I sin roman Doktor Glas  från 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. När doktor Glas mot slutet av romanen berövar honom livet framstår det närmast som en välgärning.

I Bengt Ohlssons Gregorius  berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt får ett helt annat liv. Vi får följa hans uppväxt som exemplarisk son, och hans djupa och skamfyllda förälskelse i Helga, den unga flicka som en gång ska bli hans andra hustru. När hustruns otrohet blir uppenbar för honom kastas han ut i en malström av känslor: förtvivlan, självförakt och en paradoxal hoppfullhet. Under sin vistelse vid hälsobrunnen i Porla möter han en annan kvinna, och får en sorts upprättelse - ett annat liv ter sig ändå möjligt.

I Bengt Ohlssons breda gestaltning framstår pastor Gregorius som en rädd och djupt osäker man. Någon som i sitt yrke dagligen möter människor som törstar efter kärlek, samtidigt som de ryggar för den. Till slut tvingas han inse att detta också gäller honom själv.

Till allt annat är Gregorius  också en initierad och vacker skildring av förra sekelskiftets Stockholm.

PS. Bengt Ohlsson har en föregångare i Gun-Britt Sundström som i För Lydia ( 1973) utmanade Den allvarsamma leken  genom att ta Lydias parti mot Arvid Stjärnblom.

Året är 1988. Ett kompisgäng i 25-årsåldern åker till Roslagen för att fira midsommar. Under kvällen berättar Jenny och Olof att de väntar barn. Nyheten fyller vännerna med en hisnande känsla. Är det redan dags att bli vuxna? Men de har alla förutsättningar att skapa den lyckligaste generationen någonsin.

De vet det inte än, men det gemensamma midsommarfirandet kommer att bli en tradition som de försöker hålla fast vid.

I Bengt Ohlssons roman får vi följa en handfull unga människor upp i vuxenlivet och medelåldern, genom förälskelser, otroheter och skilsmässor.

Vännerna försöker handskas med alla svårigheter livet har i beredskap för dem, och sen inser de att det obegripliga har hänt också dem: att de börjar bli gamla, och att mycket redan är för sent.

Country skjuter skott åt en mängd olika håll. Den gränsar mot en mängd andra genrer. Och den väcker en mängd olika känslor.

I Frugan drog, hunden dog och sedan fick jag sparken placerar tio författare countrymusiken i ett historisk, politiskt och socialt sammanhang och visar att genren är mycket mer och mycket annat än titelns schablon.

Texter av: Magnus Eriksson, Bengt Ohlsson, Karin Pihl, Andreas Johansson Heinö, Sara Skyttedal, Louise Hammargren, Hynek Pallas, Lars Andersson, Jill Johnson och Roland Poirier Martinsson (red.)

September 1940. Slaget om Storbritannien rasar. Sebastian Sanzinger är stridspilot i Luftwaffe, stationerad vid franska kusten. Hemma väntar fästmön Anna. Tanken på deras bröllop, och det frikostigt utportionerade metamfetaminet Pervitin, är det enda som håller honom uppe. Under en bombräd råkar han ut för ett motorfel och vänder tillbaka. En handling som får avgörande konsekvenser. Bengt Ohlssons roman är en lågmäld och hudnära berättelse om en ung idealist som sjunker allt djupare ner i förnedringen, både som man och som medborgare.

Vem tror på spöken? Inte Henrik. Ho-hooande gestalter i vita lakan är en barnslig tanke, som något i en tecknad film! Men så väcks han av Figaros gnyende. Hunden buffar på dörren, det är tydligt att något är fel. Har han hört något? Känt någon lukt? Henrik vågar sig ut i köket. Gryningsljuset utanför fönstret gör det svårt att skärpa blicken, men det står någon i trädgården. Eller vad är det Henrik ser?

Hur berättar man en sån här omskakande upplevelse? Och för vem? Och hur tas det emot? Även om man inte tror på spöken kan man vara rädd för dem ändå.

Med en osviklig närvaro och nyfiken iakttagelseförmåga för vardagens psykologi, relationer och moraliska irrvägar, berättar Bengt Ohlsson i sin nya barnroman om lycka, skuld och skam. Fler böcker för unga läsare av Bengt Ohlsson är: ”Pengarna”, ”Mammas vidriga kompis” och ”Hoppas din farsa dör”.

