Bengt Ohlsson – författare

Brandbergen, sommaren 2020.

En man som hamnar i en arvstvist om en Stig Lindberg-tallrik, en städare som ska gå i pension, en holländsk hojåkare och en civilanställd polis på jakt efter kärleken – alla rör de sig, utan att vara medvetna om det, mot en katastrof.

Tingsrätten kallar det ”en lång, komplex och i allt väsentligt en osannolik kedja av händelser”.

I Brandbergen visar Bengt Ohlssons än en gång prov på sin skarpa känsla för samtiden och människors inre tankar, de som pågår bakom fasaderna.

Tjugo år efter Gregorius återkommer Bengt Ohlsson med en berättelse om pastor Gregorius hustru Helga.

Helga, som var så förälskad i en annan, som desperat bad sin doktor om hjälp att undkomma makens närmanden. Trettio år senare är hon medelålders, omgift och trebarnsmor. Äldsta dottern Signe, som alla tror är pastorns men i själva verket är hennes älskares, väntar själv barn. Så hör en okänd man av sig – i en chiffonjé har han hittat doktor Glas dagbok. Där står sanningen om pastor Gregorius död. Helga konfronteras med ett förflutet som ter sig svårfångat, obegripligt och direkt skrämmande.

I sin roman Doktor Glas  från 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. När doktor Glas mot slutet av romanen berövar honom livet framstår det närmast som en välgärning.

I Bengt Ohlssons Gregorius  berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt får ett helt annat liv. Vi får följa hans uppväxt som exemplarisk son, och hans djupa och skamfyllda förälskelse i Helga, den unga flicka som en gång ska bli hans andra hustru. När hustruns otrohet blir uppenbar för honom kastas han ut i en malström av känslor: förtvivlan, självförakt och en paradoxal hoppfullhet. Under sin vistelse vid hälsobrunnen i Porla möter han en annan kvinna, och får en sorts upprättelse - ett annat liv ter sig ändå möjligt.

I Bengt Ohlssons breda gestaltning framstår pastor Gregorius som en rädd och djupt osäker man. Någon som i sitt yrke dagligen möter människor som törstar efter kärlek, samtidigt som de ryggar för den. Till slut tvingas han inse att detta också gäller honom själv.

Till allt annat är Gregorius  också en initierad och vacker skildring av förra sekelskiftets Stockholm.

PS. Bengt Ohlsson har en föregångare i Gun-Britt Sundström som i För Lydia ( 1973) utmanade Den allvarsamma leken  genom att ta Lydias parti mot Arvid Stjärnblom.

Tjugo år efter Gregorius återkommer Bengt Ohlsson med en berättelse om pastor Gregorius hustru Helga.

Helga, som var så förälskad i en annan, som desperat bad sin doktor om hjälp att undkomma makens närmanden. Trettio år senare är hon medelålders, omgift och trebarnsmor. Äldsta dottern Signe, som alla tror är pastorns men i själva verket är hennes älskares, väntar själv barn. Så hör en okänd man av sig – i en chiffonjé har han hittat doktor Glas dagbok. Där står sanningen om pastor Gregorius död. Helga konfronteras med ett förflutet som ter sig svårfångat, obegripligt och direkt skrämmande.

September 1940. Slaget om Storbritannien rasar. Sebastian Sanzinger är stridspilot i Luftwaffe, stationerad vid franska kusten. Hemma väntar fästmön Anna. Tanken på deras bröllop, och det frikostigt utportionerade metamfetaminet Pervitin, är det enda som håller honom uppe. Under en bombräd råkar han ut för ett motorfel och vänder tillbaka. En handling som får avgörande konsekvenser. Bengt Ohlssons roman är en lågmäld och hudnära berättelse om en ung idealist som sjunker allt djupare ner i förnedringen, både som man och som medborgare.

Året är 1988. Ett kompisgäng i 25-årsåldern åker till Roslagen för att fira midsommar. Under kvällen berättar Jenny och Olof att de väntar barn. Nyheten fyller vännerna med en hisnande känsla. Är det redan dags att bli vuxna? Men de har alla förutsättningar att skapa den lyckligaste generationen någonsin.

De vet det inte än, men det gemensamma midsommarfirandet kommer att bli en tradition som de försöker hålla fast vid.

I Bengt Ohlssons roman får vi följa en handfull unga människor upp i vuxenlivet och medelåldern, genom förälskelser, otroheter och skilsmässor.

Vännerna försöker handskas med alla svårigheter livet har i beredskap för dem, och sen inser de att det obegripliga har hänt också dem: att de börjar bli gamla, och att mycket redan är för sent.

Country skjuter skott åt en mängd olika håll. Den gränsar mot en mängd andra genrer. Och den väcker en mängd olika känslor.

