Sommarhus, campingplatser och småbåtshamnar - alla fylls de av liv och aktiviteter under den korta nordiska sommarsäsongen, trots det opålitliga vädret. Varför väljer miljontals nordbor och tyskar att återkomma till samma platser i Norden, år efter år, för att uppleva sommaren? Sommardrömmens paradox består av längtan till välkända miljöer i kombination med förändrade anspråk och ideal. Under 1950-talet kretsade sommarlivet mycket kring nybyggda små stugor, husvagnar och båtar. Idag rör det sig i större utsträckning om återbruk, andra estetiska stilar och högre standard. I "Sommarliv. Minnen, drömmar och materialitet" uppmärksammas människors sommarminnen och drömmar som avspeglar sommarlivets praktiker och materialitet. Genom att analysera vad som är särskilt betydelsefullt i sommarlivet synliggörs även hur dessa praktiker förvaltar ett kulturarv. I detta sammanhang är inte kulturarvet fastlåst i en stereotyp form, utan blir till och omskapas via flera generationers aktiviteter, minnen och berättelser. Antologin utgår från ett samverkansprojekt mellan universitet, arkiv och museer. Författarna har med etnologiska, konstvetenskapliga och kulturgeografiska perspektiv analyserat sommarlivet med referenser till torp och sommarvillor, segel- och motorbåtar, husvagnar och butiker. De har observerat, intervjuat, samlat in berättelser via frågelistor, läst bloggar och granskat mediala källor, vilket i sin tur också visar på sommarlivets variationsbredd i Norden.

Titeln på boken kom till mig en dag och jag förstod att det var dags att berätta min mammas historia. Jag har valt att göra detta i diktform. Sedan kom min pappa med av bara farten, deras liv var ju varandras under hela min uppväxt. Jag har skrivit ner det som kommit till mig och det följer inte någon kronologisk ordning.Eftersom jag hade en del annat på lager fick det komma med under samma paraply.

Om någon säger Visby, vad dyker det upp för bilder i huvudet då? Vad beror det på att många tänker på samma saker? Den här studien belyser visuella gestaltningars betydelse för hur platser föreställs. Med utgångspunkt i ett omfattande material av Visbymotiv, undersöks hur fotografier, konstverk, teckningar, tryck, vykort och souvenirer produceras, brukas och används. Studien fokuserar särskilt de följder kulturarv kan få för bilden av en plats, men tar även upp turism och konst. De visuella gestaltningarna skapar särskilda seenden och bortseenden. De producerar ikoner och formar våra uppfattningar om platser, våra mindscapes. Carina Johansson är forskarutbildad vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet. Forskningsprojektet har varit förlagt till Högskolan på Gotland. Detta är hennes doktorsavhandling.

Alldeles intill Östersjöns brusande hav i skydd av den medeltida stadsmuren runt Visby ligger DBW:s Botaniska trädgård, i folkmun benämnd ”Botan”. Trädgården anlades 1855 och är idag en av Visbys mest populära sevärdheter. Med ständig vattentillförsel från klinten skapas här idealiska förutsättningar för allt växande. Som titeln ”Botan – Allas gröna rum” antyder, är denna trädgård helt fritt tillgänglig för alla. Här finner man skiftande ”rum” för vitt skilda tillfällen och sinnestillstånd; till gagn för själslig påfyllning, bildning, umgänge och njutning. Trädgården visas här genom en riklig fotografisk gestaltning av Tommy Söderlund. Under sin bana som professionell fotograf har han bott och arbetat i närheten av ”Botan” och har med denna erfarenhet lyckats fånga trädgårdens många skepnader och stämningsfulla uttryck. Lasse Pettersson, som i mer än 20 år arbetat som trädgårdsmästare i ”Botan”, delar med sig av sina personliga reflektioner. Bakgrundstexter är författade av Lennart Lindgren och Carina Johansson