Om ”Pengarna”:

”Berättelsen är levande, på Bengt Ohlssons omisskännliga manér, repliker sitter perfekt och stämningar och situationer är mitt i prick. Den lättsamma berättartonen i kombination med väl avvägda, lagom långa kapitel, gör boken bladvändarvänlig. Det är ett psykologiskt väl fångat porträtt av en ung pojke vars värld plötsligt, som genom ett trollslag, kommer i gungning. Den lågintensiva spänningen ger berättelsen driv. Den från början mindre omtyckta hunden Figaro har en förtjänstfull roll i berättelsens epilog. ”Pengarna” är en väl framförd och mycket spännande vardagshistoria.” Staffan Engstrand, Bibliotekstjänst, häfte 2-2021

Om ”Mammas vidriga kompis”:

”Texten attraherar och underhåller nämligen med sin obesvärade lätthet. Författarens flyhänta förmåga att bygga in vagt komiska vändningar även i de mörkaste stunderna skapar en behaglig rymd.” Borås tidning

”Det är ett ovanligt relationsdrama med den sortens konflikt mellan en vuxen och ett barn, och finstämt skildrat hur utstött barnet känner sig. /.../ en varm och spännande bok av erfarna författaren Bengt Ohlsson om känslighet, ångestproblem och mognad.” Sundsvalls Tidning

”Bengt Ohlsson har gjort ett inträngande psykologiskt porträtt av en elvaårig pojke utan att berättelsen känns det minsta tung. Boken är lättläst, välskriven och dialogen rapp. Författaren har hittar en bra ton vilket gör att det hela känns trovärdig. Sammanfattningsvis är Mammas vidriga kompis en riktigt bra bok som kan locka läsare av båda könen.” Dag Hedberg, BTJ-häfte nr 3, 2022

Om ”Hoppas din farsa dör”:

”Ännu en ungdomsbok av Bengt Olsson att dras rakt in i.” Sundsvalls tidning,

”Bengt Ohlsson skildrar komplicerade samhällsfrågor med finess i sin nya barnbok" /.../ "Bengt Ohlsson lägger större vikt vid att bana väg för det yttre skeendet, den rent episka processen. Dessutom skriver han med en kåserande lätthet, vilket gör att läsningen trevlig. En annan kvalitet som gör berättelsen spännande är förmågan att överraska läsaren, att låta förväntningar komma på skam.” Peter Grönborg, Norra Skåne

”...Henrik, en mellanstadiekille av ungefär samma skrot och korn som PC Jersilds Reine Larsson, 11, huvudpersonen i "Barnens ö" (1976). En kantsmygare, en iakttagare." /.../ "...det är en bluesig känsla av slätstrukenhet som Ohlsson har fångat fint, och som åtminstone mitt eget mellanstadiejag hade skrivit under på.” Petter Lidbeck, Dagens Nyheter

Tjugo år efter Gregorius återkommer Bengt Ohlsson med en berättelse om pastor Gregorius hustru Helga.

Helga, som var så förälskad i en annan, som desperat bad sin doktor om hjälp att undkomma makens närmanden. Trettio år senare är hon medelålders, omgift och trebarnsmor. Äldsta dottern Signe, som alla tror är pastorns men i själva verket är hennes älskares, väntar själv barn. Så hör en okänd man av sig – i en chiffonjé har han hittat doktor Glas dagbok. Där står sanningen om pastor Gregorius död. Helga konfronteras med ett förflutet som ter sig svårfångat, obegripligt och direkt skrämmande.

Åke och Hanna har det egentligen ganska bra med varann. Men en impuls från en väninna, kombinerat med en vag känsla av man borde vilja experimentera mer i sitt liv, gör att Hanna övertalar Åke att följa med till en swingerklubb. Där man byter partners en och en. Eller gör det alla på en gång. Eller vad det nu blir. Åke ställer upp, mest för att inte vara den som alltid säger nej.Besöket leder inte till någonting just, men strax därefter får de av klubbens värdinna veta att ett annat par är intresserat av en fortsättning.Nu ska experimentet fullföljas. Nu ska Åke och Hanna vidga sina horisonter. Efter en spänd middag på spaghetti vongole går de med varsin partner till varsitt rum. Det går bra i det ena. Mindre bra i det andra. Och vad händer sedan?Bengt Ohlssons Swing är en komisk, ömsint och gripande berättelse om våra krav på spänning och fantasi i sexlivet i en tid där porr kallas erotica och man kan köpa dildos på apoteket. Som ingen annan förmår Bengt Ohlsson fånga upp det som rör sig i tiden och foga in det i närgångna historier om vardagens utmaningar och hot.