I Frugan drog, hunden dog och sedan fick jag sparken placerar tio författare countrymusiken i ett historisk, politiskt och socialt sammanhang och visar att genren är mycket mer och mycket annat än titelns schablon.

Texter av: Magnus Eriksson, Bengt Ohlsson, Karin Pihl, Andreas Johansson Heinö, Sara Skyttedal, Louise Hammargren, Hynek Pallas, Lars Andersson, Jill Johnson och Roland Poirier Martinsson (red.)

Vem tror på spöken? Inte Henrik. Ho-hooande gestalter i vita lakan är en barnslig tanke, som något i en tecknad film! Men så väcks han av Figaros gnyende. Hunden buffar på dörren, det är tydligt att något är fel. Har han hört något? Känt någon lukt? Henrik vågar sig ut i köket. Gryningsljuset utanför fönstret gör det svårt att skärpa blicken, men det står någon i trädgården. Eller vad är det Henrik ser?

Hur berättar man en sån här omskakande upplevelse? Och för vem? Och hur tas det emot? Även om man inte tror på spöken kan man vara rädd för dem ändå.

Med en osviklig närvaro och nyfiken iakttagelseförmåga för vardagens psykologi, relationer och moraliska irrvägar, berättar Bengt Ohlsson i sin nya barnroman om lycka, skuld och skam. Fler böcker för unga läsare av Bengt Ohlsson är: ”Pengarna”, ”Mammas vidriga kompis” och ”Hoppas din farsa dör”.

Om ”Pengarna”:

”Berättelsen är levande, på Bengt Ohlssons omisskännliga manér, repliker sitter perfekt och stämningar och situationer är mitt i prick. Den lättsamma berättartonen i kombination med väl avvägda, lagom långa kapitel, gör boken bladvändarvänlig. Det är ett psykologiskt väl fångat porträtt av en ung pojke vars värld plötsligt, som genom ett trollslag, kommer i gungning. Den lågintensiva spänningen ger berättelsen driv. Den från början mindre omtyckta hunden Figaro har en förtjänstfull roll i berättelsens epilog. ”Pengarna” är en väl framförd och mycket spännande vardagshistoria.” Staffan Engstrand, Bibliotekstjänst, häfte 2-2021

Om ”Mammas vidriga kompis”:

”Texten attraherar och underhåller nämligen med sin obesvärade lätthet. Författarens flyhänta förmåga att bygga in vagt komiska vändningar även i de mörkaste stunderna skapar en behaglig rymd.” Borås tidning

”Det är ett ovanligt relationsdrama med den sortens konflikt mellan en vuxen och ett barn, och finstämt skildrat hur utstött barnet känner sig. /.../ en varm och spännande bok av erfarna författaren Bengt Ohlsson om känslighet, ångestproblem och mognad.” Sundsvalls Tidning

”Bengt Ohlsson har gjort ett inträngande psykologiskt porträtt av en elvaårig pojke utan att berättelsen känns det minsta tung. Boken är lättläst, välskriven och dialogen rapp. Författaren har hittar en bra ton vilket gör att det hela känns trovärdig. Sammanfattningsvis är Mammas vidriga kompis en riktigt bra bok som kan locka läsare av båda könen.” Dag Hedberg, BTJ-häfte nr 3, 2022

Om ”Hoppas din farsa dör”:

”Ännu en ungdomsbok av Bengt Olsson att dras rakt in i.” Sundsvalls tidning,

”Bengt Ohlsson skildrar komplicerade samhällsfrågor med finess i sin nya barnbok" /.../ "Bengt Ohlsson lägger större vikt vid att bana väg för det yttre skeendet, den rent episka processen. Dessutom skriver han med en kåserande lätthet, vilket gör att läsningen trevlig. En annan kvalitet som gör berättelsen spännande är förmågan att överraska läsaren, att låta förväntningar komma på skam.” Peter Grönborg, Norra Skåne

”...Henrik, en mellanstadiekille av ungefär samma skrot och korn som PC Jersilds Reine Larsson, 11, huvudpersonen i "Barnens ö" (1976). En kantsmygare, en iakttagare." /.../ "...det är en bluesig känsla av slätstrukenhet som Ohlsson har fångat fint, och som åtminstone mitt eget mellanstadiejag hade skrivit under på.” Petter Lidbeck, Dagens Nyheter

Martin lever ett liv som egentligen är helt okej. Han är i yngre medelåldern och jobbar som socialarbetare på Sexköparsektionen, han åker ut med poliser och gör tillslag på bordeller i Stockholm. Han bor på Södermalm med sin fru Ellen och sin tonårsdotter Maja. Han har rentav skrivit några monologer som han har fått uppförda, även om det var längesen. Han är förälskad i en yngre polis, och är plågsamt medveten om att han aldrig kommer att göra något åt det.När en av hans klienter hamnar på sjukhus efter ett självmordsförsök blir han övertalad att ta hand om klientens hund Rulle. Det är tänkt som en tillfällig lösning, men i mötet med hundens villkorslösa kärlek sätter sig starka och oväntade känslor i rörelse inom Martin. Drick värmen ur min hand är en vemodig berättelse om en man som börjar ompröva de flesta av sina relationer och så sakteliga inser vidden av sin ensamhet, mitt i en Stockholmsvardag som sjuder av mingel, teaterpremiärer och parmiddagar.