DBW's Botanical Gardens, popularly known as 'Botan' are right beside the roar of the Baltic Sea waves, sheltered by the medieval Town Walls girdling Visby. The Gardens were founded in 1855. Today, they are one of Visby's most popular sights. The continuous flow of water from the cliff creates ideal conditions here for lush growth. As the title "Botan - Everyone's Green Space" intimates, the gates of these Gardens are wide open. Here you will find a variety of 'spaces' for totally different occasions and moods, all conducive to spiritual replenishment, learning, socialising and pleasure. The Gardens are portrayed through a prolific photographic presentation by Tommy Soderlund. When working as a professional photographer he lived and worked close to 'Botan'. With this experience he has managed to capture the gardens' numerous traits and atmospheric expressions. Lasse Pettersson, the Head Gardener of Botan for over 20 years, divulges his personal reflections. Background narratives have been written by Lennart Lindgren and Carina Johansson. The project leader was Goran Hellstrom, active in DBW's involvement in the Botanical Gardens; The graphic designer was Christer Jonson, a contemporary nestor in Swedish typography.

Saga ska fylla tio år och bor med sin mamma, pappa och lillebror i Svalöv, ett litet samhälle i södra Sverige.Hon känner sig ofta ensam och osäker. Det är nästan som att hon är osynlig. Alla har kompisar i skolan men hon har inga. Saga tänker ofta att hon inte är bra nog och att hon är fel. Hon längtar efter att bli sedd.En dag när hon är på picknick med sin mamma och bror så träffar hon en tant. Det känns som om det är något magiskt med tanten. Det gör att Saga vågar öppna sig och berätta om hur jobbigt hon har det.

Vem kan denna tant vara? Och varför i all sin dar dyker hon upp i Sagas liv?

Flickan i spegeln är skriven för barn, ungdomar och föräldrar. Boken tar upp ämnen som utanförskap, självkänsla och om hur vi kan nå lugn, trygghet och styrka inombords genom att stärka bilden av oss själva.

Sommarhus, campingplatser och småbåtshamnar - alla fylls de av liv och aktiviteter under den korta nordiska sommarsäsongen, trots det opålitliga vädret. Varför väljer miljontals nordbor och tyskar att återkomma till samma platser i Norden, år efter år, för att uppleva sommaren? Sommardrömmens paradox består av längtan till välkända miljöer i kombination med förändrade anspråk och ideal. Under 1950-talet kretsade sommarlivet mycket kring nybyggda små stugor, husvagnar och båtar. Idag rör det sig i större utsträckning om återbruk, andra estetiska stilar och högre standard. I "Sommarliv. Minnen, drömmar och materialitet" uppmärksammas människors sommarminnen och drömmar som avspeglar sommarlivets praktiker och materialitet. Genom att analysera vad som är särskilt betydelsefullt i sommarlivet synliggörs även hur dessa praktiker förvaltar ett kulturarv. I detta sammanhang är inte kulturarvet fastlåst i en stereotyp form, utan blir till och omskapas via flera generationers aktiviteter, minnen och berättelser. Antologin utgår från ett samverkansprojekt mellan universitet, arkiv och museer. Författarna har med etnologiska, konstvetenskapliga och kulturgeografiska perspektiv analyserat sommarlivet med referenser till torp och sommarvillor, segel- och motorbåtar, husvagnar och butiker. De har observerat, intervjuat, samlat in berättelser via frågelistor, läst bloggar och granskat mediala källor, vilket i sin tur också visar på sommarlivets variationsbredd i Norden.

Titeln på boken kom till mig en dag och jag förstod att det var dags att berätta min mammas historia. Jag har valt att göra detta i diktform. Sedan kom min pappa med av bara farten, deras liv var ju varandras under hela min uppväxt. Jag har skrivit ner det som kommit till mig och det följer inte någon kronologisk ordning.Eftersom jag hade en del annat på lager fick det komma med under samma paraply.