Martin lever ett liv som egentligen är helt okej. Han är i yngre medelåldern och jobbar som socialarbetare på Sexköparsektionen, han åker ut med poliser och gör tillslag på bordeller i Stockholm. Han bor på Södermalm med sin fru Ellen och sin tonårsdotter Maja. Han har rentav skrivit några monologer som han har fått uppförda, även om det var längesen. Han är förälskad i en yngre polis, och är plågsamt medveten om att han aldrig kommer att göra något åt det.När en av hans klienter hamnar på sjukhus efter ett självmordsförsök blir han övertalad att ta hand om klientens hund Rulle. Det är tänkt som en tillfällig lösning, men i mötet med hundens villkorslösa kärlek sätter sig starka och oväntade känslor i rörelse inom Martin. Drick värmen ur min hand är en vemodig berättelse om en man som börjar ompröva de flesta av sina relationer och så sakteliga inser vidden av sin ensamhet, mitt i en Stockholmsvardag som sjuder av mingel, teaterpremiärer och parmiddagar.

"Språket är där våra drömmar är. Och samtidigt söker det sig den genaste vägen, som smältvattnet nerför berget. Och det är personligt som ett fingeravtryck; man möblerar det som sin egen lägenhet, med små egenheter som man odlar."

Bengt Ohlsson har sedan 1988 skrivit krönikor i DN:s På stan, och han har blivit en mästare i genren. Han iakttar snett från sidan och går mot den rådande opinionen, inte med den. Många läser honom och gillar vad han skriver.

benke@swipnet.se innehåller ett rikt urval av hans krönikor från 1996 och fram till 2005. Ämnena är många: musik, böcker, film, familjen. Den bild av det svenska samhället som växer fram i hans krönikor är tämligen bister. Men där finns också stunder av oväntad lycka - t ex i ångorna från middagsdisken när hela lägenheten andas ro.

"Allt jag vet är att jag var olycklig för det mesta. Sen gjorde jag något desperat, och sen var jag inte olycklig längre.

När jag hade våldtagit min första tjej kände jag mig inte utanför längre. Och det var första gången på jag vet inte hur länge. Jag slutade känna mig som en kuf som sitter och ugglar i sin soffa. Äntligen hade jag fått en plats i gemenskapen. Jag kunde titta på människor på trottoaren och tänka: haha, jag kan minsann också. Du skulle bara veta...

Och min osäkerhet i vissa vardagliga situationer, den var som bortblåst. Plötsligt gick jag ut i,världen med en ny självsäkerhet. Jag hade rätt att gå på gatorna. Hade rätt att ta plats på bussen, att klaga på grönsaker som var dåliga. Det var som om jag fått något slags allmänt medborgarskap. Ett uppehållstillstånd i tillvaron."

Berättarjaget är en våldtäktsman. Boken ger ingen förklaring till hans övergrepp utan presenterar en synnerligen nyanserad och trovärdig individ med "normala" tankar och åsikter. Det handlar om en kille vem som helst som varken är sjuk eller galen eller abnorm; utom när det gäller kvinnor och våldtäkter. Den där lilla stunden av närhet är en övertygande och förrädiskt skickligt skriven berättelse som överraskar, provocerar och oroar.

Bengt Ohlssons roman Den där lilla stunden av närhet gavs för första gången ut 1994.

Dö som en man, sa jag är berättelsen om Ragnar och AF, 17 år gamla, kompisar och klasskamrater på Kungsholmens gymnasium. I början av sommaren skiljs deras vägar åt. AF ger sig ut i Europa och Ragnar tar jobb som städare på ett sjukhus. Men de erfarenheter de gör är ändå likartade: de dricker för mycket vin och vågar på allvar närma sig tjejer, de konfronteras med döden och upptäcker att deras föräldrar är människor av samma kött och blod som de själva. Till hösten träffas de igen och börjar plugget. Men det är mycket som då har blivit annorlunda för dem.

