Benjamin Thorén – författare

Tjena kisar & bönor!Det här är en bok för dig som gillar språk och slang. Svenskt Slanglexikon innehåller ungefär 23 000 slangord och uttryck från hela Sverige, men med tonvikt på Södermalm i Stockholm, the home of pilsnerfilmernas söderkisar.    Orden är hämtade från många olika språk och dialekter, från yrkesjargong, militäruttryck och sportsnack till rena folkhumorn.    De flesta dök upp på 1900-talet, men en del är äldre och många är sprillans nya. Samtliga ord är daterade från den äldsta kända källan. Det gör det möjligt att se hur vissa helt nya ord redan känns omoderna, medan andra är ständigt aktuella och fräscha.

Hammarby Hockey har en rik och stolt historia med bland annat åtta SM-guld. Profilerna har varit många och i den här boken porträtteras tolv bamsingar som täcker hela Hammarby Hockeys historia. Andra spelare och även ledare som gjort stora insatser för klubben kommer träda fram i de tolv kapitlen. Men här följer bokens laguppställning:

Pelle Lindbergh Dick Drott Åke Plutten Andersson Hasse Malm Rolf Råttan Edberg Börje Skogs Janne Lindberg Kenta Ohlsson Bruno Ohlzon Johnny Oduya Tony Skopac Mariusz Czerkawski

Författare till boken är Jonas Cederquist, Benjamin Thorén och Magnus Hagström. Benjamin sköter Hammarby IF:s kansli och driver sajten hifhistoria.se. Jonas Cederquist och Magnus Hagström har tidigare skrivit en rad böcker om Hammarbys Fotboll, bland annat Söderstadion Forever och Hösten 70 .

Min stad är en mustig och humoristisk skildring av livet i Stockholm under första halvan av 1900-talet. Berättelsen inleds 1912 när Lill Thoréns mamma föddes i gamla Fattigsveriges Stockholm och sträcker sig fram till hennes egen ungdomstid när det sprängdes för tunnelbanan.

Lill Thorén kan sin stad, hon är en äkta Stockholmare. Hennes mormor och morfar träffades i Kungsträdgården och hennes mamma skulle aldrig kunna drömma om att bo utanför tullarna. Stadens historia vävs samman med vardagslivets mödor. Här berättas också många dråpliga historier om kända och okända stockholmare.

Redan när jag som barn lekte på Johannes kyrkogård, förstod jag att det var något mystiskt med hela trakten där uppe. Jag hade en känsla av att vara på förbjuden mark. Till det bidrog de täta husraderna som sluter sig som en mur runt kyrkogården.

Det var en främmande värld. Naturligtvis - jag hörde ju faktiskt inte till kvarteren. Och det gjorde den så mycket mer lockande. Som ett fjärran land man drömmer om att någon gång försöka utforska.

Lill Thorén