Bjarne Persson - Böcker

Boken handlar om det gamla Karlstad på 1800-talet och tidigare. Stadsdelen Tingvalla bestod av 241 tomter eller gårdar, delvis som på landet med små rödmålade, torvtäckta en- eller tvåvåningshus med uthus, stallar, fähus, logar, hästar, kor, grisar med mera i trädgården. Betesmarker fanns på andra sidan Klarälven, så varje morgon och kväll vallades kreaturen över Västra bron och genom stadsdelen Klara. I Klara fanns också i slutet av 1800-talet ett växande antal bostäder av varierande storlek, småhus och mindre hyreshus. I Karlstad livnärde man sig ofta som hantverkare, t.ex. garvare, sämskmakare, färgare, kopparslagare, tunnbindare, repslagare, knappmakare m.m., yrken som inte är så vanliga numera. Karlstad var med andra ord en verklig idyll, där alla kände alla, och man brydde sig om varandra som i en familj. Men idyllen försvann med den stora brandkatastrofen den 2 juli 1865, när nästan hela Tingvallastaden brann och och familjerna blev hemlösa. I denna bok har jag gått igenom alla Karlstads stads gårdar i nummerordning från nr 1-3, som är Biskopsgården osv till nr 241, och i Klara som har beteckningarna Klara 1 till 27 osv. Gårdarna och husen beskrivs, liksom människorna som levde där. Det är närmast ett under att det går att få fram så mycket uppgifter om stadsdelen Tingvalla, eftersom arkiven till stor del brann upp. Men historikern C E Nygren gjorde ett bra jobb, som bland annat intervjuade gamla personer som hade minnen från branden och tidigare.

Detta är en historisk stadsdelsbok för Klara i Karlstad och omspänner tiden från 1400-talet till idag, alltså 600 år. All ursprunglig bebyggelse är beskriven liksom ett mycket stort urval personer som bott eller verkat i Klara. Dessutom finns många gamla foton av människor och byggnader. Här finns avsnitt om de äldsta gårdarna Lilla Våxnäs och Sandbäcken, Hybelejens kvarn, Teatern, Västra bron, Västra tullen, Brännvinsbränneriet på Skutebacken, Hjulångaren Örn med mera. En mängd intressanta personer och familjer som bott i Klara beskrivs och flera har fått egna avsnitt, t ex Hybelejen, Elfdalingen, nordpols-fararen Knut Fraenkel, historieskrivaren Bror Billman, tidningsmannen Albin Forssell, familjen Lilljebjörn, lantmätaren A F von Wachenfeldt, sotarfamiljen Sundelius, konstnären Olof W Nilsson och poeten Nils Ferlin. Slutligen finns ett avsnitt om de större förändringar som skett av bebyggelsen i Klara under 1900-talet och fram till idag.

I denna bok redogör jag för alla för mig kända ättlingar till Johan Jönsson Veteläinen, även kallad Skarp-Jon, Jo Vedlan, m m. Han upptog Medskogen, S Finnskoga 1648. Det är i stort sett en avskrift av mitt släktforskningprogram och omfattar ättlingarna från 1600-talet till nutid. Han har många ättlingar, främst i norra Värmland och Hedmarks fylke i Norge.

I boken presenteras ett 35-tal skogsfinska nybyggare i mitten av 1600-talet i Bergslagens, Hedmarks och Nordvärmlands öde skogsbygder. Vissa kom direkt från Finland, andra var från t ex Hälsinglands eller Dalarnas finnmarker. Dessutom beskrivs nybyggarnas ättlingar i 5-6 generationer. I boken har gamla handlingar såsom domboksprotokoll, nedsättningsbrev m.m. återgetts i originalskrift och i översättning.

Denna bok utgör en del av min planerade bokutgivning om mina skogsfinska anor. Här beskrivs nybyggare i Hedmark fylke och deras ättlingar, såsom Räisäinen, Raatikainen, Vappuinen, Mullikka, Purainen, Liitiäinen och Tossavainen.

Jag publicerar i denna bok de flesta av mina skogsfinneanor som bodde i Bergslagen eller flyttade därifrån till Nordvärmland. Vi får följa Lång-Kristoffer, Per Hakkran, Karjalainen, Hecke Hindrik Häkkinen och Kurck Hindrik och deras ättlingar i 3-4 generationer eller mer.

I denna bok redogör jag för alla för mig kända ättlingar till Olof Matsson (Koo) Lehmoinen, också kallad Oluff Koo. Det är i stort sett en avskrift av mitt släktforskningprogram och omfattar ättlingarna från 1600-talet till och med 1900-talet. Lehmoinen lär vara den skogsfinnesläkt som har flest ättlingar, företrädesvis i området Norra Värmland och Hedmarks fylke i Norge.

Boken handlar om skogsfinnen Anders Olsen Kuosmainen född ca 1627 i Ore, Dalarna. Han flyttade till Trysil i Norge, där han etablerade sig som svedjebrukare ca 1670 i Törberget. Kuosmainen fick en stor eftersläkt i Nordvärmland och Norge. I denna bok har namngetts ca 5.000 ättlingar, många med sitt unika finska släktnamn. Boken omspänner tiden från början av 1600-talet till nutid.