I en avsides belägen stuga är en 37-årig man frenetiskt sysselsatt med att gjuta in föremål i betong, reliker från människor som stått honom nära, och sedan släppa ner klumparna i den närbelägna sjön. Ex-fruns röda nätstrumpor och pappans gamla kamera räddas undan det stora kriget.

Bara för några månader sedan fanns det annat som var viktigt för mannen. Att hans tolvårige son Kalle skulle få växa som han ville. Att arbeta hårt med doktorsavhandlingen om Kapten Haddocks kraftuttryck. Att vårda den himlastormande förälskelsen i Sofia och lära sig förstå henne.

Allt blev plötsligt bagateller och försvann. Hur gick det till?

När 23-årige Henrik Kyhlbom får veta att hans tjej Chris, som är aupairflicka i Paris, håller på att lämna honom, ja, då finns det bara en sak att göra: åka ner och återerövra henne. Han lämnar allt, sin lägenhet i "Käpparnas paradis" och sina jobb som obetydlig frilansjournalist och ordermottagare på Lidingö Glas.

Men i restaurangvagnen på tåget träffar han, ganska full, den mystiska journalisten Rebecka, och framme i Paris drar hon med honom till sin lägenhet ett stenkast från Eiffeltornet. Och när Chris visar sig vara en annan tjej än den som for ifrån honom blir han kvar hos Rebecka och börjar spökskriva hennes krönikor för en svensk veckotidning.

Överhuvudtaget är det inte mycket som går som han tänkt sig, och till slut framstår den heroiske stridstuppen Henrik som en ganska så naken kyckling.

Femtonårige Lasse är på semester i Spanien med sin mamma och hennes kille Mårten. Snart inser Lasse att han måste göra sig av med Mårten.

En ful banktjänsteman gör ett desperat försök att finna en förbehållslös kärlek.

Journalisten Axel lever bland offren för en dödlig ny drog. I en direktsänd TV-intervju får han sedan tillfälle att ställa drogens uppfinnare mot väggen.

Ett pensionärshem får besök av en föredragshållare som – på effektivast möjliga sätt – vill befria de gamla från deras dödsskräck.

Verkligheten i Bengt Ohlssons berättelser är minerad, och de personer han berättar om kan minst av allt lita på sig själva.

Tidigt 1900-tal. Två ynglingar växer upp på olika håll i Sverige. Arvid söker sig norrut med sin pappa för att arbeta i skogen. Ragnar drömmer om en karriär i det militära, och när finska inbördeskriget bryter ut rymmer han hemifrån och ansluter sig till den Svenska Brigaden för att besegra "de röda".

Någonstans på vägen flätas deras öden samman. Arvid tvingas lämna sitt arbete när fackföreningen utlyser blockad. Ragnar kommer hem från kriget och fryses ut på den ena arbetsplatsen efter den andra, eftersom han slagits på "fel" sida i Finland.

Arvid och Ragnar blir strekjbrytare, i en tid när motsättningarna hårdnar, arbetslösheten stiger och nöden är stor. Berättelsen slutar i Ådalen, och skildrar ett stycke svensk historia från ett nytt och oväntat perspektiv.

Året är 1988. Ett kompisgäng i 25-årsåldern åker till Roslagen för att fira midsommar. Under kvällen berättar Jenny och Olof att de väntar barn. Nyheten fyller vännerna med en hisnande känsla. Är det redan dags att bli vuxna? Men de har alla förutsättningar att skapa den lyckligaste generationen någonsin.

De vet det inte än, men det gemensamma midsommarfirandet kommer att bli en tradition som de försöker hålla fast vid.

I Bengt Ohlssons roman får vi följa en handfull unga människor upp i vuxenlivet och medelåldern, genom förälskelser, otroheter och skilsmässor.

Vännerna försöker handskas med alla svårigheter livet har i beredskap för dem, och sen inser de att det obegripliga har hänt också dem: att de börjar bli gamla, och att mycket redan är för sent.

September 1940. Slaget om Storbritannien rasar. Sebastian Sanzinger är stridspilot i Luftwaffe, stationerad vid franska kusten. Hemma väntar fästmön Anna. Tanken på deras bröllop, och det frikostigt utportionerade metamfetaminet Pervitin, är det enda som håller honom uppe. Under en bombräd råkar han ut för ett motorfel och vänder tillbaka. En handling som får avgörande konsekvenser. Bengt Ohlssons roman är en lågmäld och hudnära berättelse om en ung idealist som sjunker allt djupare ner i förnedringen, både som man och som medborgare.