Tidigt 1900-tal. Två ynglingar växer upp på olika håll i Sverige. Arvid söker sig norrut med sin pappa för att arbeta i skogen. Ragnar drömmer om en karriär i det militära, och när finska inbördeskriget bryter ut rymmer han hemifrån och ansluter sig till den Svenska Brigaden för att besegra "de röda".

Någonstans på vägen flätas deras öden samman. Arvid tvingas lämna sitt arbete när fackföreningen utlyser blockad. Ragnar kommer hem från kriget och fryses ut på den ena arbetsplatsen efter den andra, eftersom han slagits på "fel" sida i Finland.

Arvid och Ragnar blir strekjbrytare, i en tid när motsättningarna hårdnar, arbetslösheten stiger och nöden är stor. Berättelsen slutar i Ådalen, och skildrar ett stycke svensk historia från ett nytt och oväntat perspektiv.

Kreativitet är att stå inför något hopplöst och hitta ett sätt att göra det möjligt. Bengt Ohlsson underkänner litteraturvärldens självömkan och lovar att aldrig sluta skriva.

Bengt Ohlsson är författare.

En dag på väg hem från skolan hittar Henrik en portfölj slängd i ett dike. Han blir nyfiken på vad den kan innehålla, och tar med den hem och bryter upp låsen. När han öppnar portföljen blir han alldeles förstummad.

Den är full av sedelbuntar! Han bestämmer sig för att inte säga något till någon, och han fortsätter hålla väskan gömd i sitt rum.

Plötsligt kan Henrik köpa allt han önskar sig, och när hans bästa kompis Johan tappar bort sin nya mobil vill han gärna hjälpa honom. Samtidigt vågar han inte berätta om pengarna för någon, eftersom han är rädd att de ska tas ifrån honom.

Detta är en bok om att få det man önskar sig allra mest, men inse att det inte betyder att allt blir som man har tänkt sig. En bok om krocken mellan dröm och verklighet, och om hur tungt det kan vara att bära på en hemlighet.

Med böcker som ”Gregorius”, ”Rekviem för John Cummings” och senast, ”Midsommarnattsdrömmar”, har Bengt Ohlsson tilldelats utmärkelser och vunnit en stor läsarskara. Han skriver även i dramatik och krönikor. Det här är Bengt Ohlssons första bok för unga läsare.

Liksom i Bengt Ohlssons barnboksdebut "Pengarna" är detta en lågmäld och tät barnroman där en ung huvudperson fundera över känslor, tankar och relationer till andra i en berättelse som samtidigt driver framåt och har en sällsynt klar tonträff för mellanåldern.

Henrik tycker illa om mammas kompis Fiona, och det verkar som om hon tycker lika illa om honom. Hur länge ska hon bo hos dem? Henrik börjar gå omvägar för att slippa möta henne. Huset känns inte som hans hem längre.

I skolan har han fått en ny klasskompis, Elvira. Första dagen ställer hon sig framför klassen och berättar öppet om sin ”ångestproblematik”. Hon blir omedelbart en ledargestalt. Alla beundrar henne och fascineras av henne. När Henrik berättar för Elvira om Fiona tycker hon att han måste ta tag i detta genast, och försöka få veta mer om Fiona. Henrik snokar igenom Fionas väskor, och gör där en kuslig upptäckt…

Om "Pengarna":

"Berättelsen är levande, på Bengt Ohlssons omisskännliga manér, repliker sitter perfekt och stämningar och situationer är mitt i prick. Den lättsamma berättartonen i kombination med väl avvägda, lagom långa kapitel, gör boken bladvändarvänlig. Det är ett psykologiskt väl fångat porträtt av en ung pojke vars värld plötsligt, som genom ett trollslag, kommer i gungning. Den lågintensiva spänningen ger berättelsen driv. Den från början mindre omtyckta hunden Figaro har en förtjänstfull roll i berättelsens epilog. Pengar är en väl framförd och mycket spännande vardagshistoria." Staffan Engstrand, Bibliotekstjänst, häfte 2-2021