Om någon säger Visby, vad dyker det upp för bilder i huvudet då? Vad beror det på att många tänker på samma saker? Den här studien belyser visuella gestaltningars betydelse för hur platser föreställs. Med utgångspunkt i ett omfattande material av Visbymotiv, undersöks hur fotografier, konstverk, teckningar, tryck, vykort och souvenirer produceras, brukas och används. Studien fokuserar särskilt de följder kulturarv kan få för bilden av en plats, men tar även upp turism och konst. De visuella gestaltningarna skapar särskilda seenden och bortseenden. De producerar ikoner och formar våra uppfattningar om platser, våra mindscapes. Carina Johansson är forskarutbildad vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet. Forskningsprojektet har varit förlagt till Högskolan på Gotland. Detta är hennes doktorsavhandling.

Alldeles intill Östersjöns brusande hav i skydd av den medeltida stadsmuren runt Visby ligger DBW:s Botaniska trädgård, i folkmun benämnd ”Botan”. Trädgården anlades 1855 och är idag en av Visbys mest populära sevärdheter. Med ständig vattentillförsel från klinten skapas här idealiska förutsättningar för allt växande. Som titeln ”Botan – Allas gröna rum” antyder, är denna trädgård helt fritt tillgänglig för alla. Här finner man skiftande ”rum” för vitt skilda tillfällen och sinnestillstånd; till gagn för själslig påfyllning, bildning, umgänge och njutning. Trädgården visas här genom en riklig fotografisk gestaltning av Tommy Söderlund. Under sin bana som professionell fotograf har han bott och arbetat i närheten av ”Botan” och har med denna erfarenhet lyckats fånga trädgårdens många skepnader och stämningsfulla uttryck. Lasse Pettersson, som i mer än 20 år arbetat som trädgårdsmästare i ”Botan”, delar med sig av sina personliga reflektioner. Bakgrundstexter är författade av Lennart Lindgren och Carina Johansson

DBW's Botanical Gardens, popularly known as 'Botan' are right beside the roar of the Baltic Sea waves, sheltered by the medieval Town Walls girdling Visby. The Gardens were founded in 1855. Today, they are one of Visby's most popular sights. The continuous flow of water from the cliff creates ideal conditions here for lush growth. As the title "Botan - Everyone's Green Space" intimates, the gates of these Gardens are wide open. Here you will find a variety of 'spaces' for totally different occasions and moods, all conducive to spiritual replenishment, learning, socialising and pleasure. The Gardens are portrayed through a prolific photographic presentation by Tommy Soderlund. When working as a professional photographer he lived and worked close to 'Botan'. With this experience he has managed to capture the gardens' numerous traits and atmospheric expressions. Lasse Pettersson, the Head Gardener of Botan for over 20 years, divulges his personal reflections. Background narratives have been written by Lennart Lindgren and Carina Johansson. The project leader was Goran Hellstrom, active in DBW's involvement in the Botanical Gardens; The graphic designer was Christer Jonson, a contemporary nestor in Swedish typography.

Saga ska fylla tio år och bor med sin mamma, pappa och lillebror i Svalöv, ett litet samhälle i södra Sverige.Hon känner sig ofta ensam och osäker. Det är nästan som att hon är osynlig. Alla har kompisar i skolan men hon har inga. Saga tänker ofta att hon inte är bra nog och att hon är fel. Hon längtar efter att bli sedd.En dag när hon är på picknick med sin mamma och bror så träffar hon en tant. Det känns som om det är något magiskt med tanten. Det gör att Saga vågar öppna sig och berätta om hur jobbigt hon har det.

Vem kan denna tant vara? Och varför i all sin dar dyker hon upp i Sagas liv?

Flickan i spegeln är skriven för barn, ungdomar och föräldrar. Boken tar upp ämnen som utanförskap, självkänsla och om hur vi kan nå lugn, trygghet och styrka inombords genom att stärka bilden av oss själva.