September 1940. Slaget om Storbritannien rasar. Sebastian Sanzinger är stridspilot i Luftwaffe, stationerad vid franska kusten. Hemma väntar fästmön Anna. Tanken på deras bröllop, och det frikostigt utportionerade metamfetaminet Pervitin, är det enda som håller honom uppe. Under en bombräd råkar han ut för ett motorfel och vänder tillbaka. En handling som får avgörande konsekvenser. Bengt Ohlssons roman är en lågmäld och hudnära berättelse om en ung idealist som sjunker allt djupare ner i förnedringen, både som man och som medborgare.

Tjugo år efter Gregorius återkommer Bengt Ohlsson med en berättelse om pastor Gregorius hustru Helga.

Helga, som var så förälskad i en annan, som desperat bad sin doktor om hjälp att undkomma makens närmanden. Trettio år senare är hon medelålders, omgift och trebarnsmor. Äldsta dottern Signe, som alla tror är pastorns men i själva verket är hennes älskares, väntar själv barn. Så hör en okänd man av sig – i en chiffonjé har han hittat doktor Glas dagbok. Där står sanningen om pastor Gregorius död. Helga konfronteras med ett förflutet som ter sig svårfångat, obegripligt och direkt skrämmande.

Tjugo år efter Gregorius återkommer Bengt Ohlsson med en berättelse om pastor Gregorius hustru Helga.

Helga, som var så förälskad i en annan, som desperat bad sin doktor om hjälp att undkomma makens närmanden. Trettio år senare är hon medelålders, omgift och trebarnsmor. Äldsta dottern Signe, som alla tror är pastorns men i själva verket är hennes älskares, väntar själv barn. Så hör en okänd man av sig – i en chiffonjé har han hittat doktor Glas dagbok. Där står sanningen om pastor Gregorius död. Helga konfronteras med ett förflutet som ter sig svårfångat, obegripligt och direkt skrämmande.

Brandbergen, sommaren 2020.

En man som hamnar i en arvstvist om en Stig Lindberg-tallrik, en städare som ska gå i pension, en holländsk hojåkare och en civilanställd polis på jakt efter kärleken – alla rör de sig, utan att vara medvetna om det, mot en katastrof.

Tingsrätten kallar det ”en lång, komplex och i allt väsentligt en osannolik kedja av händelser”.

I Brandbergen visar Bengt Ohlssons än en gång prov på sin skarpa känsla för samtiden och människors inre tankar, de som pågår bakom fasaderna.

Brandbergen, sommaren 2020.

En man som hamnar i en arvstvist om en Stig Lindberg-tallrik, en städare som ska gå i pension, en holländsk hojåkare och en civilanställd polis på jakt efter kärleken – alla rör de sig, utan att vara medvetna om det, mot en katastrof.

Tingsrätten kallar det ”en lång, komplex och i allt väsentligt en osannolik kedja av händelser”.

I Brandbergen visar Bengt Ohlssons än en gång prov på sin skarpa känsla för samtiden och människors inre tankar, de som pågår bakom fasaderna.

I sin roman Doktor Glas från 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. När doktor Glas mot slutet av romanen berövar honom livet framstår det närmast som en välgärning. I Bengt Ohlssons Gregorius berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt får ett helt annat liv. Vi får följa hans uppväxt som exemplarisk son, och hans djupa och skamfyllda förälskelse i Helga, den unga flicka som en gång ska bli hans andra hustru. När hustruns otrohet blir uppenbar för honom kastas han ut i en malström av känslor: förtvivlan, självförakt och en paradoxal hoppfullhet. Under sin vistelse vid hälsobrunnen i Porla möter han en annan kvinna, och får en sorts upprättelse – ett annat liv ter sig ändå möjligt. I Bengt Ohlssons breda gestaltning framstår pastor Gregorius som en rädd och djupt osäker man. Någon som i sitt yrke dagligen möter människor som törstar efter kärlek, samtidigt som de ryggar för den. Till slut tvingas han inse att detta också gäller honom själv.

Bengt Ohlsson debuterade 1984, och fick år 2000 ett genombrott med Se till mig som liten är. Han är också verksam som dramatiker, och skriver sedan 1988 krönikor i DN:s fredagsbilaga På stan.

