Detta är en konkret handbok som beskriver hur en orsaksanalys kan genomföras på lokal nivå. Den ger vägledning i hur lokala aktörer kan gå tillväga, steg för steg, för att genomföra en analys av orsakerna till att brott sker.Handboken vänder sig till dig som arbetar i ett lokalpolisområde eller i en kommun med samverkansöverenskommelser och medborgarlöften och som har i uppdrag att ta fram lägesbilder och orsaksanalyser inom ramen för det arbetet.En orsaksanalys är ett arbetssätt för att undersöka varför ett brottsproblem uppstår.Den görs genom att analysera vilka tänkbara faktorer som leder till att ett brott begås eller varför ett problem uppstår.Att göra en orsaksanalys innebär att undersöka olika omständigheter och förhållanden som leder till brottslighet.Syftet med att göra en orsaksanalys är att förstå varför problemet uppstår. Det innebär att identifiera de bakomliggande orsakerna för att därefter rikta rätt åtgärder mot orsakerna och på så sätt få effekt.Det finns flera verktyg ni kan använda för att åskådliggöra analyser och era antaganden och som kan underlätta ert analysarbete. Här är ett exempel som du hittar i handboken.Fiskbensdiagrammet är ett sätt att identifiera och sortera tänkbara orsaker till ett problem. Dela in orsakerna utifrån de olika indelningarna som tidigare beskrivits, en på varje fiskben (brottsutsatt, gärningsperson och objekt/plats) och sök efter så många orsaker som möjligt till problemet.Fiskbensdiagrammet ska bidra med att svara på frågorna:Varför har vi problem med detta?Vilka är de möjliga direkta orsakerna till att ett problem uppstår?Vilka direkta och indirekta orsaker finns bakom problemet? Publikationen är framtagen i samarbete med Polisen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Brå.

Många myndighetspersoner fattar i sitt arbete beslut som är av stor betydelse för allmäheten och som ibland är direkt livsavgörande för enskilda medborgare. Det gör att en del personer försöker påverka tjänstemännen att fatta felaktiga beslut eller att avstå från att ingripa eller genomföra kontroller. Dessa påverkansförsök sker i form av trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller otillbörliga erbjudanden. I den här rapporten beskrivs hur påverkansförsök går till, vilka de vanligaste påverkarna är och vilka konsekvenserna blir. Rapporten bygger på drygt 45 000 enkätsvar och 140 intervjuer om utsatthet för otillåten påverkan. I undersökningen ingår tjänstemän från bland annat Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Försäkringskassan och Polismyndigheten samt STs och IF Metalls arbetslöshetskassor samt nämndemän. Detta är både en uppföljning och en utvidgning av tidigare studier från 2005 (Brå rapport 2005:18)

Många tjänstemän har någon gång upplevt att någon försökt få dem att fatta felaktiga beslut eller avstå från att ingripa eller genomföra kontroller. Sådana påverkansförsök kan ske i form av trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller korruption. Syftet med denna handbok är att presentera åtgärder för hur organisationer kan förebygga påverkan, hantera de påverkansförsök som ändå inträffar och rusta tjänstemännen för att stå emot dessa.Handboken består av två delar:åtgärder på strategisk nivå som riktar sig framför allt till högre ledning, närmaste chef, personal- och säkerhetsfunktionerden andra delen handlar om den operativa nivån och är skriven för drabbade tjänstemän såväl som chefer, personal- och säkerhetsfunktioner. Denna del utgår från några vanliga former av trakasserier, hot, skadegörelse, våld och korruptionsförsök.

Andelen äldre i befolkningen fortsätter att öka. Ändå har kunskapen varit begränsad om äldres utsatthet för brott. Med denna rapport vill Brå fylla kunskapsluckan och bidra med ett underlag inför kommande satsningar på att förebygga brott mot äldre och öka tryggheten i deras vardag.Kartläggningen ger en bild av omfattningen och karaktären på de brott som drabbar äldre kvinnor och män. Den beskriver deras utsatthet för brott, och belyser deras otrygghet och oro.Till grund för rapporten har Brå analyserat resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU), granskat polisanmälningar och genomfört intervjuer med brottsutsatta. Rapporten vänder sig till rättsväsendet och myndigheter som arbetar med äldrefrågor, men även olika intresseorganisationer och en intresserad allmänhet.

