Cathy Catarina Söderqvist – författare

Efter att ha fått tilldelat sig energiinjektionen familjen tre år tidigare, är livet mer förnöjsamt och Fingal Olsson, som är sjuttioåtta år, känner sig inte en dag äldre än sjuttio. Det mesta i livet rullar på i maklig takt. Fingal är en smula glömsk och katten Harald lika obstinat som vanligt.

När Bella berättar att hon och Elin väntar barn, blir det ett virrvarr utan dess like. Hur har befruktningen gått till? Är töserna inte längre lesbiska? Dessutom beter sig Harald besynnerligt, svarar inte på tilltal och drar tassarna efter sig över parketten.

Då Fingal möter Solbritt blir hans kropp klumpig och orörlig. Han får tunghäfta och hjärtat slår som en trumvirvel innanför bröstbenet. Men det passar sig inte att gå och bli förälskad vid en så hög ålder. Under den sista delen av livet ska man ju mest doppa skorpor, tänka på refrängen och planera den himmelska hädanfärden.

Detta är andra boken i serien om Fingal Olsson och hans sällsamma katt Harald.

Fingal Olsson har efter flytten till Alingsås funnit sig väl tillrätta i villan med Bella, Elin och barnen. Nu stundar snart åttioårsdagen men den förmörkas av tvivlen som han brottas med. Problemen hopar sig omkring honom och Solbritt beter sig ytterst märkligt. Han undrar vad hon ruvar på för hemlighet. Dessutom blir hans sällsamma katt Harald ordentligt krasslig och Fingal fasar för att katteländet ska kasta in handduken. Men det allra största bekymret i livet för den gamle mannen är att han inte längre förmår vända jorden i potatislandet.

När födelsedagspresenten avslöjas får Fingal en chock. Men hans dramatiska syster Beate är spindeln i presentnätet och då har han inget att säga till om. Han måste godta gåvan och låta sig ledas in i ovissheten med oron som ett tuffande ånglok inom sig.

Luta dig tillbaka och njut av de älskade karaktärerna i denna tredje och avslutande del av Fingalserien.

Agnes har alltid fört en kamp för sin tillvaro och är utled på sitt arbete inom kommunen. Hon förmår inte mer och hennes anställning avslutas. Under den självvalda isoleringen samlar hon kraft i den egna bubblan av förbittring och kommer till insikt om att alla dagar numera är frihetsdagar.

En ihärdig brevbärare stör Agnes i isoleringen och ringer ständigt på dörrklockan. Hon vägrar att öppna och tvingar därmed Ragnar att finna en ny väg för att få kontakt. När hon till slut låter honom komma in vävs deras livshistorier samman och omedvetet öppnar han portarna till hennes mörkaste tid. Trots det starka motståndet måste hon konfronteras med sin olyckliga barndomstid och det inre barnet som hon har förträngt.

Ett psykologiskt relationsdrama om hur det inre sårade barnet spelar en stor roll för hur vi lever och utvecklas som vuxna. Men också en nostalgitripp för den som vuxit upp under sjuttiotalet.