Marjorie är i nioårsåldern och tycker att hennes familj är världens roligaste. Men en dag i maj försvinner hennes storasyster Miriam, och allting förändras.   Föräldrarna deltar alltmer intensivt i sökandet, och under tiden får Marjorie bo hos sin faster Ilse i hennes stora hus vid havet. Ilse berättar historier för henne. Sanna historier om Marjories pappa som tidigt blev faderlös och som var rädd för allting. Påhittade historier om en drottning som slutade tala, och hur hennes tystnad slet sönder kungariket. Men hur sanna är egentligen de sanna historierna och hur påhittade de påhittade?   Med stor inlevelseförmåga följer Bengt Ohlsson vad som händer inom Marjorie och alla frågor som hon ställer sig. Är systern borta för alltid? Finns det en sorg som inte går att bära? Och hur rolig är hennes familj?   Med Ilses hjälp kan hon så småningom vända tillbaka till sina föräldrar, men inte förrän hon snuddat vid ett mysterium som både är lockande och skrämmande.

I Gregorius  levde sig Bengt Ohlsson in i en av många avskydd människas tillvaro och i Hennes mjukaste röst  gav han röst åt en kvinna som blivit övergiven av en man som hon trott hon skulle leva resten av livet tillsammans med. Nu går han lika djupt in i en flicka på gränsen mellan barndom och en första vuxenhet, och resultatet har blivit en berättelse som lyhört och inkännande gestaltar hennes brottning med några av livets stora frågor.

Hon vaknar upp i en sjukhussäng och smärtan hukar över henne som ett stort djur – hon vågar knappt andas. Men efter hand kommer minnet tillbaka. Hon har just blivit övergiven av en man som hon var säker på att hon skulle leva tillsammans med resten av livet. Och i ett desperat försök att hindra honom från att resa iväg med en annan kvinna har hon råkat ut för en svår bilolycka. Under de dagar som följer på sjukhuset kommer ett beslut till henne: Inga fler män för Karen. Varsamt följer författaren Karen under hennes konvalescens. När hon står ensam träder hennes tidigare liv fram med en nästan kuslig skärpa. Samtidigt tycks allting i hennes värld annorlunda, inte minst tvingas hon ompröva relationen till sina vuxna barn. Långsamt och mödosamt söker hon efter hållpunkter för ett nytt liv och när hennes misströstan är som störst finner hon oväntat en fristad. Hennes mjukaste röst är en lika omfångsrik roman som Gregorius, och den arbetar med samma på en gång breda och djupa gestaltning. Berättelsen utspelar sig i den kanadensiska provinsen Nova Scotia.

Det har visat sig att det kan vara svårt att komma igen efter ett Augustpris. Men bara tre år efter Gregorius återkommer nu Bengt Ohlsson med en roman som är minst lika bra, om inte bättre.

1970-tal: När Martin är åtta år berättar hans föräldrar att de ska skiljas. Från och med nu blir fredagen den dag när Martin och hans lillasyster packar sina ryggsäckar och flyttar hem till mamma eller pappa. 1990-tal: Martin har haft framgång som skådespelare, han är gift och har en son som han vill ska få det bättre än vad han själv haft det. Men äktenskapet håller på att förgiftas av leda och besvikelser. Nu står han själv inför valet - ska han bryta upp eller ska han för sonens skull hålla samman hemmet? Vad kommer hans val att få för konsekvenser? Ser han konsekvenserna tydligare än vad hans föräldrar gjorde? Se till mig som liten är är en bred och träffsäker skildring av en uppväxt i en Stockholmsförort med miljöer, situationer och prylar som många av oss kommer att känna igen - man både skrattar och ryser. Men det är också en roman med ett ärende, en roman som sätter ett problem under debatt. Gjorde Martins föräldrar rätt när de skilde sig? Vilket blev priset barnen fick betala? Och hur ska Martin själv göra? Kan han hantera krisen i sin egen familj bättre än vad hans föräldrar förmådde?Se till mig som liten är är en oavlåtligt spännande berättelse som med växande förtvivlan ställer frågor som kanske inte går att besvara. Bengt Ohlsson, född 1963, har publicerat flera romaner, är välkänd krönikör i DN:s På stan och har också skrivit dramatik.