För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde.I en tystnadskultur finns det många olika skäl till att inte prata med polisen om brott man utsatts för eller bevittnat. De starkaste mekanismerna för tystnad är skam och skuld, rädsla för repressalier samt bilden av att polisen ändå inte kan göra något. De flesta skäl för tystnad uppkommer redan då brottet sker. Dessutom ser vi exempel på att andra påminner brottsoffret eller vittnet om tystnadsnormer, utövar socialt tryck eller hotar den som pratar med polisen, säger Johanna Skinnari, projektledare, Brå.Personer som fått en hotbild mot sig till följd av samarbete med rättsväsendet kan få göra stora inskränkningar i sitt liv, eller till och med lämna det. Därför är det viktigt att det finns skydd för dem som behöver det. Myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste också vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga. Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet.Enligt dagens lagstiftning läggs störst vikt vid de utsagor som lämnas under rättegången. Brottsoffer och vittnen kan alltså under en rättegång, som en följd av påverkan, ändra uppgifter som de lämnat tidigare i processen.I arbetet med att utreda misstänkta brott, kan uppgifter från brottsoffer och vittnen vara en avgörande pusselbit för att komma vidare. På brottsplatsen är brottsoffer och vittnen ofta mer benägna att berätta för polisen vad de sett och hört, än senare under utredningen. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt hålla förhör medan minnesbilden är färsk. Beställ ditt ex och läs mer!

Fler uppger att de har stort förtroende för polisen medan den självrapporterade utsattheten för brott mot enskild person har ökat. Det är några av resultaten i årets Nationella trygghets­undersökning (NTU). Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget utgörs av cirka 73 500 personer som genom post och webbenkäter svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

Detta är en konkret handbok som beskriver hur en orsaksanalys kan genomföras på lokal nivå. Den ger vägledning i hur lokala aktörer kan gå tillväga, steg för steg, för att genomföra en analys av orsakerna till att brott sker.Handboken vänder sig till dig som arbetar i ett lokalpolisområde eller i en kommun med samverkansöverenskommelser och medborgarlöften och som har i uppdrag att ta fram lägesbilder och orsaksanalyser inom ramen för det arbetet.En orsaksanalys är ett arbetssätt för att undersöka varför ett brottsproblem uppstår.Den görs genom att analysera vilka tänkbara faktorer som leder till att ett brott begås eller varför ett problem uppstår.Att göra en orsaksanalys innebär att undersöka olika omständigheter och förhållanden som leder till brottslighet.Syftet med att göra en orsaksanalys är att förstå varför problemet uppstår. Det innebär att identifiera de bakomliggande orsakerna för att därefter rikta rätt åtgärder mot orsakerna och på så sätt få effekt.Det finns flera verktyg ni kan använda för att åskådliggöra analyser och era antaganden och som kan underlätta ert analysarbete. Här är ett exempel som du hittar i handboken.Fiskbensdiagrammet är ett sätt att identifiera och sortera tänkbara orsaker till ett problem. Dela in orsakerna utifrån de olika indelningarna som tidigare beskrivits, en på varje fiskben (brottsutsatt, gärningsperson och objekt/plats) och sök efter så många orsaker som möjligt till problemet.Fiskbensdiagrammet ska bidra med att svara på frågorna:Varför har vi problem med detta?Vilka är de möjliga direkta orsakerna till att ett problem uppstår?Vilka direkta och indirekta orsaker finns bakom problemet? Publikationen är framtagen i samarbete med Polisen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Brå.

