Carl-Johan Svensson – författare

Platserna Andrée lämnade efter sig

Åren 1893-1895 genomförde den senare så uppmärksammade och dramatiskt försvunne Salomon August Andrée nio fria färder med gasballongen Svea. Han flög från Stockholm och Göteborg. Landningarna skedde runtom i Sverige. Och en gång i Finland.

Svea-flygningarna har tidigare främst beskrivits vara provflygningar inför den berömda polarexpeditionen. Här ställs de i ett samlat fokus för första gången.

Färderna genomfördes med vetenskapliga och militära motiv men rymde också dramatiska och dråpliga inslag. Andrée trodde sig fara över Vänern för att några minuter senare landa på Gotland. "Tokdumma" människor i Intagan gick in för att läsa Bibeln istället för att hjälpa luftfararen. På finska Eskören tillverkade Andrée en flagga av "ett onämnbart klädesplagg" för att påkalla hjälp.

I anslutning till 125-årsdagarna för flygningarna har landningsplatserna besökts för att utröna vad som finns kvar av händelserna idag. I Vara har Conditori Nordpolen skapat ett särskilt Andrée-rum som minner om landningen. I Småland har informationsskyltar placerats ut. I Finland finns en livlig minneskultur kring landningsplatsen. På Dalarö är landningen i det närmaste glömd.

Hur kommer det sig att det skiljer så mycket från plats till plats? Det här är också en bok om hur händelser blir till historia.

Carl-Johan Svensson är lektor i historiedidaktik vid Högskolan i Jönköping och har tidigare utgivit Äkta och oäkta förfalskningar (2019) ochÖronbrosk önskas (2011, med Oscar Svensson).

Håkan Jorikson, chef för Grenna museum Andréexpeditionen Polarcenter, har skrivit bokens förord. Boken är rikt illustrerad med kartor och såväl då- som nutida bilder.

Gemensamt för de danska och svenska erfarenheterna är att varken kulturarv eller kanon kan frigöras från politiska aspekter, ett faktum som i olika grad är uppenbart i bokens artiklar. Att utse företeelser till kulturarv eller att föra upp dem på en kanonlista är att vilja något med dem. Men vad? Och vilka platser, föremål och berättelser utses? På vilka grunder? Och av vem? I Kanon och kulturarv skriver 17 forskare om olika sätt att aktivt förhålla sig till och använda det förflutna och vilka konsekvenser det får i olika sammanhang. Landskap, industrianläggningar, europeiska konventioner, musik, minnesparker, propositioner, läroplaner, fotbollsplaner och arkeologiska fyndplatser är några av de arenor som undersöks.