Många myndighetspersoner fattar i sitt arbete beslut som är av stor betydelse för allmäheten och som ibland är direkt livsavgörande för enskilda medborgare. Det gör att en del personer försöker påverka tjänstemännen att fatta felaktiga beslut eller att avstå från att ingripa eller genomföra kontroller. Dessa påverkansförsök sker i form av trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller otillbörliga erbjudanden. I den här rapporten beskrivs hur påverkansförsök går till, vilka de vanligaste påverkarna är och vilka konsekvenserna blir. Rapporten bygger på drygt 45 000 enkätsvar och 140 intervjuer om utsatthet för otillåten påverkan. I undersökningen ingår tjänstemän från bland annat Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Försäkringskassan och Polismyndigheten samt STs och IF Metalls arbetslöshetskassor samt nämndemän. Detta är både en uppföljning och en utvidgning av tidigare studier från 2005 (Brå rapport 2005:18)

Många tjänstemän har någon gång upplevt att någon försökt få dem att fatta felaktiga beslut eller avstå från att ingripa eller genomföra kontroller. Sådana påverkansförsök kan ske i form av trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller korruption. Syftet med denna handbok är att presentera åtgärder för hur organisationer kan förebygga påverkan, hantera de påverkansförsök som ändå inträffar och rusta tjänstemännen för att stå emot dessa.Handboken består av två delar:åtgärder på strategisk nivå som riktar sig framför allt till högre ledning, närmaste chef, personal- och säkerhetsfunktionerden andra delen handlar om den operativa nivån och är skriven för drabbade tjänstemän såväl som chefer, personal- och säkerhetsfunktioner. Denna del utgår från några vanliga former av trakasserier, hot, skadegörelse, våld och korruptionsförsök.

Andelen äldre i befolkningen fortsätter att öka. Ändå har kunskapen varit begränsad om äldres utsatthet för brott. Med denna rapport vill Brå fylla kunskapsluckan och bidra med ett underlag inför kommande satsningar på att förebygga brott mot äldre och öka tryggheten i deras vardag.Kartläggningen ger en bild av omfattningen och karaktären på de brott som drabbar äldre kvinnor och män. Den beskriver deras utsatthet för brott, och belyser deras otrygghet och oro.Till grund för rapporten har Brå analyserat resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU), granskat polisanmälningar och genomfört intervjuer med brottsutsatta. Rapporten vänder sig till rättsväsendet och myndigheter som arbetar med äldrefrågor, men även olika intresseorganisationer och en intresserad allmänhet.

För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde.I en tystnadskultur finns det många olika skäl till att inte prata med polisen om brott man utsatts för eller bevittnat. De starkaste mekanismerna för tystnad är skam och skuld, rädsla för repressalier samt bilden av att polisen ändå inte kan göra något. De flesta skäl för tystnad uppkommer redan då brottet sker. Dessutom ser vi exempel på att andra påminner brottsoffret eller vittnet om tystnadsnormer, utövar socialt tryck eller hotar den som pratar med polisen, säger Johanna Skinnari, projektledare, Brå.Personer som fått en hotbild mot sig till följd av samarbete med rättsväsendet kan få göra stora inskränkningar i sitt liv, eller till och med lämna det. Därför är det viktigt att det finns skydd för dem som behöver det. Myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste också vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga. Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet.Enligt dagens lagstiftning läggs störst vikt vid de utsagor som lämnas under rättegången. Brottsoffer och vittnen kan alltså under en rättegång, som en följd av påverkan, ändra uppgifter som de lämnat tidigare i processen.I arbetet med att utreda misstänkta brott, kan uppgifter från brottsoffer och vittnen vara en avgörande pusselbit för att komma vidare. På brottsplatsen är brottsoffer och vittnen ofta mer benägna att berätta för polisen vad de sett och hört, än senare under utredningen. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt hålla förhör medan minnesbilden är färsk. Beställ ditt ex och läs mer!

Fler uppger att de har stort förtroende för polisen medan den självrapporterade utsattheten för brott mot enskild person har ökat. Det är några av resultaten i årets Nationella trygghets­undersökning (NTU). Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget utgörs av cirka 73 500 personer som genom post och webbenkäter svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.